Äggdonation

Äggdonation kan vara en hjälp för barnlösa par, när barnlösheten beror på att kvinnans äggstockar inte fungerar normalt. Paret och donatorn måste gå igenom en lämplighetsprövning och en medicinsk bedömning innan behandling kan erbjudas. Både ägg och spermiedonation är inte samtidigt tillåtet enligt lagen.

,Bilden föreställer ägg som väntar på att doneras,Bilden föreställer ägg som väntar på att doneras Illustratör: Anna Ödlund

Äggdonation är en behandling som för närvarande ges till ungefär 150-200 kvinnor per år i Sverige.

Vilka får ta emot donerade ägg?

På grund av bristen på äggdonatorer ges behandling till de par som inte har något annat behandlingsalternativ, det vill säga de som inte kan erbjudas vanlig provrörsbefruktning.

Äggdonation erbjuds inte om kvinnan kommit in i den ålder då kvinnors fruktsamhet anses vara starkt i avtagande. Stockholms läns landsting tillämpar följande åldersgränser: kvinnan ska vara under 40 år och mannen under 56 år vid varje behandlingstillfälle. Läs mer under Bedömning av parets lämplighet som föräldrar nedan.

Varför fungerar inte kvinnans ägg?

Det kan finnas flera orsaker till att en kvinnas ägg eller äggstockar inte fungerar som de ska. Den vanligaste orsaken är att klimakteriet startar för tidigt. En annan kan vara genetiska orsaker, till exempel Turners syndrom. Ibland kan äggstockarna vara bortopererade på grund av god- eller elakartade cystor. De kan också ha slutat fungera på grund av cellgifter eller strålbehandling.

Förberedelser för paret som ska ta emot ägget

När paret har genomgått en utredning som visat att kvinnan inte har fungerande äggstockar har de möjlighet att ta emot en äggdonation. Man kan erbjudas upp till tre behandlingar under förutsättning att det finns donatorer. På grund av bristen på äggdonatorer kan i dagsläget i regel endast en behandling erbjudas. Om paret hittar en egen donator kan väntetiden för behandling förkortas eller ge möjlighet till flera behandlingar. Äggdonation från syskon eller väninnor kan utföras, men man bör vara restriktiv. Och det är viktigt att förstå innebörden av anhörigdonation.

Paret får inte ha gemensamma barn sedan tidigare. 

Bedömning av parets lämplighet som föräldrar

Innan ett par blir godkänt som mottagare för äggdonation måste de bedömas vara lämpliga som föräldrar. En läkare tillsammans med en beteendevetare gör en särskild prövning med hänsyn till medicinska, psykologiska och sociala förhållanden. De utreder om paret: 

  • Har en stabil och bestående relation. 
  • Har förmågan att vårda och uppfostra ett barn under goda förhållanden under hela barnets uppväxttid. 
  • Förstår innebörden av lagar och förordningar vid äggdonation, och att barnet har rätt att få veta sitt genetiska ursprung.
  • Är medvetna om att både barn, föräldrar och donator i framtiden kan ha funderingar kring de förhållanden som uppstår vid en donation. 
  • Är fria från smitta av HIV, syfilis, hepatit B och C samt HTLV I och II. En provrörsbefruktning får bara göras om det bedöms som osannolikt att smitta förs över till kvinnan eller barnet.

Donatorn bör inte ge upphov till barn i fler än sex familjer. När hormonstimuleringen framkallar många ägg från en donator, brukar man fördela dem till två mottagare. Anledningen är bristen på äggdonatorer.

Bedömning av donatorns lämplighet

En läkare och en beteendevetare bedömer tillsammans om donatorn är lämplig, och vilket motiv hon har för att donera ägg. Hon får lämna en levnadsbeskrivning och ett foto, och blir också informerad om att barnet kan komma att kontakta henne i framtiden.

Vissa krav ställs på en kvinna som vill donera ägg. Bland annat:

  • Hon får inte lida av några allvarliga sjukdomar
  • Hon får inte ha några allvarliga ärftliga sjukdomar i släkten.
  • Hon måste vara psykiskt frisk.
  • Hon får inte ha något missbruk.
  • Hon får inte själv ha haft svårt att bli med barn.
  • Hon får inte vara äldre än 36 år. 
  • Det är en fördel, men inte ett krav, om donatorn redan har fått de barn hon önskar. 

