Titthålskirurgi i buken (laparoskopisk kirurgi)

Titthålskirurgi används för olika typer av operationer i bukhålan. Metoden kallas även laparoskopisk kirurgi. Under de senaste 20 åren har titthålskirurgi blivit allt vanligare. Operationssättet är skonsamt för patienten. Kirurgen behöver inte skära i kroppen utan kan i stället göra små hål och genom dem föra in olika instrument.

Titthålskirurgi, laparoskopisk kirurgi, används exempelvis för att behandla sjuklig övervikt, gallsten, diafragmabråck, ljumskbråck och förstorad mjälte samt tumörer i prostata, binjure och grovtarm. Metoden används också på vissa kvinnokliniker för att ta bort cystor på äggstockarna, ta bort utomkvedshavandeskap, göra steriliseringar och även som en del av en operation där livmodern ska tas bort.

I samband med njurtransplantationer används laparoskopisk kirurgi när man tar ut njuren från en levande donator.

Så går det till

Undersökning

Vid en laparoskopisk operation är du helt nedsövd. Först gör kirurgen ett litet snitt genom bukväggen, ofta vid naveln. Ett spetsigt rörformat instrument förs ner i buken genom snittet. Genom en slang som kopplas till instrumentet blåses gas (koldioxid) in i bukhålan så att bukväggen lyfter från tarmar och andra organ. Detta för att skapa ett hålrum att arbeta i. Ett tunt metallrör, endoskop, försett med ljus och en kameralins förs ner i instrumentet. På endoskopet sitter en kamera som är kopplad till en tv-skärm. Läkaren kan nu undersöka buken genom att titta på tv-skärmen.

Operation

Beroende på vilken typ av operation det är fråga om kan kirurgen sedan behöva göra ytterligare små hål i bukväggen där instrument ska föras in för att man ska kunna utföra själva ingreppet. Dessa hål är 5–10 millimeter stora. Ibland måste ett av hålen göras lite större, till exempel för att man ska kunna ta ut en cysta.

Långa instrument som sax och tång förs ner i snitten och in i buken. Kirurgen opererar samtidigt som han eller hon följer förloppet på tv-skärmen. Efter ingreppet sys de små snitten ihop.

Eftervård

Efter de flesta titthålskirurgiska operationer kan du åka hem samma eftermiddag eller kväll. Ibland måste du stanna över natten. Det kan bero på att du mår illa eller är trött efter narkosen eller att du behöver extra smärtlindring. Det kan också vara en allmän försiktighetsåtgärd.

Efter ett mindre ingrepp kan du börja arbeta inom några få dagar. Vid större ingrepp krävs en till två veckors sjukskrivning, delvis beroende på vilken typ av arbete du har. De första dagarna efter en operation behövs ofta någon lättare form av smärtlindrande medel.

Fördelar

Fördelen med titthålskirurgi jämfört med traditionell kirurgi är bland annat att vård- och sjukskrivningstiden blir kortare och smärtan efter operationen mindre. Operationsärret blir också mindre och snyggare.

Risker

Det finns alltid en viss risk för komplikationer vid en operation. Oftast är dessa av lindrigt slag och här skiljer sig inte titthålskirurgi från traditionell kirurgi. Allvarligare komplikationer, som större blödningar eller skador på inre organ, är mycket ovanliga.

Kostnad

För att ta reda på vad den här behandlingen kostar, klicka på länken Avgifter till höger eller hör med mottagningen. Du betalar samma avgifter oavsett om du går till den landstingsdrivna vården eller till någon privat vårdgivare som landstinget har avtal med.

Fråga om råd

Undrar du över något inför behandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den som har skickat dig för behandling.

Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.

På andra språk

  • För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om du får ont i buken och/eller feber eller andra oklara symtom den närmaste tiden efter operationen är det mycket viktigt att du kontaktar den mottagning på sjukhuset där du opererades.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Läs mer

Läs mer om sjukdomar, undersökningar och behandlingar genom att klicka på Sjukdomar och råd längst upp eller länkarna till höger.

Artikeln uppdaterad: 2009-02-19
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Camilla Nilsson, Skribent, Vårdguiden
Granskare: Bo Anderberg, professor och överläkare, Karolinska Institutet och Capio S:t Görans sjukhus

0 av 0 läsare (0%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Information till dig som skickar kommentar

  • Observera att du inte kommer att få något svar på dina synpunkter.
  • Dina kommentarer kommer endast att läsas av Vårdguidens webbredaktion.
  • Ring 08-320 100 om du har medicinska frågor.
Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger