Nyfödd och det första året
Under det första året sker dramatiska förändringar. Barnet lär sig krypa, äta, prata och gå.
Illustratör: Nausikaa
Varje barn är unikt. Det utvecklas individuellt efter egen personlighet och förmåga. Men det finns ändå några gemensamma utvecklingsstadier som sker i ungefär samma ålder.
Reflexer
I början styrs de flesta rörelser och handlingar av reflexer som sedan utvecklas till kontrollerade muskelrörelser. Ett exempel på en reflex är omklamrings-reflexen. Den testar läkaren de första dagarna för att se att den finns hos barnet och senare för att se att den försvunnit. Barnet får ligga på rygg i läkarens famn. Man sänker sedan barnet relativt snabbt. Barnet slår ihop armarna symmetriskt om sin egen kropp, som för att ta tag i något vid ett fall. Det är viktigt att veta exakt hur man testar detta och det bör ske endast av läkare eller BVC-sjuksköterska.
Några utvecklingssteg
När barnet är nyfött och upp till en månad gammalt
- agerar barnet mestadels med reflexer
- börjar det fixera blicken
- kan det känna kallt och varmt, till exempel om du har kalla händer
- suger barnet på fingrar.
Vid en till två månaders ålder
- kan barnet fixera blicken på cirka tre decimeters avstånd
- kan det le mot dig när du pratar eller skojar
- har det vissa nyföddhetsreflexer, som till exempel omklamringsreflexen.
Vid två till tre månaders ålder
- börjar barnet få lite huvudbalans när det sitter i någons knä, men du får fortfarande ge stöd åt huvudet
- kommunicerar det med leenden och skratt.
Vid tre till fyra månaders ålder
- kan barnet stödja på sina armar och armbågar en stund när det ligger på mage
- gripa om saker med hela handen
- börja jollra
- titta på egna kroppsdelar som till exempel händerna.
Vid fyra till fem månaders ålder
- kan barnet samordna arm- och huvudrörelser
- ta saker medvetet med händerna
- undersöka saker med munnen
- vända huvudet efter ljud
- visa med kroppen att det till exempel vill bli upplyft
- vända sig från mage till rygg.
Vid fem till sex månaders ålder
- vänder det från rygg till mage
- sitter barnet
- drar det sig upp till sittande när man håller i båda händerna, huvudet följer med
- kan det gripa efter föremål och flytta det från ena handen till den andra
- kan barnet svara dig med enstavigt joller
- tittar det efter tappad eller flyttad leksak
- försvinner omklamringsreflexen
- kan barnet haskrypa
- känner det igen mamma och/eller pappa
- svarar det på ljud med joller.
Vid sex till sju månaders ålder
- kan barnet krypa med växelvis benföring
- kan det ställa sig på alla fyra
- har barnet bra handmotorik men dålig fingermotorik
- kan det jollra med enstaviga ljud som ”da”, ”ba” och ”ka”.
Vid sju till åtta månaders ålder
- kan barnet krypa på knäna
- kan barnet sitta upp utan stöd
- har det bra kontroll på tummotoriken men fortfarande ha dålig fingermotorik
- kan det skilja på kända och okända människor, börja gråta när okända människor eller de som de inte känner väl kommer på besök
- reagera barnet kraftigt på ljud.
Vid åtta till nio månaders ålder
- kan barnet sätta sig själv från krypande ställning
- börjar det få bra grepp med tumme och pekfinger
- jollra barnet med tvåstaviga ljud som ”baba”, ”mama” och ”dada”
- klappa det händer.
Vid nio till tio månaders ålder
- kan barnet dra sig upp till stående
- går det utmed möbler
- har det svårt att sätta sig ned från stående ställning
- griper barnet med tummen mot pekfingret och ta upp ett litet föremål, det så kallade pincettgreppet
- förstår det enstaka ord som till exempel ”Var är lampan?”. Barnet vänder sig då mot lampan och tittar
- kan det leka enklare lekar som att vinka adjö, leka tittut, baka kaka eller liknande härmningslekar
- slår barnet två klossar mot varandra, härma dig om du börjar
- sträcker det fram armar och händer framför huvudet när det ramlar.
Vid tio till tolv månaders ålder
- kan barnet gå själv eller gå stödd endast med ena handen
- kan barnet sätta sig ned
- stoppar barnet det mesta i munnen
- staplar det burkar
- säger barnet enstaka ord som ”pappa”, ”mamma” och ”titta”.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
Artikeln uppdaterad: 2009-01-14
Ansvarig redaktör: Pelle Östberg, Vårdguiden
Författare: Pernilla Hjort, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Marianne Bergström, Vårdutvecklare/samordnande sjuksköterska, Barnhälsovårdsenhet Nord
Skriv ut