För tidigt född - föräldrarna är viktiga

Att bli förälder till ett helt friskt barn är nog så omtumlande. Föds barnet dessutom för tidigt vänds livet upp och ned, ingenting är självklart och vardagen förvandlas till en ständig oro för den nya familjemedlemmen.

Barnet kan ibland födas efter endast drygt halva den normala graviditetstiden. Då har föräldrarna inte hunnit förbereda sig vare sig mentalt eller praktiskt. Det är inte ovanligt att känna en overklighetskänsla och det kan dröja innan föräldrarna tar till sig att det lilla barnet som vårdas i kuvös är deras.

En främmande värld

Som förälder är det lätt att känna sig i vägen på en nyföddhetsavdelning. Den kan upplevas som en främmande värld som det tar ett tag att kliva in i och förstå. Medan vårdpersonalen verkar veta precis vad de ska göra befinner man sig själv i en situation som man inte har någon erfarenhet av eller kontroll över. Då är det viktigt att komma ihåg att för barnet kan ingen ersätta föräldrarna. Deras närvaro är nödvändig för att barnet ska må bra och få så goda chanser till ett friskt liv som möjligt. För personalen på en nyföddhetsavdelning är föräldrarna aldrig i vägen.

I början av vistelsen på sjukhus kretsar mycket kring teknik, men i och med att barnet blir starkare och mognar kan föräldrarna ta en mer aktiv del i omvårdnaden. Redan under de första dagarna kan de allra flesta barn vårdas på ett medicinskt säkert sätt samtidigt som de sitter eller ligger hud-mot-hud ("känguruvård") med mamma eller pappa. Detta är bra för barnet som blir lugnare och mår bättre, samt för mammans bröstmjölkproduktion. Mamman kan pumpa ut bröstmjölk att mata barnet med. Föräldrarna kan tvätta sitt barn, klä det och städa kuvösen.

Sorgearbetet tar tid

Att få ett för tidigt fött barn är ett trauma, vilket gör att många föräldrar hamnar i en kris som det kan ta lång tid att bearbeta. Det finns många känslor som snurrar runt, men när barnet vårdas på sjukhus saknas tiden och orken att möta sorgen. Maktlösheten och oron för om barnet ska klara sig och om det är friskt eller skadat överskuggar allt annat. Det kan kännas som att befinna sig i ett tomrum där all kraft och energi går åt till att orka ta sig igenom ännu en ny dag. Det är ofta först när familjen kommit hem som sorgearbetet tillåts ta den tid som behövs.

Mamman

Att föda ett friskt barn är något som förväntas. När så inte är fallet kan kvinnan bli deprimerad och uppleva att hon inte är en riktig kvinna. Detta kan i sin tur göra att självbilden sätts i gungning. Att få ångestattacker, förändrad tidsuppfattning, tappa aptiten, ha svårt att sova, få magont och huvudvärk är andra vanliga symtom.

Pappan/partnern

På sjukhuset tar pappan/partnern ofta på sig rollen som stödjare. Han lyssnar på mamman men berättar inte alltid hur han själv känner. Då fördröjs krisen och först när barnet mår bättre kommer reaktionen.

Syskon

Ibland finns det syskon hemma som glatt sig åt en lillebror eller lillasyster. Nu kommer det äldre barnet i kläm eftersom så mycket tid och engagemang går åt till den för tidigt födda. Syskon kan bli oroliga och aggressiva under en period men beteendet försvinner när familjelivet blir mer normalt. Även mor- och farföräldrar och andra närstående påverkas av situationen.

Hur föräldrarna och de närstående hanterar krisen varierar från person till person, men de allra flesta tar sig igenom krisen för att fortsätta med vardagslivet.

Att komma hem

Att äntligen få komma hem kan upplevas som en befrielse. Nu går det att rå sig själv och bestämma över sin dag på ett annat sätt än på sjukhuset. Tryggheten att ständigt ha kunnig personal i närheten av barnet har försvunnit och det gäller att växa in i rollen som förälder och lita på sin egen förmåga.

Samtidigt som vardagsrutiner ska skapas pågår också processen att knyta an till sitt barn. Eftersom så mycket kretsat kring barnets tillfrisknande kan det dröja innan föräldrarna vågar släppa fram lyckokänslan.

Viktiga kontakter

Kuratorn vid nyföddhetsavdelningen har specialkompetens för att hjälpa och stödja föräldrarna under vårdtiden. Föräldraföreningen för prematurfödda barn har representanter som regelbundet besöker avdelningarna varje vecka för att dela med sig av sina erfarenheter.

Efter utskrivningen från nyföddhetsavdelningen kommer man på efterkontroller den första tiden. Detta kan variera något mellan de olika sjukhusen, men vanligtvis följs barnen tills de fyllt två år.

För att underlätta vid utskrivningen har alla stockholmssjukhus så kallad ”neonatal hemsjukvård”. Detta innebär att familjen under den första tiden efter utskrivningen får regelbundna hembesök av en sjuksköterska eller barnsköterska som kan ge råd, väga och mäta barnet samt vid behov förmedla kontakt med barnets läkare.

Vilken ersättning finns?

Under tiden som barnet vårdas på sjukhus har föräldrarna rätt att ta ut tillfällig föräldrapenning. Kostnader för resor till sjukhuset täcks i vissa situationer av Försäkringskassan. Avdelningens kurator eller barnets omvårdnadsansvariga sjuksköterska kan ge mer information.

Fråga om råd

Undrar du över något? Prata i första hand med personalen som vårdar ert barn.

Har du mer allmänna frågor kring barnets hälsa kan du även dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

Sök vård

Om ett barn föds för tidigt får ni direkt kontakt med vården och den hjälp och stöd ni behöver.

Råd till anhörig

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Du kan också få stöd från den personal som ansvarar för barnets vård.