Identitet
I sex- till tolvårsåldern tar barnet de första stegen mot vuxenlivet. När barnet börjar skolan utsätts det för många nya intryck och problem där det själv tvingas ta ställning. Barnet börjar skapa sig en egen identitet.
Könsidentitet
Redan från födseln påverkar föräldrar och omgivning barnets identitet. En typisk könsrollsidentitet är att klä flickor i rosa och pojkar i blått. Föräldrar kan prata på olika sätt till en pojke och en flicka och förstärker på så sätt barnets kön. Som förälder kan det vara bra att tänka på hur du pratar med dina barn.
Varje barn är unikt
Pojkar och flickor är olika, men varje barn är också unikt. Det är viktigt att du som förälder lär dig att uppmuntra ditt barn utifrån vad han eller hon är duktig på eller tycker är roligt, inte utifrån barnets kön. Barn gör ofta som föräldrarna gör. Om du visar en positiv och öppen syn på kvinnor som utövar så kallade "manliga yrken" och vice versa är chansen större att även ditt barn gör det.
Kamratgrupper
Fram tills barnet börjat söka efter en egen identitet har familjen varit barnets närmaste trygghet och referensgrupp. Det fortsätter ofta i skolåldern, men kompisgänget övertar mer och mer den rollen. I skolan bildas ofta små gäng i klassen. Vilket gäng man tillhör kan få stor betydelse för hur man blir uppfattad. För en del barn kan det vara så viktigt att tillhöra ett speciellt gäng att de skapar en identitet för att passa in. Det kan innebära allt från att vilja ha en speciell leksak till att börja röka.
Utanförskap
En del hamnar utanför gängen och kan även bli mobbade. Det kan leda till problem under hela uppväxten. Ju tidigare mobbning upptäcks desto lättare är den att stoppa. Som förälder är det viktigt att du lägger märke till förändringar i ditt barns beteende. Försök hålla kontakt med andra föräldrar och jämför vad era barn gör.
Identitet genom kläder och musik
Barn i tio- till tolv årsåldern börjar ta de första stegen mot puberteten. När barn kommer in i puberteten revolterar de oftast mot sina föräldrar. Det kan ske genom att barnet lyssnar på musik eller klär sig i kläder som inte uppskattas av föräldrarna. En del barn skapar sig en hel identitet utifrån musik och klädval. Punkare, kicker, hip-hoppare eller skinhead är några exempel. Försök lyssna på musiken och lära dig kulturen. Det är viktigt att hålla en öppen relation till ditt barn.
Kulturell identitet
I familjer som flyttar till ett annat land kan det bli problem när föräldrarna har kvar sin identitet i det gamla landets kultur och barnet anpassar sin identitet efter det nya landet. Som förälder är det viktigt att lära sig så mycket som möjligt om den nya kulturen, men det är också viktigt att bevara den gamla.
Följ med ditt barn på de aktiviteter han eller hon vill delta i och se vad de innebär. Kanske kan de anpassas så att de passar din kultur. Muslimska flickor kan till exempel simma på speciella tider då inga män finns i simhallen. Diskutera med ditt barn och försök komma fram till en gemensam lösning.
Det är inte lätt att växa upp
Det är inte lätt för en förälder att se sitt barn växa upp och skapa sig en egen identitet. Ditt barn måste få göra sina egna misstag och erfarenheter. Du som förälder måste finnas i bakgrunden för att stötta eller trösta. Inte döma. Kom ihåg när du själv var ung och försök relatera till dina egna upplevelser.
Lyhördhet och tålamod
I sitt sökande efter en ny identitet kan barnet hamna snett. Barnet kanske börjar skolka, blir överdrivet trotsig, hamnar i drogmissbruk eller till och med i kriminalitet. Det är viktigt att du som förälder är lyhörd och har tålamod, men det är också viktigt att söka hjälp i tid.
Fråga om råd
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska med erfarenhet av barn och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100 och välj alternativ 2. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
Undrar du över något kring ditt barn och olika sjukdomar och besvär kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska med erfarenhet av barn via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar. Här får alla som frågar svar.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du har problem med ditt barn som du inte vet hur du ska hantera finns hjälp att få. Prata med andra föräldrar, barnets lärare eller skolsköterska. Du kan även kontakta vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Artikeln uppdaterad: 2011-02-24
Ansvarig redaktör: Pelle Östberg, Vårdguiden
Författare: Ida Strasser, skribent
Granskare: Tarja Bergerheim, Skolsköterska/distriktssköterska, Farsta Gymnasium
Bli först med att tycka till om informationen!
31 av 44 läsare (70%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Skriv ut