Missbruk av droger under graviditet

Att missbruka droger under graviditeten är alltid farligt - både för fostret och för dig som är gravid. Det är mycket svårt att själv sluta använda droger. Du behöver hjälp. Var inte rädd för att söka hjälp. Din barnmorska och husläkare är till för att hjälpa dig och ditt barn.

Om du är beroende av droger är det naturligtvis mycket svårt att sluta. Du behöver professionell hjälp. Var aldrig rädd för att be om den. Barnmorskan kan hjälpa dig att hitta rätt metod för att sluta, ju tidigare du vänder dig till henne desto bättre för ditt foster.

Allvarliga fosterskador med missbildningar är sällsynta och kan inträffa om mamman missbrukar alkohol. Det är betydligt vanligare att missbruk av droger ger andra skador på fostret.

Hur olika droger påverkar

Om du missbrukar droger under graviditeten påverkas både du själv och fostret på olika sätt. Hur missbruket påverkar beror på hur mycket droger du tar, hur ofta du tar dem och när under graviditeten de intas. Därför varierar graden av skador från fall till fall.

Missbruket kan påverka direkt genom minskad blodcirkulation till livmodern. Med det följer dålig fostertillväxt. Missbruket av droger kan också påverka indirekt genom att försämra din hälsa, på grund av att du inte får i dig viktiga näringsämnen under graviditeten. Det finns även risk för att moderkakan ska lossna, vilket gör att barnet föds för tidigt. Ett stressat levnadssätt kan också leda till för tidig förlossning.

Medan missbruket pågår är det vanligt med störningar i menstruationscykeln. Det kan bidra till att graviditeten upptäcks sent. Det betyder att fostret utsätts för återkommande höga droghalter.

Vid missbruk av centralstimulerande medel är det inte ovanligt att även andra lugnande droger, till exempel benzodiazepiner, tas okontrollerat. Det gör att fostret utsätts för fler än en drog, vilket är en ännu större belastning för fostret som håller på att utvecklas.

Efter förlossningen riskerar nyfödda barn att behöva genomlida abstinens med svåra symtom som kan kräva avgiftning.

Cannabis

Om en gravid kvinna har använder cannabis kan det leda till för tidig förlossning. Det är dock svårt att utvärdera vad cannabismissbruket kan ha för effekt för graviditet och foster, eftersom missbruket ofta förekommer tillsammans med bruk av tobak, alkohol och andra droger. Vid regelbundet misbruk kan det hämma barnets tillväxt i viss mån. Som vid andra centralstimulerande droger kan barnet utveckla viss abstinens efter födelsen. I flera studier har man funnit samband mellan cannabismissbruk under graviditeten och negativ beteendeutveckling som hyperaktivitet och uppmärksamhetssvårigheter hos barnet senare i livet. 

Heroin

Heroin framställs ur morfin och tillhör gruppen opiater. Genom den kemiska framställningen har heroin flera gånger starkare effekt än morfin. Alla opiater går med lätthet över till fostret och påverkar utvecklingen av fostrets hjärna.

Återkommande missbruk av heroin leder till att fostertillväxten hämmas. Huvudet kan även bli mindre i omfång.

Efter förlossningen får de flesta av barnen abstinens som kan vara mer eller mindre svår. I de fall där abstinensen inte går över med hjälp av vanliga omvårdnadsåtgärder kan barnet behöva avgiftas med läkemedel.  

Det finns även en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd vid missbruk av opiater, särskilt om de kombineras med tobaksrökning. När barnen växer upp finns det en ökad risk för olika typer av beteendeproblem som uppmärksamhets- och inlärningssvårigheter samt överaktivitet.

Subutex eller metadon

Dessa opiater skrivs ut av läkare för underhållsbehandling vid opiatberoende. Under kontrollerade former stabiliserar dessa läkemedel opiatberoende patientens hälsa och livssituation. Om de däremot används okontrollerat eller i missbrukssyfte påverkas graviditeten och fostret negativt på samma sätt som vid andra opiatberoenden.

Smärtstillande mediciner

Missbruk av mediciner som innehåller olika opiatsubstanser skapar beroende hos kvinnan. Efter förlossningen uppstår abstinens hos barnet i relativ stor utsträckning beroende på mängden opiat som gått över till fostret. Symtomen hos barnet är desamma som vid heroin eller annan morfinabstinens.

Kokain

Kokain kan orsaka stroke, kramper och rubbningar i hjärtrytmen hos kvinnan. Kokain passerar snabbt genom moderkakan och kan leda till missfall, moderkaksavlossning eller ett dödfött barn.

Barn som utsätts för kokain föds ofta för tidigt, kan väga mindre och ha mindre huvudomfångsmått till följd av färre nervceller i hjärnan. Barnet kan också få hjärninfarkter, det vill säga blodpropp i hjärnan, och hjärnblödningar. Risken ökar för plötslig spädbarnsdöd.

Amfetamin

Amfetamin påverkar kvinnans viktökning under graviditeten negativt, vilket kan ge näringsbrist. Den påverkar även kvinnans hjärtkärlsystem negativt. Amfetamin är också känt för att leda till avlossning av moderkakan samt för tidig förlossning med risken att barnet föds prematur. Dessutom ökar risken markant för hämmad tillväxt hos fostret.

Barnet kan även få medfödd stroke och kan utveckla abstinenssymtom efter födelsen. Långt senare under uppväxten har man också sett att barn som utsatts för amfetamin utvecklar olika typer av beteendeproblem. Även intelligensen kan påverkas.

LSD

LSD är en mycket kraftig drog som ger hallucinationer. Den anses som en potentiellt farlig drog. Missbrukarens tolerans utvecklas relativt enkelt, vilket leder till ökade doser. Hallucinationseffekterna blir oförutsägbara och följderna allvarliga. Olyckor med dödlig utgång under LSD-rus är välkända.

Under 70-talet misstänktes att LSD-intag kunde leda till kromosomskador, missfall och missbildningar. Detta har vid senare studier inte kunnat verifieras. Långtidsuppföljningar av barn som utsatts för LSD under fostertiden saknas däremot helt.

Benzodiazepiner

Att ta lugnande mediciner i höga doser under graviditeten påverkar det nyfödda barnets motorik vid födelsen. Barnet blir slappt och kan ha störd temperaturreglering.

Abstinenssymtom som skakningar uppstår under nyföddhetstiden och barnen kan vara mer lättirriterade. Abstinensen kan sedan fortsätta med stört sömnmönster under de första månaderna.

Övriga risker

Droger är farliga på flera sätt. Vid användning av sprutor, så kallad intravenös injektion, följer alltid stora risker för smitta med gulsots- och HIV-virus eller infektioner med blodförgiftningsbakterier som kan skada både dig som är gravid och fostret på såväl kort som lång sikt.

Om du använder droger utsätter du också ditt barn för olika hälso- och säkerhetsrisker, eftersom du då inte har full kontroll över din kropp. En sådan risk är tobaksrökning som ofta förekommer vid drogmissbruk och är ytterligare en belastning för barnet.

Barn som har haft dålig näringstillgång under fosterlivet kan senare som vuxna utveckla högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar.

Det finns hjälp att få. Det är aldrig för sent.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan också anonymt fråga om beroende via internet eller fråga en sjuksköterska och få ett personligt svar inom en timme om du loggar in på Mina vårdkontakter.

För råd på arabiska ring 08-528 528.

Sök vård

Om du använder heroin eller amfetamin och upptäcker att du är gravid är det viktigt att du kontaktar vården för att få hjälp med avgiftningen. Det är mycket svårt att sluta ta dessa droger på egen hand och om du slutar ta dessa droger tvärt kan abstinensbesvären vara skadliga för fostret.

Kontakta vården om du använder droger eller är osäker på vad som gäller. Din barnmorska kan svara på dina frågor och hjälpa dig att få vård. 

Det är aldrig för sent att söka hjälp.

Här på Vårdguiden hittar du adress och telefonnummer till en barnmorskemottagning eller en mottagning som är specialiserad på beroenden. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Artikeln uppdaterad: 2011-08-11
Ansvarig redaktör: Malin Erlingson, Vårdguiden
Författare: Margareta Rindforth Gillgren, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Ihsan Sarman, överläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

34 av 41 läsare (83%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger