Ett nyfött barn är känsligt, speciellt under de fyra första veckorna. Var uppmärksam på hur barnet mår. De problem bebisar råkar ut för är vanligtvis bekymmer med andning, blodcirkulation och immunförsvar. Man brukar kalla det för nyföddhetsperiodens sjukdomar.
Naturligt skydd
När barnet ligger i mammas mage förs en del antikroppar mot infektioner från mamman till barnet genom moderkakan. När barnet föds ska det börja bygga upp ett eget immunförsvar. Det tar tid. Då fungerar antikropparna som fördes över under graviditeten delvis som ett skydd för barnet i ungefär sex månader. När bebisen är född får den också ett litet skydd genom bröstmjölken. Barnet blir av med den extra dosen infektionsskydd när amningen upphör. Då är det dags för det egna infektionsförsvaret att ta över.
De flesta bebisar mår bra för det mesta. Använder man bara sitt sunda förnuft och håller barnet lagom varmt, låter det äta när det är hungrigt, sova mycket och undviker folksamlingar/stora varuhus under influensatider brukar det inte vara några problem. Ofta styr barnet sina behov själv och säger ifrån när något är fel. Idag vaccineras dessutom barn mot vanliga barnsjukdomar och får då det skydd de behöver.
Feber
När kroppstemperaturen är 38 grader eller högre har man feber. Det är ett tecken på att kroppens infektionsförsvar har startat. Små barn har ofta högre feber än vuxna. Det är som regel ingen fara om temperaturen stiger upp emot 40 grader. Feber i sig är inte farligt. Se istället på hur barnet mår allmänt. Det är ofta värre med ett barn som inte har feber men är helt apatiskt och slött, än ett barn med feber som dricker och äter bra.
Det går att få ned febern genom att ge barnet kall dryck som kyler inuti kroppen. Se till att det är svalt i rummet och klä inte barnet för varmt. Om inget hjälper finns febernedsättande medel som paracetamol. Men generellt bör du inte ge dessa i onödan eller bara för att febern är hög.
Barnets försvar är effektivare när temperaturen är 38 grader än 37, därför räcker det med att få ner de högsta topparna. Om barnet verkar må bra, sover någorlunda och dricker kan du vänta tills febern går ned av sig själv. Om bebisen får kramper eller blir blå ska du genast ringa 112. Då är det bra att snabbt ge till exempel paracetamol i stolpiller.
Förkylning och hosta
Mot vanlig förkylning och hosta, som i över 90 procent av fallen orsakas av virus, finns ingen antibiotika. Det är bara att vila och dricka mycket. Om ditt barn får ordentlig nästäppa kan du ge barnet koksaltlösning i näsan. Om det inte fungerar finns receptfria näsdroppar eller spray för barn på apoteket. Följ anvisningarna på förpackningen.
Var uppmärksam på allt som avviker från en vanlig förkylning som till exempel hög feber, svår hosta, ont i öron och så vidare. Då bör du som förälder kontakta vården. Hostar barnet mycket blir slemhinnorna torra. Ge extra mycket varm eller kall dryck, som bröstmjölk och vatten till den nyfödda och vatten, saft eller annan dryck till det lite äldre barnet.
Kontakta alltid en BVC-sjuksköterska om du är osäker.
Hormonplitor
"Hormonplitor" eller "hormonprickar" kallas de hårda knottror som nyfödda barn kan få på huden. Dessa skiftar i gult och är omgivna av en röd zon. Prickarna, som är stora som knappnålshuvuden, är helt ofarliga och ska inte behandlas. De försvinner av sig själv efter några veckor. Prickarna är en helt normal reaktion i barnets hud då den möter den flora av mikroorganismer som finns utanför livmodern.
Större eller mindre blåsor som lätt går sönder och oftast sitter i barnets hudveck kan vara svinkoppor. Om barnet har sådana bör de visas på BVC.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Föräldrar känner ofta bäst själva hur barnet mår. Om något känns fel ska man ta kontakt med vården. Det är viktigt att få stöd då oroliga föräldrar kan påverka sina barn negativt med sin oro. Föräldrar som är trygga och får hjälp att lugna och vårda sitt barn hjälper barnet att bli friskt.
När du ska kontakta BVC och eller husläkarmottagning
- Vid feber, även om barnet är piggt. Oftast är det inget problem, men det är bäst att inte chansa.
- När barnet äter dåligt.
- Vid hudutslag/eksem, både på kroppen och i underlivet.
- När barnet haft ögonirritation i mer än tre dagar.
- När du är orolig.
När du ska kontakta akut barnsjukvård
- Vid feber och om barnet är slött.
- Om barnet har feber och kräks mycket.
- Om barnet är slött, medtaget och dricker dåligt, det vill säga om allmäntillståndet är påverkat.
- Om barnet har svårt att andas eller får blåa läppar.
- Om barnet får kramper.
- Vid förgiftning.
- Vid olycksfall, till exempel fall från skötbord.
Kontaktuppgifter
Dagtid kan du kontakta din BVC-sjuksköterska eller husläkarmottagning. På kvällstid kontaktar du jourläkarmottagningen eller något av sjukhusen.
Du kan alltid ringa Vårdguiden på telefon dygnet runt för att prata med en sjuksköterska och få råd, telefonnummer 08-320 100.
Vid akut vård ring 112 och begär ambulans.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.