Donatorn testas för hiv, syfilis, hepatit B och C samt HTLV I och II. Proverna tas vid två tillfällen med minst sex månaders mellanrum. Donatorn får under tiden inte ha utsatt sig för nämnda smittämnen eller sjukdomar. Läkaren gör en undersökning med ultraljud för att bedöma äggstocksfunktionen och kompletterar med ett hormonprov.

Likhet mellan donator och mottagare

När paret som ska ta emot ägget är godkända söker man efter en lämplig donator. Om paret så önskar, och det är möjligt att finna, kan läkaren välja en donator som liknar mottagaren avseende ögon-, hår- och hudfärg samt kroppsbyggnad.

Mottagande paret

Innan paret tar emot äggdonationen ska mannen underteckna ett samtycke till att donerade ägg får befruktas med hans spermier och därefter föras in i hans makas/sambos kropp. Med det samtycket godkänner han faderskapet.

Anonymitet

Paret har inte rätt att få veta vem donatorn är, och donatorn har inte heller rätt att veta till vem äggen donerats. Undantag är donation från en anhörig eller vän.

Barnets rättigheter

I Sverige har de personer som kommit till genom äggdonation rätt att få uppgifter om donatorn. När barnet nått mogen ålder kan det själv bestämma om han eller hon vill ha information om vem donatorn är och även söka upp donatorn. Donatorn är införstådd med detta. Donatorn får om hon så önskar reda på om behandlingen resulterat i graviditet och barn. Mer än så får hon inte veta.

Information om ursprunget är viktigt

Studier visar att det är viktigt för barnet att få veta sitt ursprung och att föräldrarna själva berättar det. För barnets välmående är det viktigt att kunna lita på och ha förtroende för sina föräldrar. Barn som får reda på sanningen genom att någon råkar försäga sig går ofta igenom en kris. Många gånger är det inte sanningen i sig som är traumatisk utan att de blivit undanhållna sanningen.

Ersättning till donatorn

Donatorn får en fast schablonersättning för behandlingen i samband med donationen.

Behandling

Donatorn

Kvinnans äggstockar stimuleras med hormoninjektioner som hon tar själv för att flera äggblåsor ska mogna ut samtidigt. Med ultraljud undersöks äggstockarna för att följa tillväxten av äggblåsorna. När de blivit tillräckligt stora ges ett ägglossningshormon och ungefär 36 timmar senare sugs äggen ut.

Kvinnan som ska ta emot ägget

Den mottagande kvinnan får östrogentabletter för att livmoderns slemhinna ska växa till för att ta emot ägget som befruktats med mannens spermier. Samma dag som donatorn lämnat sina ägg börjar mottagaren att ta slidpiller innehållande gulkroppshormon för att ägget ska kunna fästa. Ett befruktat ägg väljs ut och förs sedan in i livmodern med hjälp av en tunn kateter. Om det finns fler befruktade ägg av god kvalitet kan de frysas ned för senare behandlingar.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via Internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina Vårdkontakter.

Du kan även ringa Vårdguiden på telefon och prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

Sök vård

Behandling med äggdonation utförs inom Stockholms län på Fertilitetsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Andra barnlöshetsbehandlingar utförs även på privata mottagningar. Där får du själv betala för behandlingen. Du kan hitta dem i den vanliga telefonkatalogen. På Barnlängtan, föreningen för ofrivilligt barnlösas webbplats finns en lista över privata fertilitetskliniker i Sverige.

Donatorn

För att bli donator kontaktar du Fertilitetsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Mottagarparet

Om du vill bli behandlad med donerade ägg, kontakta din gynekologmottagning för remiss till Fertilitetsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Remissinformation finns på Fertilitetsenhetens webbplats.

Artikeln uppdaterad: 2011-09-22
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Daniela Baccarini, webbredaktör, Vårdguiden, Pernilla Hjort, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Margareta Fridström, överläkare gynekologi, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

250 av 258 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger