Kejsarsnitt

Kejsarsnitt genomförs vid ungefär 20 procent av alla förlossningar på Stockholms sjukhus. Det finns många olika orsaker till att barn föds med kejsarsnitt. Hälften av alla kejsarsnitt är planerade och den andra hälften är akuta.

Se filmen om kejsarsnitt Se filmen om kejsarsnitt Illustratör: Svenska Grafikbyrån Visa film

Planerat kejsarsnitt

Ungefär hälften av alla kejsarsnitt är planerade och görs i allmänhet en vecka före det beräknade datumet för förlossningen.

Vanliga orsaker till planerat kejsarsnitt:

  • Barnet ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning.
  • Kvinnan är extremt rädd för en vanlig förlossning eller har tidigare haft en svår förlossning.
  • Barnet är stort och/eller kvinnans bäcken litet.
  • Mamman har spruckit extremt mycket vid tidigare förlossning.
  • Mamman har fått havandeskapsförgiftning.
  • Barnet växer dåligt och mamman måste förlösas långt före beräknat förlossningsdatum.

Akut kejsarsnitt

Övriga kejsarsnitt är mer eller mindre akuta. Som akut räknas alla snitt som görs efter att förlossningen startat. Det kan ske efter bara några minuter eller några timmar. Det är ansvarig läkare som i samråd med mamman och/eller pappan/partnern beslutar om barnet ska förlösas med kejsarsnitt. Ibland måste beslutet om kejsarsnitt tas så snabbt att man inte hinner tala med föräldrarna om orsaken till beslutet förrän efteråt. Barnet och kvinnans bästa är i fokus. För föräldrarna är det ofta en mycket dramatisk upplevelse, bland annat för att de inte hinner förbereda sig mentalt.

Vanliga orsaker till akut kejsarsnitt:

  • Förlossningen har startat men värkarna är för svaga för att föra förlossningen framåt.
  • Barnet verkar inte må bra.
  • Allvarliga komplikationer har uppstått under förlossningen. Det kan till exempel vara att mamman blöder mycket.

Så går det till

Mamman får antingen narkos eller ryggbedövning. Vid planerade kejsarsnitt och akuta snitt där det inte är så bråttom får mamman oftast en ryggbedövning som innebär att hon är vaken men bedövad från bröstet till tårna. Pappan/partnern eller medföljaren får ofta vara med under operationen och se när barnet kommer. Vid omedelbara kejsarsnitt blir mamman nedsövd och då får ingen anhörig vara med under operationen.

Snittet

Läkaren gör ett snitt i bukväggen, vanligen på tvären strax ovanför blygdbenet. Ett bikinisnitt, som det kallas, brukar vara 15–20 centimeter långt. Om det är riktigt bråttom väljer läkaren ibland att lägga snittet från naveln och ner mot blygdbenet eftersom det går lite fortare. Snittet är ungefär lika långt som bikinisnittet.

Sedan öppnas livmodern och läkaren lyfter ut barnet. Från det att ryggbedövningen eller narkosen börjat verka till dess att barnet är fött går det bara några minuter. Moderkakan följer efter och sedan sys livmodern och bukväggen ihop.

Personal vid kejsarsnitt

I operationssalen finns alltid en barnmorska med som tar emot barnet, gynekologen som gör själva operationen, en operationssköterska, undersköterska och narkospersonal. Vid akuta och omedelbara kejsarsnitt finns dessutom en barnläkare med.

Eftervård

Efter kejsarsnittet får mamman ligga på en uppvakningsavdelning tills dess att bedövningen eller narkosen släppt. Barnet får vara med pappan/partnern. Sedan flyttas familjen upp till en BB-avdelning. Efter kejsarsnittet är mamman trött och operationssåret kan göra ont. Hon får då smärtlindring efter behov. På operationssåret sätts ett bandage efter operationen, men redan efter några dagar är såret oftast så fint att bandaget kan tas bort.

Efter ett kejsarsnitt kan mamman behöva lite mer tid för att återhämta sig än efter en vanlig förlossning. Vårdtiden på BB är också något längre än efter en vanlig förlossning, cirka 2–3 dagar efter ett planerat kejsarsnitt när mor och barn mår bra.

Risker

För vissa kvinnor är riskerna med vaginal förlossning större än vid kejsarsnitt. Då blir det nödvändigt med kejsarsnitt. I dessa fall är riskerna med kejsarsnitt minimala för mor och barn.

Kejsarsnitten ökar

Fler kvinnor önskar i dag att föda med kejsarsnitt än tidigare. Det beror på att många kvinnor är rädda för förlossningen, att en del kvinnor tror att kejsarsnitt är mindre riskfyllt än en vanlig förlossning, att riskerna med kejsarsnitt har minskat och att sjukvården på senare år oftare än tidigare rekommenderar kejsarsnitt.

Det innebär alltid en viss risk att föda barn, oavsett förlossningsmetod. Eftersom ett kejsarsnitt innebär en extra stor påfrestning för mamma och barn ska man inte göra det i onödan. Komplikationer kan tillstöta, som vid alla operationer, och barnet kan få svårt att komma i gång med andningen eftersom det kommer ut så snabbt.

Den normala, vaginala förlossningen ger oftast den bästa upplevelsen för kvinnan, om det inte finns medicinska eller psykologiska orsaker som talar emot en vaginal förlossning.

Kostnad

Kejsarsnitt kostar inget utan finansieras via skatter.

Fråga om råd

Undrar du över något inför eller efter kejsarsnittet? Du kan alltid kontakta mottagningen där kejsarsnittet utfördes eller din barnmorska.

Du kan också dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.

Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

  • För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.

Sök vård

Behöver du söka vård efter eller inför ett kejsarsnitt, kontakta mottagningen där kejsarsnittet gjordes, din barnmorskemottagning/mödravårdscentral eller akuten beroende på vad det gäller.

Adress och telefonnummer till en mottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.

Se filmen

Klicka på Visa film under bilden för att se hur ett kejsarsnitt går till.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.

Artikeln uppdaterad: 2009-03-17
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Ewa Printz, skribent, Stockholms läns landsting
Granskare: Mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorskor, Mödrahälsovårdsenheterna, Stockholms läns landsting

0 av 0 läsare (0%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Information till dig som skickar kommentar

  • Observera att du inte kommer att få något svar på dina synpunkter.
  • Dina kommentarer kommer endast att läsas av Vårdguidens webbredaktion.
  • Ring 08-320 100 om du har medicinska frågor.
Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger