Stoppa blödning
Sprutande, pulserande eller stor blödning
-
Håll ihop sårkanterna och tryck samtidigt stadigt inåt.
-
Gör ett tryckförband och lägg det över såret. Du avslutar genom att linda ett bandage eller tyg runt skadan för att behålla trycket över såret. Handlar det om en halsskada håller du ihop sårkanterna och trycker på såret.
- Placera den blödande kroppsdelen högt eftersom det hejdar blodets tryck något.
- Ring efter ambulans eller åk till sjukhus.
Vid kraftig blödning är det bra att ligga ner och hålla benen högt eftersom blod som cirkulerar i kroppen då lättare når hjärtat och kan pumpas vidare. Den blödande kroppsdelen ska hållas så högt ovanför hjärtat som möjligt.
Går blödningen inte att stoppa kan blodtillförseln snöras av genom att man drar åt till exempel en halsduk ovanför en skada på en arm eller ett ben. Det ska bara göras i nödfall eftersom vävnaderna kan skadas.
Långsamt rinnande blödning
- Gör rent runt såret med tvål och rinnande vatten.
- Lägg ett tryckförband.
- Håll den blödande kroppsdelen högt.
Svagt sipprande blödning
- Gör rent såret med tvål och vatten.
- Låt såret lufttorka.
- Lägg på ett skyddande förband vid behov.
Knivar eller andra föremål som sitter kvar i buk, rygg eller andra ställen på kroppen ska inte tas bort innan personen kommit till sjukhus. Att ta bort ett föremål kan förvärra inre blödningar. Ta bort ringar och andra smycken vid skador på händer och armar. Svullnad kan bidra till att ringar och andra smycken stoppar blodtillförsel med vävnadsskada som följd. Om detta sker måste ringar och andra smycken klippas av så snart som möjligt.
Brännskador
Brännskador delas in i olika kategorier beroende på hur allvarlig skadan är:
- Första gradens brännskada är ytlig. Huden är röd, svullen och öm. Du känner en brännande sveda. Oförsiktigt solande är en vanlig orsak.
- Andra gradens brännskada är djupare och ger samma symtom som första gradens skada och det bildas blåsor i huden.
- Tredje gradens brännskada är ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och utan känsel. Vävnaden i hudens alla lager är död och i regel krävs hudtransplantation för att behandla skadan.
Åk till akutmottagning på sjukhus:
- vid tredje gradens brännskador.
- vid andra gradens brännskador som är större än den skadades handflata eller om de sitter i ansiktet, pä händerna, på fötterna, över en led eller på könsorganen.
- om den brännskadade är barn, äldre eller om personen har någon svår sjukdom.
- om brännskadan är orsakad av kemikalier, el eller om man har andats in brandrök.
Epilepsi
Ett epileptiskt anfall kan se ut på olika sätt. Vid det mest dramatiska förlorar den drabbade medvetandet, faller omkull, får kramper eller muskelryckningar, tuggar fradga och kan bli blå i ansiktet. Du kan se till att den drabbade inte skadar sig under anfallet genom att:
- ta bort alla saker runt omkring
- sätt inte in något mellan tänderna
- lägg gärna något mjukt under huvudet
- lös upp slips eller skärp, ta av glasögon
- stanna kvar tills personen klarar sig själv.
En person som får ett epileptiskt anfall på offentlig plats bör som regel av praktiska skäl föras till sjukhus, även om detta inte är nödvändigt medicinskt sett. De allra flesta epileptiska anfall går över av sig själv. Man kan som vittne därför avvakta. Transport till sjukhus är dock nödvändigt om anfallet inte slutar, om skador uppstått eller om man är osäker på om det är frågan om ett epileptiskt anfall.
Ring efter ambulans om anfallet:
- kommer för första gången
- varar mer än fem minuter
- upprepas
- har skadat den drabbade
Lägg den drabbade i stabilt sidoläge när anfallet är över. Vänta på ambulans.
Hjärtinfarkt
Om du röker, har högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, stressar mycket, är överviktig eller fysiskt inaktiv ökar risken för hjärtinfarkt. Exempelvis äldre människor eller personer med diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga som andnöd och stark trötthet.
Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt hos män är stark och ihållande smärta i bröstkorgen, se symtom nedan. Man känner sig ofta mycket rädd och har ångest.
Kvinnor kan ha mycket mer diffusa symtom:
- värk i käkarna
- hjärtklappning
- yrsel och illamående
- allmän sjukdomskänsla
- orkeslöshet eller stark trötthet
- ont i magen
- värk i skulderparti
- tyngdkänsla eller tryck i bröstet
- svårighet att andas eller andfåddhet
Ring alltid 112 efter ambulans om:
- du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner. Smärtan kan variera mycket och stråla ut till en arm eller till båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna.
- du har en diffus, men obehaglig, känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter.
- du har bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, kallsvettig, yr, svimfärdig eller har oregelbundna hjärtslag.
- låt den drabbade sitta upp i viloläge med benen hängande nedåt i väntan på ambulans.
Ibland har personen haft kärlkramp dagarna eller veckorna före en hjärtinfarkt. Symtomen liknar dem för hjärtinfarkt men är mycket lindrigare och kommer i korta attacker, ofta vid eller efter ansträngning. Det typiska är att smärtan försvinner i vila. Det är en varningssignal som betyder att man ska ta sig till sjukhus för undersökning.
Stroke
Stroke bör behandlas på sjukhus så fort som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp.
Om du känner något av följande symtom, ring 112:
- plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, speciellt om det bara gäller den ena kroppshalvan
- plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
- plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
- plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
- plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.
För att hjärnan ska kunna fungera normalt behöver den en bra blodcirkulation som tillför syre och näringsämnen, samt fraktar bort slaggprodukter.
När man får ett slaganfall dör hjärncellerna inom ett område i hjärnan. Skadan innebär att den drabbade förlorar de funktioner som styrs från den skadade delen av hjärnan.
