Titthålskirurgi i buken (laparoskopisk kirurgi)

Titthålskirurgi används för olika typer av operationer i bukhålan. Metoden kallas även laparoskopisk kirurgi. Under de senaste 20 åren har titthålskirurgi blivit allt vanligare. Operationssättet är skonsammare för patienten eftersom operationen utförs genom små hål i bukväggen istället för genom ett stort snitt.

Titthålskirurgi, laparoskopisk kirurgi, används exempelvis för att ställa diagnos på olika sjukdomstillstånd i bukhålan. Titthålskirurgi används även för att behandla sjuklig övervikt, gallsten, diafragmabråck, ljumskbråck, förstorad mjälte, blindtarmsinflammation, brusten tarmficka, ändtarmsframfall samt tumörer i prostata, binjure, njure, lever, magsäck och grovtarm.

Metoden används också på vissa kvinnokliniker för att ta bort cystor på äggstockarna, vid utomkvedshavandeskap, för att göra steriliseringar och även som en del av en operation där livmodern ska tas bort.

I samband med njurtransplantationer används laparoskopisk kirurgi även när man tar ut njuren från en levande donator.

Så går titthålskirurgi till

Undersökning

Vid en laparoskopisk operation är du helt nedsövd. Först gör kirurgen ett 12 millimeter långt snitt i bukhuden, ofta vid naveln. En hylsa förs ner i buken genom snittet. Genom en slang som kopplas till hylsan blåses gas – koldioxid – in i bukhålan så att bukväggen lyfter från tarmar och andra organ. Detta för att skapa ett hålrum att arbeta i. Ett tunt metallrör, endoskop, försett med ljus och en kameralins förs ner genom hylsan. På endoskopet sitter en kamera som är kopplad till en tv-skärm. Läkaren kan nu undersöka buken genom att titta på tv-skärmen.

Operation

Beroende på vilken typ av operation det är fråga om kan kirurgen sedan behöva göra ytterligare små hål i bukväggen där operationsverktygen kan föras in för att man ska kunna utföra själva ingreppet. Dessa hål är 5–12 millimeter stora. Ibland måste ett av hålen göras lite större, till exempel när man ska ta ut en cysta eller tumör.

Långa instrument, som saxar och tänger förs in i buken via hylsor. Kirurgen opererar samtidigt som han eller hon följer förloppet på tv-skärmen. Efter ingreppet sys de små snitten ihop.

Efter titthålskirurgi

Efter mindre titthålskirurgiska operationer kan du åka hem samma eftermiddag eller kväll. Ibland måste du stanna över natten. Det kan bero på att du mår illa, är trött efter narkosen eller att du behöver extra smärtlindring. Det kan också vara en allmän försiktighetsåtgärd.

Vid större operationer behöver du ofta stanna kvar ytterligare några dagar tills tarmfunktionen återhämtat sig och värken är på en rimlig nivå.

Sjukskrivning

Efter ett mindre ingrepp kan du börja arbeta inom några få dagar. Vid större ingrepp krävs en till tre veckors sjukskrivning, delvis beroende på vilken typ av arbete du har. De första dagarna efter en operation behövs ofta någon lättare form av smärtlindrande läkemedel.

Sök vård

Om du får ont i buken och/eller feber eller andra oklara symtom den närmaste tiden efter operationen är det mycket viktigt att du kontaktar den mottagning på sjukhuset där du opererades. Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg.

Fördelar med titthålskirurgi

Fördelen med titthålskirurgi jämfört med traditionell kirurgi är bland annat att vård- och sjukskrivningstiden blir kortare och smärtan efter operationen mindre. Operationsärret blir också mindre och snyggare. Det minskar risken för efterföljande ärrbråck. Oftast ger titthålskirurgi ett bättre kosmetiskt resultat.

Titthålskirurgi har även fördelen att man har möjlighet att komma betydligt närmare det organ man opererar. Det ger en bättre deltaljupplösning, men samtidigt finns risken att man får en sämre överblick.

Risker med titthålskirurgi

Det finns alltid en viss risk för komplikationer vid en operation. Sammantaget är riskerna själva sövningen, exempelvis allergi mot läkemedlen som används, riskerna med operationen samt riskerna under förloppet efter operationen, till exempel att man drabbas av lunginflammation eller blodpropp.

De rent operativa riskerna är oftast av lindrigt slag. Här skiljer sig inte titthålskirurgi från traditionell kirurgi. Allvarligare komplikationer, som större blödningar eller skador på inre organ, är ovanliga – men kan drabba upp till en procent av patienterna.

Fråga om råd

Undrar du över något inför titthålskirurgin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad. 

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Artikeln uppdaterad: 2011-09-01
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Camilla Nilsson, skribent, Vårdguiden
Granskare: Jacob Freedman, specialistläkare i kirurgi och urologi, Kirurg- och Urologkliniken, Danderyds sjukhus

299 av 311 läsare (96%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger