Behovet av gemenskap är grundläggande mänskligt. Alla känner vi oss ensamma då och då. Behöver du någon att prata med finns flera olika telefonjourer att vända sig till. Du kan också få råd hos din vårdcentral.
Ibland kan ensamheten bli extra smärtsam, pågå under längre tid och kännas bottenlös. Då är det svårt att ta sig ur känslan och den påverkar hela vardagen.
Trots att man i en storstad lever tätt inpå varandra är det många som ändå känner sig ensamma. Människor springer förbi varandra på gatorna och ingen frågar vem du är eller hur du mår. Du är helt anonym. I en värld där det verkar viktigt att vara omtyckt och populär kan det kännas svårt att erkänna att man känner sig ensam och längtar efter gemenskap.
Ibland känns det som om ingen lyssnar på en eller över huvud taget ser en. Andra gånger känns det som om ingen förstår, även om de försöker lyssna. Upplevelsen av ensamhet behöver inte ha med yttre omständigheter att göra. Du kan lida av ensamhetskänslor trots att du har människor omkring dig.
Många av oss kan då och då känna oss otillräckliga när det gäller att skapa relationer. Du kanske är blyg och håller dig för dig själv, fastän du längtar efter gemenskap. Eller också försöker du träffa vänner och bygga relationer, men känner inte att det lyckas.
Olika perioder i livet
Ensamhet kan vara något som drabbar dig under någon särskild period i livet, i unga år som på ålderns höst. Det kan till exempel vara när du mist en vän eller partner som betytt mycket för dig, när barnen flyttat ut, eller när du som yngre kanske känner dig ensam i funderingar på vem du är och hur ditt liv kommer att bli. Vid en livskris är det vanligt att känna en stor ensamhet. Du kan också känna att du har blivit lämnad ensam med ett stort ansvar, till exempel som ensam förälder, när du har flyttat hemifrån, eller känna dig övergiven med stora uppgifter på ditt arbete.
Fysisk ensamhet
En särskild sida av ensamhet är att sakna fysisk kontakt med andra. Det kan kännas genant att berätta att man längtar efter att någon bara klappar en på kinden eller tar en i handen. Men beröring är också en viktig del av den känsla av gemenskap som vi behöver.
Engagera sig för andra
Ensamhet är ofta nära kopplat till en känsla av brist på mening. Att engagera sig i någon ideell organisation kan för vissa ge både mening och gemenskap. Det kan vara olika ideella föreningar som arbetar för fred eller stödjer andra människor, till exempel Röda Korset eller Rädda Barnen.
Förändra sig själv
Det är knappast något "fel" på dig som gör att du känner dig ensam. Och om du känner dig ensam för att du eller andra upplever dig som annorlunda på något sätt, så är det heller inget konstigt och de flesta har känt eller känner så ibland. Då ska du snarare tänka på att det är vad som gör dig speciell, till en del av vem just du är, och kanske till och med se det som en tillgång istället.
Ibland kan man däremot ha någon sida hos sig själv som vid vissa tillfällen kan göra det svårare att vara med andra människor. Om man vill titta närmare på det så kanske man ser något som man skulle kunna förändra för att underlätta möten och relationer med andra och sitt sätt att möta motgångar. Har du riktigt fastnat i dåliga mönster som du inte förmår ta dig ur eller har du känt dig deprimerad under en lång tid bör du söka hjälp hos till exempel din husläkare eller en psykolog.
Om du vill arbeta med förändring på egen hand finns flera populära böcker för självhjälp. Två exempel är:
”Att ta sig upp när man är nere: hjälp till självhjälp vid depressioner” av Susan Tanner och Jillian Ball (Förlag Natur och Kultur). Vid depressioner och nedstämdhet.
och
”De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör och hur man undviker dem” av Arthur Freeman och Rose Dewolf (Förlag Natur och Kultur). För allmänna förändringar när man känner att tillvaron inte fungerar som man vill att den ska.
Det finns alltid någon att ringa
En rad telefonjourer erbjuder stöd och hjälp i krissituationer och information och råd i olika frågor. Du kan också ringa till en telefonjour om du behöver någon att prata med. Många av jourerna är bemannade dygnet runt och du som ringer får vara anonym. Det finns jourer som drivs av Stockholms stad och andra som drivs av ideella organisationer.
För telefonnummer till olika jourer, se länkarna till höger.
Fråga om råd
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar till höger. Leta upp din fråga eller ställ en fråga själv till personal inom vården. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor. Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar. Här får alla som frågar svar.
Du kan också dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
På andra språk
- För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
- För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Livsfrågor som rör ensamhet och gemenskap är något som alla människor brottas med. För en och annan hänger svårigheterna samman med psykisk eller fysisk ohälsa. Depression och social fobi är exempel på sjukdomar som kan leda till att man alltför mycket drar sig undan i ensamhet. Det finns hjälp att få om ensamheten bli för smärtsam och pågår under längre tid. Kontakta din vårdcentral för rådgivning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.
Läs mer
Läs mer i menyn till vänster eller genom att klicka på länkarna uppe till höger.
