Mat och hälsa

Äta ofta

Barn under två år behöver äta ofta för att de inte kan äta så mycket åt gången. Liksom äldre barn och vuxna behöver de frukost, lunch, mellanmål och middag. Däremellan kan det vara bra med några mindre mellanmål och kanske ett extra mål innan läggdags.

Om det är svårt att få ditt barn att äta vid alla måltider kan du försöka erbjuda det mat ändå. Barnet kommer att äta när det känner sig hungrigt. Om du är orolig för att ditt barn inte får i sig tillräckligt med näring kan du kontakta din BVC-sköterska för att få råd.

Vad barnet ska äta

Det enklaste sättet att veta vad du ska ge ditt barn för mat är att följa tallriksmodellen. Den visar tydligt hur proportionerna i en måltid bör se ut. För att barnet ska få den energi det behöver ser tallriksmodellen för de minsta barnen något annorlunda ut än den som gäller från två år. Små barn behöver mycket energi, vitaminer och mineraler. De ska helst inte äta alltför fiberrik mat. Som småbarnsförälder är det ett bra tillfälle att börja tänka över sina egna matvanor. Vuxna äter till exempel ofta mer fett och mindre mängd grönsaker än de behöver.

Till frukost kan barnet äta fil, yoghurt eller gröt, mjölk och en smörgås. Till mellanmål passar en smörgås och/eller en frukt bra. Lunchen och middagen ska helst vara lagad mat, enligt Tallriksmodellen. Någon gång går det bra att varva med fil och flingor eller gröt. Det yngre barnets sena kvällsmål kan till exempel vara välling.

Livsmedelsval:

Mjölk och mjölkprodukter innehåller många viktiga näringsämnen. Framför allt bidrar de med kalcium som behövs för att bygga upp skelettet. Dessutom är mjölk rik på proteiner, vitaminer och mineraler som är viktiga för barnet. Järninnehållet i komjölk är dock lågt.

För barn under sex månader kan du börja använda mjölk i matlagning eller till gröt, men barnet bör vänta med mjölk som dryck till det är ett år. Börja med att ge mjölk till gröt, cirka 1/2 dl en eller högst två gånger per dag. Efter tio till tolv månaders ålder kan du börja öka mängderna. En deciliter mjölk innehåller ungefär lika mycket kalcium som en till två skivor hårdost. Mellanmjölken (1,5 procent fett) passar bra till matlagning.

Till måltiderna kan du välja vatten eller mjölk. Mjölk är i första hand bäst till frukost och mellanmål. Under en dag är 4-5 dl lagom mängd. Välj lättmjölk (0,5 procent fett) som dryck till barn i förskoleåldern. Mager mjölk ger lika mycket vitaminer som fet mjölk. Vatten är bästa drycken mellan måltiderna.

Matfett: Spädbarn och barn under två år behöver extra fett i maten. Blanda i en tesked olja eller flytande margarin per hemlagad portion.

Till matlagningen kan du använda flytande margarin eller olja. Exempel på fetter med bra innehåll är rapsoljor och olivoljor. Ett mjukt bordsmargarin med 70-80 procents fetthalt är bra att ha på smörgåsen.

Gröt: För spädbarn är berikad pulvergröt bäst. Den ger betydligt mer vitaminer och mineraler än hemlagad gröt. När barnet blivit större och äter mer varierad kost är det lämpligt att successivt gå över till hemlagad gröt, till exempel havregrynsgröt. Gröt kan ges med fruktpuré och bröstmjölk, modersmjölksersättning eller mjölk. Gröten kan också serveras som den är, kanske med lite lösare konsistens.

Bröd: Fiberrika livsmedel som fullkornsbröd, fullkornsvälling och fiberrika müslisorter bör du vara försiktig med till barn under två år. Öka mängden gradvis under förskoleåldern. Fiberrik mat får lätt stor volym som kan vara svårt för barnet att äta upp. Stora mängder fibrer kan ge lösa avföringar. Om barnet har trög mage kan lite fullkornsprodukter hjälpa.

Grönsaker: Frukt och grönsaker innehåller många näringsämnen som är viktiga för det växande barnet. Det är bra om frukt och grönsaker ingår i kosten varje dag i samband med måltiderna. Variera sorterna och glöm inte de varma grönsakerna. Öka mängden med stigande ålder. En fyraåring bör äta cirka 400 gram per dag.

Grönsaker är fiberrika och ger lite energi så därför bör barn under två år inte äta för stora mängder. Öka mängden gradvis med stigande ålder. En fyraåring ska äta cirka 400 gram per dag.

Äta tillsammans

Det är bra för barnet att hela familjen äter tillsammans. Det sprider glädje, trygghet och samhörighet. Det ger också barnet social träning. Barnet kan hjälpa till med att duka fint. Stäng av tv och radio och försök skapa lugn och ro under måltiden. Undvik att tjata så blir matstunden något att se fram emot. Ibland kan det vara svårt för de vuxna att hinna hem och äta så tidigt som barnet behöver. Det kan man lösa genom att ge barnet ett större mellanmål. Vid middagen får barnet äta så mycket eller lite det orkar.

Ettåringen

Ettåringen kan i stort sett äta vuxenmat, men undvik för mycket kryddor och salt. Skär maten i lagom bitar. Barnet äter små portioner. Därför måste maten vara näringsrik och innehålla mycket energi. Den får inte vara mager eller överdrivet fiberrik. Om maten har för stort fiberinnehåll behöver barnet äta mycket mer för att få i sig tillräckligt med energi. För mycket fibrer kan också orsaka diarré. Tänk på barnens tallriksmodell när du planerar och lägger upp maten. Mjölk kan serveras till frukost och mellanmål. Välling är också bra. Undvik sötsaker.

Tvååringen

Nu kan barnet i princip äta samma mat som en vuxen. Tänk på att inte använda för mycket salt. Följ tallriksmodellen. Nu kan barnet äta fullkornsvälling. För tvååringen finns det också plats för till exempel en glass, en bulle eller småkakor någon gång i veckan. Du kan också vänta med att ge sötsaker till barnet när det blivit äldre.

Barnmat eller vanlig mat

Ibland kan det vara bekvämt att komplettera med en barnmatsburk, till exempel om resten av familjen äter något starkt kryddat. På resor är det praktiskt med barnmat på burk.

Tre till sex år

För tre- till sexåringen är det vuxenmat som gäller. Hela familjen bör kunna äta tillsammans om barnet inte behöver vänta allt för länge mellan målen. Mellanmålet är fortfarande viktigt. Det är i förskoleåldern grunden läggs för matvanor och inställningen till mat.

Matproblem

Det är viktigt att barnet lär känna sina egna hunger- och mättnadskänslor. Respektera barnet när det visar att det är mätt och låt det få börja äta själv när han eller hon vill det. Din uppgift som förälder är att hjälpa ditt barn att hitta den matrytm som passar. Det är viktigt med lugn och ro och vänlig stämning runt matbordet. Då slipper ni oftast problem som att barnet matvägrar eller att det blir allmän oro runt bordet. Prata gärna med din BVC-sjuksköterska om ditt barn har problem att äta.

Allmänna råd

• Låt barnet få delta i familjens måltider så tidigt som möjligt. 
• Lugn och ro samt vänlig stämning kan bidra till att man slipper problem med matvägran och dålig stämning vid matbordet. 
• Var försiktig med salt, socker och kryddad mat. 
• Barn som är ett till två år gamla behöver äta ofta, det ska vara cirka två till två och en halv timme mellan "måltiderna". 
• Om barnet är törstigt är vatten den bästa drycken. 
• Ge inte mosad mat för länge. Det är viktigt att barnet får börja tugga tidigt. 
• Undvik fiberrik mat till barn under två års ålder. 
• Låt aptiten avgöra storleken på portionen. Tvinga aldrig barnet att äta upp. 
• Barnet bestämmer hur mycket det ska äta och föräldrarna vad som ska serveras. 
• Låt barnet äta själv, trots att det blir en del kladd och spill den första tiden.

Undvik eller var försiktig med följande livsmedel:

• Opastöriserad mjölk eller ost tillverkad av opastöriserad mjölk. 
• Rå och halvrå mat, till exempel ostron och andra råa skaldjur, rå köttfärs eller gravat kött och gravad fisk. 
• Ge inte honung till spädbarn och vänta med större mängder av spenat, rödbetor, bladselleri, nässlor, ruccolasallad och mangold. 
• Undvik att ge barnet nötter och jordnötter under småbarnsåren då de lätt kan fastna i halsen.