Vanliga sjukdomar - små barn

De flesta vanliga barnsjukdomar klarar barn i förskoleåldern av utan läkare eller mediciner, men ibland kan du förstås behöva hjälp.

Hälsokontroller

Barn i ett- till sex-årsåldern fortsätter gå på regelbundna hälsokontroller och blir vaccinerat på BVC, precis som när barnet var bebis. Vaccin hjälper immunförsvaret att motstå sjukdomar och slippa olika typer av besvär. Barnsjukdomar som mässling, röda hund, påssjuka och kikhosta var tidigare mycket vanliga men är numera sällsynta tack vare att så många föräldrar låter vaccinera sina barn. Vattkoppor, tredagarsfeber och femte sjukan vaccineras man inte mot.

Feber

Vilken siffra som räknas som feber hos barn är ett debatterat ämne. Det viktiga är att se till hur barnet mår i allmänhet. Feber är ett tecken på att kroppens infektionsförsvar fungerar. Små barn har ofta högre feber än vuxna. Det är som regel ingen fara att temperaturen stiger upp mot 40 grader. Det viktigaste är att se till barnets allmänna tillstånd och att vara uppmärksam på om barnet är helt apatiskt och slött. Ett barn med feber som annars mår hyfsat bra, orkar leka lite, dricker och äter lite grand är det i regel ingen fara med.

Få ned feber

Det går att få ned febern genom att ge barnet kall dryck som kyler inuti kroppen. Se till att det är svalt i rummet och klä inte barnet för varmt. Om det inte hjälper finns febernedsättande medel som paracetamol. Men generellt bör man inte ta dessa i onödan eller bara för att febern är hög. Barnets infektionsförsvar är effektivare när temperaturen är 38 grader än 37. Därför räcker det med att få ner de högsta topparna.

Om barnet verkar må bra, sover någorlunda och dricker kan man vänta tills febern går ned av sig själv. Om barnet får kramper eller blir blå ska man genast ringa 112. Då är det bra att snabbt ge till exempel paracetamol i stolpiller.

Förkylning och hosta

Mot vanlig förkylning och hosta, som i över 90 procent av fallen orsakas av virus, finns ingen antibiotika. Det är bara att vila och dricka mycket. Om ditt barn får ordentlig nästäppa kan du ge barnet koksaltlösning i näsan. Om det inte fungerar finns receptfria näsdroppar eller spray för barn på apoteket. Följ anvisningarna på förpackningen.

Var uppmärksam på avvikelser

Var uppmärksam på allt som avviker från en vanlig förkylning som till exempel hög feber, svår hosta, ont i öron och så vidare. Då bör du kontakta vården. Hostar barnet mycket blir slemhinnorna torra. Ge därför extra mycket dryck som vatten, saft eller glass. Ett barn som somnat friskt men vaknar med hård, skällande hosta har sannolikt fått krupp. Sitt upprätt med barnet, gärna svalt utomhus till exempel på balkongen. Sök vård om det är första gången som barnet får en sådan hosta.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska med erfarenhet av barn via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

Sök vård

Föräldrar känner ofta bäst själva hur barnet mår. Om något känns fel ska du alltid ta kontakt med vården. Det är viktigt att få stöd, försök att dämpa din oro inför barnet så gott det går eftersom din oro kan påverka barnet negativt. Föräldrar som är trygga och får hjälp att lugna och vårda sitt barn hjälper barnet att bli friskt.

Kontakta BVC och/eller husläkarmottagning

• Om barnet haft feber mer än tre hela dygn.
• Om barnet har feber och ont i örat.
• Om barnet haft ögonbesvär i mer än tre dagar.
• Vid feber och halsont.
• Vid hudproblem eller utslag.
• Vid smärta eller klåda i underlivet eller stjärten.
• Vid ledvärk.
• Vid matproblem eller matvägran.
• När du är orolig.

Kontakta akut barnsjukvård

• Om barnet har feber och rejält ont i magen.
• Om barnet har feber och rejält ont i huvudet eller är stel i nacken.
• Vid urinvägsproblem och/eller smärta vid kissning.
• Om barnet har feber och kräks mycket.
• Om barnet är slött, medtaget och dricker dåligt.
• Om barnet kräkts mycket och haft diarréer, men ändå är rosig om kinderna och visar att det är törstigt.
• Om barnet har svårt att andas eller får blåa läppar.
• Om barnet får kramper.
• Vid kraftig ledvärk och feber.
• Om pojken har ont i pungen.
• Vid olycksfall.
• Vid förgiftning.

Dagtid kan du kontakta din BVC-sjuksköterska eller vårdcentral. På kvällstid kontaktar du jourläkarmottagningen eller något av sjukhusen.

Du kan alltid ringa Vårdguiden på telefon dygnet runt för att prata med sjuksköterska och få råd, telefon 08-320 100.

Vid akut vård ring 112 och begär ambulans.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.