Alkoholskador från topp till tå

Vi dricker allt mer alkohol. Var sjätte svensk dricker för mycket. Alkoholmissbruk ger kortsiktiga skador som olyckor och våld, långsiktiga som sömnstörningar, ångest och beroende. Många sjukdomar och besvär har också koppling till alkoholberoende. Även vid måttligt drickande finns samband med fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, högt blodtryck, olycksfall och våld.

Se filmen om hur alkohol skadar kroppen Se filmen om hur alkohol skadar kroppen Illustratör: Svenska Grafikbyrån Visa film

Internationell forskning visar att alkohol är en av de största riskfaktorerna för sjukdom i världen. Ett stort antal sjukdomar orsakas eller försämras av alkohol.

I ett fåtal fall tycks en mindre mängd alkohol faktiskt vara bättre än ingen alkohol alls. Det handlar då om vissa kombinationer av hur mycket och hur ofta man dricker. Måttligt alkoholintag skyddar vid sjukdomar i hjärtats kranskärl, sjukdomar i hjärnans kärl och typ-2 diabetes (åldersdiabetes). Totalt sett dominerar dock de negativa effekterna av alkohol starkt.

Måttligt och omåttligt

I olika sammanhang används beskrivningar som måttligt drickande, riskkonsumtion, skadligt bruk och alkoholberoende. Klicka på Ord och begrepp i menyn till vänster om du vill läsa en förklaring på dessa begrepp.

Alkoholens skadeverkningar

Benstomme

Om du regelbundet dricker mycket och under långa perioder, blir din benstomme skörare och risken för att råka ut för olycksfall ökar.

Bukspottkörtel

Kroniskt alkoholberoende ger inflammation i bukspottkörteln. Du får svåra buksmärtor och sämre förmåga att tillgodogöra dig födan. Inflammationen kan leda till en permanent skada på bukspottkörteln och till försämring av dess förmåga att producera insulin. Det i sin tur kan leda till alkoholrelaterad diabetes (sockersjuka).

Cancer

Alkoholkonsumtion kan vålla cancer i flera organ, främst i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupen. Mindre starka orsakssamband finns med cancer i magsäck, grovtarm, ändtarm, lever, bröst och äggstockar.

Om du både röker och dricker ökar risken för att drabbas av cancer ytterligare. Det gäller särskilt för cancer i munhåla, svalg, struphuvud och matstrupe.

Depression

Hos personer som är alkoholberoende ökar risken kraftigt att drabbas av depression.

Diabetes

Låg till måttlig alkoholkonsumtion kan minska risken för att utveckla typ-2-diabetes, så kallad åldersdiabetes. Det tycks vara ett resultat av att alkoholen ökar kroppens känslighet för insulin (som tar hand om socker). Måttlig alkoholkonsumtion innebär en så kallad standarddrink, cirka 12 gram alkohol per dag. 12 gram motsvarar ett glas bordsvin (15 cl), en flaska starköl (33 cl, 5 procent), ett litet glas dessertvin (8 cl) eller en grogg (knappt 4 cl sprit).

Däremot är risken för diabetes möjligen förhöjd om man dricker mycket.

Fruktsamhet/fertilitet

Hög alkoholkonsumtion försämrar spermiernas kvalitet och är en av de vanligaste orsakerna till att man inte kan få barn.

Graviditet

Om en gravid kvinna dricker alkohol får fostret samma alkoholhalt i blodet som mamman och kan få skador på hjärnan och andra organ. Om mamman dricker sig full stör det utvecklingen av fostrets hjärna och kan orsaka inlärningsproblem och beteendestörningar senare i livet. Flera studier pekar på att fostret tidigt under graviditeten påverkas negativt av kontakten med alkohol i moderlivet, och gravida kvinnor bör avstå helt från alkohol.

Hjärnan

Hjärnskador är ganska vanliga hos människor som druckit stora mängder alkohol under många år i följd. Först brukar närminnet försämrasa. Om du får minnesluckor efter att ha druckit alkohol kan det vara ett tidigt tecken på en hjärnskada. De som dricker mycket drabbas ofta av ångest och depression. När alkoholberoende personer slutar dricka, drabbas de ofta av hallucinationer, förvirringstillstånd och epileptiska anfall. Med tiden krymper hjärnan och du kan också drabbas av demens eller andra hjärnsjukdomar.

Lillhjärnan

Du kan få balanssvårigheter och få svårt att utföra preciserade och samordnade muskelrörelser.

Hjärta och kärl

Hjärta och kärl skadas hos den som dricker ofta och mycket. Hjärtat får arbeta hårdare; puls och blodtryck ökar och det kan uppstå livshotande rytmrubbningar. Lågt till måttligt alkoholintag kan däremot möjligen ha skyddande effekter.

Huden

Risken för olycksfall och sår ökar om du dricker dig full.

Levern

I levern förbränns alkoholen. Dricker du i några dagar i rad blir levern svullen och öm. Cellerna skadas och fungerar sämre. Du kan ha såväl lindrig som allvarlig fettlever utan att uppleva några besvär. Andra komplikationer av alkoholmissbruk är leverinflammation(hepatit) och skrumplever.

Vid fettlever lagras fett i levern, vilket gör att du bland annat tappar aptiten, mår illa och får buksmärtor. Tillståndet kan gå tillbaka om du slutar dricka.

Leverinflammation kan medföra en rad besvär, bland annat gulsot, feber och aptitlöshet. Inflammationen kan gå tillbaka om du slutar eller drar ned på alkoholkonsumtionen. Den kan också övergå i skrumplever, som är obotligt. Då ersätts levercellerna av bindvävnad, blodet måste söka sig andra vägar och det kan uppstå livshotande blödningar.

Magen

Magsår samt magkatarr med smärtor och kräkningar är en ganska vanlig effekt av stor och regelbunden alkoholkonsumtion. Om tarmfunktionen störs, kan du få diarré och avmagring. Tjocktarmscancer kan orsakas av alkoholberoende.

Matstrupen

I samband med leverskador kan man få åderbråck i nedre delen av matstrupen med livshotande blödningar som följd.

Munhåla

Cancer i munhåla, svalg samt mat- och luftstrupe är vanligare bland dem som missbrukar alkohol än bland andra.

Muskler

Alkohol kan framkalla sjukdomen myopati som medför att hela muskler kan förstöras.

Nervsystem

Smärtor, känselbortfall och förlamningar tyder på att du har skador på nervsystemet. Dina reaktioner blir långsammare och du blir tröttare.

Olycksfall

Alkohol ligger bakom en stor del av alla stora olyckor med dödlig utgång i trafiken och arbetslivet liksom drunkningar, fall och bränder. Redan vid låga alkoholnivåer som 0,1- 0,2 promille
blir du en mycket sämre bilförare. Små mängder påverkar din reaktionstid, koordination, förmåga till delad uppmärksamhet, benägenhet att ta risker samt ditt mörkerseende och omdöme. Det tycks inte finnas något lägsta värde där risken börjar öka utan det är säkrast att avstå helt.

Sexualdrift

Alkoholen påverkar hormonerna och stör hur du fungerar sexuellt. Är du man, sviker potensen om du dricker mycket därför att nerverna som styr könsorganen avtrubbas.

Självmord

Omkring hälften av alla självmord i Sverige har ett samband med alkohol. I många fall är personen deprimerad.

Tänder

Alkohol försämrar dina tänder och du får lättare hål och tandlossning samt inflammationer i tandkött och tunga.

Fråga om råd

Undrar du något om alkohol eller beroende? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga i svarsbanken eller ställ en fråga själv till personal inom vården. Klicka på Hitta frågor och svar. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor. Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme. Här får alla som frågar svar.

Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Alkohollinjen

Du kan också ringa till Alkohollinjen. De ger stöd per telefon till dig som vill ha hjälp att förändra dina alkoholvanor och till anhöriga som behöver stöd. Samtalet är kostnadsfritt och den som ringer kan vara anonym. Du når Alkohollinjen på telefon 020-84 44 48.

Sök vård

Om du har frågor om alkohol och dess risker eller behöver hjälp kan du vända dig till din vårdcentral, företagsläkare, ring Alkohollinjen eller ta kontakt med någon av länets beroendemottagningar. Det finns också flera stödorganisationer som arbetar med alkoholberoende.

Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Artikeln uppdaterad: 2008-09-01
Ansvarig redaktör: Malin Erlingson, Vårdguiden
Författare: David Finer, skribent
Granskare: Lars Blomström, medicinsk chef, Capio Maria/Capio Psykiatri

1213 av 1318 läsare (92%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger