Enligt smittskyddslagen är du skyldig att söka läkarvård för gonorré, klamydia, syfilis, HIV och hepatit B. Undersökning och eventuell behandling är gratis.
Smittskyddslagen omfattar ett 60-tal sjukdomar. De sexuellt överförda infektioner som tas upp i smittskyddslagen är:
Detta innebär smittskyddslagen
Enligt smittskyddslagen är du tvungen att omedelbart söka läkarvård om du misstänker att du är smittad av någon av dessa sjukdomar. Du måste också göra de undersökningar och ta de prover som behövs. Om du är smittad bör du genomgå behandling enligt läkarens rekommendationer. Både undersökningen och eventuell behandling är gratis.
Smittspårning
Enligt smittskyddslagen behöver alla som visar sig vara smittade av någon av ovanstående sjukdomar vara med vid ett så kallat smittspårningssamtal. Smittspårning kallas även för partnerspårning.
Smittspårningen är mycket viktig. Anledningen är att om vissa sjukdomar, som klamydia och gonorré, snabbt upptäcks och behandlas minskar risken för allvarliga biverkningar som till exempel sterilitet.
Vid smittspårningssamtalet lämnar du uppgifter om den eller de personer du har haft sexuell kontakt med de senaste sex till tolv månaderna, även om ni har haft någon typ av skydd. För vissa sjukdomar, som syfilis och hiv, går man längre tillbaka i tiden.
Även om du inte vet personens hela namn eller adress är det viktigt att du berättar det du vet. Med hjälp av smeknamn, arbete, skola, ålder och bostadsområde kan man i många fall hitta personen.
Du väljer själv om du eller vårdpersonalen ska kontakta dina partners. Den som gör smittspårningen måste dock alltid kontrollera att den eller de du uppger verkligen går och testar sig. Enligt sekretesslagen får smittspåraren aldrig berätta det är du som har uppgivit en persons namn.
Varje person du berättat om blir antingen uppringd eller får ett brev med information om sjukdomen, provtagning och ett svarsbrev. Svarsbrevet fylls i av den vårdpersonal som tar provet och skickas sedan tillbaka till den person som utför smittspårningen, till exempel den vårdpersonal du har haft kontakt med eller smittskyddsläkaren.
Det kan kännas svårt att behöva meddela någon att han eller hon kan ha en smittsam sjukdom. Men det kan även kännas svårt om du själv får veta att du kan vara smittad. Smittspårningen är till för att skydda dig från en sjukdom. Om någon uppgett ditt namn är det för att han eller hon bryr sig om dig och vill att du ska vara frisk.
Vad händer om man inte följer lagen?
Om du inte testar dig eller följer läkarens råd, trots att du fått veta att du är eller kan vara smittad av en sjukdom som finns med i smittskyddslagen, kan smittskyddsläkaren i sista hand ta till tvångsåtgärder. Det kan till exempel vara att ta hjälp av polis för att hämta en person för provtagning.
Informationsplikt
Informationsplikt innebär att om du vet att du har en sjukdom, som enligt smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, måste du berätta det för personer som riskerar att smittas. Det kan vara din sexpartner, tandläkare eller vårdpersonal.
Fråga om råd
Har du frågor kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänster Mina vårdkontakter.
Du kan också dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Du kan även testa dig själv för klamydia genom att beställa hem ett klamydiatest via internet. Observera att om du har blivit smittspårad kan du inte testa dig själv, utan du måste testa dig på en vårdmottagning.
På ungdomsmottagningen kan du som är högst 23 år testa dig för könssjukdomar, få preventivmedelsrådgivning, ställa frågor om sex och sexualitet, prata livsfrågor och mycket annat.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
