Kvinnans könsorgan brukar delas upp i inre och yttre könsorgan. Det yttre är den del som är synlig. Det inre omfattar bland annat slidan, livmodern och äggstockarna. Efter puberteten och fram till klimakteriet släpper äggstockarna ifrån sig ett eller ett par ägg varje månad. Två veckor senare får kvinnan mens.
Slidkransen
Slidkransen består av slemmhinneveck som sitter en till ett par centimeter innanför slidmynningen. Den är mjuk och elastisk, men i övrigt ser den olika ut hos olika kvinnor. Slidkransen har tidigare kallats för mödomshinna, men det namnet är missvisande eftersom det inte finns någon hinna.
Första gången du använder tampong, onanerar med fingrar eller massagestav eller har samlag så vidgas slidkransen. En del kvinnor känner ingenting när slidkransen vidgas, medan andra, som har en tjockare slidkrans, kan uppleva en svidande känsla. Ibland kan det uppstå sprickor i slemhinnevecken och du kan blöda lite grann. Sprickor kan även uppstå senare, efter samlagsdebuten, om slidan inte är tillräckligt våt vid till exempel samlag eller annan penetration.
En del tror att det går att se om en kvinna har haft samlag tidigare genom att se om det blöder vid första samlaget. Det stämmer inte. Slidkransen tänjts ofta ut tidigare och de flesta kvinnor blöder inte alls.
Slidan
Slidan eller vaginan är en knappt tio centimeter lång kanal som förbinder livmoderhalsen med de yttre könsorganen. Slemhinneväggen är omgiven av tjocka muskellager och har rikligt med blodkärl som fylls när du blir sexuellt upphetsad. Slidan är mycket elastisk och kan bli större och längre när du blir upphetsad eller när du föder barn.
De flesta känselkropparna finns i området närmast slidmynningen. Några centimeter in i slidan, på den främre väggen, finns även ett känslig område som kallas g-punkten. Många kvinnor upplever en stark sexuell njutning vid beröring av g-punkten.
Efter klimakteriet kan slidan bli tunn och skör på grund av östrogenbrist. Det kan leda till smärta och blödning vid samlag. Med hjälp av östrogenkräm går det dock att stärka slidans slemhinna.
Livmodern
Livmodern är ett päronformat muskelrikt hålrum som består av livmoderhalsen och livmoderkroppen. Livmoderhalsen mynnar ut i slidan och den delen kallas livmodertappen. Livmoderhalsen består av slemproducerande körtlar som bildar det som kallas flytning och som håller slidan fuktig, syrlig och ren. Livmoderkroppen är stor som ett hönsägg, men vid en graviditet tänjs den ut successivt för att så småningom rymma ett fullt utvecklat barn.
Varje månad förbereder sig livmoderns slemhinna för att ta emot ett befruktat ägg. Om det inte sker någon befruktning stöts delar av den blodfyllda slemhinnan ut två veckor senare. Det är det vi kallar menstruation.
Äggledarna
Äggledarna går som två armar från övre delen av livmodern. Vid äggledarna sitter en flikig ända som påminner om en hand. Med svepande rörelser fångar äggledarna upp ägg från äggstockarna. Vid befruktning transporterar äggledarna spermier till ägget. Det eventuellt befruktade ägget förs sedan vidare till livmodern. Äggets transport tar tre till fyra dagar.
Infektioner som leder till äggledarinfektion, till exempel klamydia, kan ibland leda till sammanväxningar i äggledarna och kan försvåra chansen att bli gravid. Det är därför viktigt att alltid använda kondom vid sexuellt umgänge, om det finns risk för infektion. Gå och testa dig så snart som möjligt om du har utsatt dig för smittrisk.
Äggstockarna
Längst ut vid äggledarnas mynning sitter äggstockarna, en på varje sida om livmodern. Äggstockarna innehåller kvinnans samtliga (ungefär 400 000) äggceller. De är färdiga redan från födseln. Bara 400 av alla dessa kommer sedan att bli färdiga ägg. Ett eller ett par ägg släpps varje månad från äggstocken under kvinnans fruktsamma år. I äggstockarna bildas också könshormonet östrogen samt gulkroppshormon.
Fråga om råd
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är skriven på.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
Sök vård
Sök vård på en vårdcentral, gynekologmottagning, sex- och samlevnadsmottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning om du har problem med underlivet.
Adress och telefonnummer till en mottagning hittar du i länken Hitta vård och omsorg.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontaker.
