Råd till anhöriga

Det kan vara svårt att veta hur man ska uppträda eller hur man kan hjälpa till. Ofta syns det inte utanpå hur dåligt någon mår. Och därför kanske omgivningen inte alltid förstår hur allvarlig personens dödsönskan är. Man tänker kanske att det bara är en svacka som går över. Ibland vill man som vän eller anhörig inte lägga sig i någon annans privatliv för mycket.

Ibland kan omgivningen tro att den som uttrycker en önskan att dö inte menar det på riktigt, att det är ett slags rop på hjälp. Det är först när tankarna eller hoten om självmord leder till en fysisk handling som omgivningen inser allvaret och då kan det vara för sent.

I dagens samhälle är integritet och självständighet viktiga. Men det är minst lika viktigt att kunna ge hjälp till den som behöver det. Ibland krävs det så lite. Ett vänligt ord, en fråga om hur helgen har varit eller ett telefonsamtal. Vetskapen om att du finns tillhands när din vän behöver dig är viktig.

Risker

Det finns många omständigheter som kan bidra till eller utlösa tankar på självmord.

Depression

Det vanligaste är depressioner. Händelser som kan leda till depressioner är bland annat:

• relationsproblem
• ensamhet
• kroppsliga sjukdomar
• arbetslöshet
• åldrandet med försämrade fysiska funktioner, som dålig syn eller sämre hörsel
• förluster av något viktigt i livet, som någon närstående som gått bort.

Alkoholpåverkan

En för hög alkoholkonsumtion kan också leda till depression. Alkoholpåverkan kan även göra så att spärren mellan att bara tänka på självmord till att faktiskt begå en självmordshandling försvinner. Många som tagit sitt liv har varit alkoholpåverkade.

Vad du kan göra som anhörig

Som anhörig eller vän till någon som genomgår en livskris är det viktigt att känna igen tecknen på detta. Personen som mår dåligt kanske inte vet hur han eller hon ska be om hjälp, eller tror kanske inte ens att hjälp finns att få.

Om du förstår att din släkting eller vän inte mår bra kan du till exempel se till att hålla lite tätare kontakt, ringa lite oftare, aktivera personen ifråga - komma på besök eller kanske gå ut på en promenad tillsammans eller fika ihop. Det viktiga är kontakten med en annan människa, inte att man gör märkvärdiga saker. Viktigt är att det finns någon som lyssnar, kan ge stöd och kanske förmedla hopp.

Försök ta reda på vilka behov din vän har. Äter han eller hon ordentligt? Kommer personen ut och rör på sig? Se vad du kan göra för att behoven ska fyllas.

Försök att prata om problemet. Ofta hjälper det att personen får höra en annan syn på problemet. Kanske är allt inte så svårt som han eller hon föreställer sig. Om du märker att det inte hjälper eller att personen drar sig undan kan det vara dags att fundera på professionell hjälp.

Kanske kan du erbjuda dig att ringa eller följa med till läkaren eller psykologen. Även om personen måste klara av besöket ensam kan det vara skönt att veta att någon väntar när man är färdig.

Se till att inte göra mer än du själv orkar och klarar av. Om du säger att personen som mår dåligt får ringa dig när som helst, måste du vara beredd på samtal mitt i natten eller på andra olämpliga tider. Om du känner att detta känns svårt är det bättre att säga att du kan bli nådd de tider som passar dig.

Om du är nära anhörig till någon som har försökt begå självmord kan det vara bra att själv prata med en psykolog om hur du mår efter det som har hänt. Kanske tar du på dig skulden eller har andra frågor och funderingar som du behöver få svar på.

Det är långt ifrån alla med självmordstankar som verkligen försöker ta sitt liv. För de flesta går det aldrig längre än till just tankar. Det är viktigt att visa att det finns hjälp att få. Med vänner och anhöriga som bryr sig om kan risken att tanke omsätts i handling minska.

Fråga om råd

Har du frågor? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Hitta frågor och svar kan du leta upp din fråga eller själv ställa en fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Dygnet runt kan du även prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

Sök vård

Om någon du känner verkar nedstämd och har självmordstankar, tveka inte att ta kontakt med vården för råd och hjälp. Det är oftast bäst att du i förväg har pratat med personen ifråga om detta, så att han eller hon inte tycker att man går bakom ryggen. Om detta inte känns möjligt, kan du naturligtvis ändå kontakta vården. Det är i en sådan situation även möjligt att diskutera situationen utan att uppge din närståendes identitet.

Om din närstående har kontakt med primärvården, eller inte har någon pågående vårdkontakt, vänder du dig i första hand till primärvården för att få råd. Under kontorstid kan du ringa till den vårdcentral som har kontakten med din anhörige eller till närmaste vårdcentral.

Om en person redan har kontakt med psykiatrisk vård, vänder du dig direkt till denna klinik. Jourtid kan du även vända dig till psykiatrisk akutmottagning.

Om personen inte själv vill eller kan söka hjälp vid akutmottagningen, så finns vid vissa psykiatriska kliniker mobila team som kan göra hembesök.

I allvarliga fall

I de allvarligaste fallen kan det vid enstaka tillfällen också bli aktuellt att man kan behöva läggas in mot sin vilja – för att rädda personens liv. Tvångsvård är dock alltid sista utvägen, och oftast kan man övertyga en person om att frivilligt söka vård.

För tvångsvård krävs ett så kallat vårdintyg som utgör juridiskt och medicinskt underlag för tvångsvård. Bedömning för ett eventuellt utfärdande av vårdintyg kan göras både av läkare i primärvården och inom psykiatrin. Är hembesök nödvändigt kan detta göras under dagtid från den vårdcentral där patienten är listad, eller från närmaste vårdcentral. Om personen har en pågående psykiatrisk vårdkontakt görs vårdintygsbedömning via aktuell psykiatrisk klinik.

Under jourtid kan vårdintygsbedömning ske både inom psykiatrin och inom primärvården. Vårdintygsbedömning kan genomföras vid psykiatrisk akutmottagning eller via mobilt team.

Om personen inte själv kan förmås söka hjälp vid psykiatrisk akutmottagning, kan akuta hembesök för vårdintygsbedömning göras av primärvårdens så kallade beredskapsjour. Beredskapsjouren nås via Vårdguiden, tel 08 320 100.

Mycket akuta fall

Kontakta SOS Alarm (ring 112) om situationen är mycket akut - om risk finns för att personen skadar sig själv eller står i begrepp att ta sitt liv. SOS Alarm kan kontakta både polismyndighet, räddningstjänsten och vid behov även sjukvården. Polisen kan i livshotande situationer omhänderta en person och se till att personen får nödvändig kontakt med sjukvården.

Kontakta Vårdguiden

Kontakta Vårdguiden för mer information om hur du kan få hjälp med en vårdintygsbedömning. Psykiatriska länsakutmottagningen, länsakuten, är öppen dygnet runt och där finns det alltid hjälp att få. Du kan också kontakta en akutmottagning på ett sjukhus, en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, en psykiatrisk jour- och öppenvårdsmottagning eller din vårdcentral.

Råd till anhörig

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.