Ångest – en del av livet

Ångest är något vi alla känner till och från i livet. Det kan till exempel vara om någon nära släkting dör, vid en olycka eller en skilsmässa. Det kan också handla om mer vardagsnära saker, som ångest inför ett föredrag eller en anställningsintervju. Även om det är jobbigt finns det en omedelbar orsak till varför du mår dåligt. Men ångest kan också finnas utan att det finns något som det uppenbart beror på.

Ångest är en del av det vanliga livet, men det kan även vara ett sjukligt fenomen. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Känslor av oro, spänning, ängslan, skräck och panik kan flyta ihop.

Vi reagerar olika

En människas ångest är individuell. Förutom att ångesten påverkar hur du mår psykiskt tar den sig ofta kroppsliga uttryck. Vanliga tecken är:

• hjärtklappning
• svettningar
• klump i halsen
• muntorrhet
• spända muskler
• domningar
• stickningar
• illamående
• yrsel
• andnöd.

Livsviktigt alarmsystem i kroppen

Ångest och rädsla är en del av ett livsviktigt alarmsystem som finns hos alla människor. Systemet behövs för att du ska reagera vid hot eller fara. Då aktiveras flera försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och adrenalin släpps ut i blodet.

Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet, den del av nervsystemet som inte går att kontrollera med viljan. Efter en stund kommer alarmreaktionen klinga av och den akuta ångestreaktionen går över. Vid en del ångestsjukdomar är alarmsystemet överkänsligt och sätts igång utan att det finns ett hot eller en fara. Den här överkänsligheten kan behandlas med särskilda psykologiska metoder och/eller medicinering.

Ångestsjukdomar

När det handlar om ångest som hindrar det dagliga livet så kan man tala om att det är en sjukdom. Det finns flera olika ångestsjukdomar. Fobier handlar om en stark rädsla för något särskilt, till exempel ormar. Paniksyndrom innehåller plötsliga ångestattacker. Social fobi är en sjukdom där det finns en stor rädsla för att stå i centrum för andras uppmärksamhet och att göra bort sig. Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av ständig oro. Posttraumatiskt stressyndrom kan vara följden av svåra livshändelser. Tvångsyndrom innehåller obehagliga tvångstankar och tvångshandlingar. Du kan läsa mer om dessa sjukdomar under länkarna.

Egenvård

Beroende på hur stark din ångest är kan du skaffa dig redskap att hantera den. Vet du att du lider av ångest och har sökt hjälp tidigare behöver du inte alltid söka dig till sjukvården.

• Skaffa dig kunskap. Läs till exempel om olika ångesttillstånd här på Vårdguiden.se. Ångest är en del av livet. Den varierar beroende på våra olika biologiska och psykologiska förutsättningar.
• Respektera och reflektera över dina känslor. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv. Långt ifrån all ångest kan förklaras av livsstil och påfrestningar i livet, men försök ändå att analysera om det har hänt något i ditt liv som förklarar dina känslor av ångest.
• Berätta om din ångest. Försök att sätt ord på dina känslor. Det är bra att berätta om ångesten för någon som du har förtroende för, till exempel en nära anhörig eller vän. Du ska inte dölja din ångest och absolut inte skämmas över den.
• Undvik negativ stress. Negativ stress kan vara påfrestningar i en relation, ensamhet eller arbetet. Det kännetecknas ofta av vanmakt och olust. Ökad stress kan ge mer ångest. Du kan, så gott det går, försöka att undvika negativ stress. Får du ner stressnivån kan även ångesten minska. Det är viktigt att du inte håller dig borta från vardagliga aktiviteter som att arbeta, handla och träna, även om det kan ta emot. Risken är att du annars isolerar dig och får allt svårare ångest när du försöker återgå till normala vanor.
• Sov ordentligt. Det är viktigt med sömn. Man får ofta sämre sömn av ångest, men om du lyckas sova ordentligt minskar den ofta. Du kan eventuellt ta hjälp av receptfria rogivande tabletter från apoteket.
• Öva dig på att slappna av. Genom att träna avslappning kan du lära dig att bättre kontrollera ångesten och dämpa kroppsliga tecken som muskelspänning och huvudvärk. På apoteket kan du köpa CD-skivor med avslappningsövningar.
• Rör på dig. Promenera eller hitta ett annat sätt att aktivera dig, gärna tillsammans med en god vän. Det gör att ångesten lättar.
• Undvik alkohol. Många använder alkohol, det kan ge tillfällig lindring. Men ångesten kommer tillbaka, ofta värre än tidigare.
• Dra ner på koffein och nikotin. Mycket kaffe och cigaretter (eller andra former av nikotin) kan i sig ge ångestsymtom och sömnsvårigheter.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar, leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.

Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.