PET

Vid en PET-undersökning tillför man kroppen små mängder av en biologisk substans, till exempel glukos, aminosyror och vatten med mera, som är bunden till ett radioaktivt ämne – en positronstrålande isotop. Med hjälp av PET-kamera registreras sedan isotopens strålning. Efter bearbetning av data får man fram en tredimensionell bild som visar fördelningen av den märkta biologiska substansen i hela kroppen eller i en del av kroppen, till exempel hjärnan.

Den substans som man använder mest för PET är fluorodeoxyglukos (FDG) som är en variant av glukos. FDG tillförs intravenöst genom en kanyl som sätts i en ven i armen. FDG tas upp av alla organ på samma sätt som vanlig glukos, vilket kroppen använder som energikälla.

Elakartade tumörer och inflammatoriska celler behöver mycket mer glukos än friska celler. Därför tas större mängd FDG upp i dessa celler. Detta kan registreras med hjälp av en PET-kamera. Om man hittar någon tumörmisstänkt förändring i kroppen vid en röntgenundersökning eller datortomografi, kan man med PET se om det rör sig om en cancersjukdom och också om det finns tumörspridning i kroppen.

Det finns ett stort antal andra biologiska substanser som kan användas för PET vid utredning av olika sjukdomar.
Idag görs en PET-undersökning i regel tillsammans med en lågdos datortomografi som avbildar organens anatomi, vilket är till nytta vid bedömning av PET-bilderna.

PET-undersökning används:

• vid tumörutredning för att skilja mellan elakartade (maligna) och godartade (benigna) förändringar, samt för att påvisa eller utesluta tumörspridning i hela kroppen
• för att tidigt diagnosticera demenssjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, och andra neurologiska sjukdomar
• vid diagnostik av olika sjukdomsprocesser, till exempel inflammatoriska processer
• för uppföljning av läkemedelsbehandlig eller kirurgisk behandling av olika sjukdomar, framför allt tumörer.

Om din läkare anser att du behöver göra en undersökning skickar han eller hon en remiss. PET-kameror finns på alla universitetssjukhus och vissa länssjukhus.

Förberedelse inför PET

När du ska genomgå en PET-undersökning kommer du att få instruktioner från personalen på PET-avdelningen. Inför de flesta PET undersökningar bör man fasta cirka fyra till sex timmar före.

Så går PET-undersökningen till

Vid undersökningen får du ligga på en brits som åker in i kameran som liknar en stor ring. Du ska ligga stilla under hela undersökningen som kan ta från tjugo minuter upp till en timme.

Vissa personer kan tycka att det är obehagligt att ligga på undersökningsbritsen. Men du kan hela tiden prata med personalen som kontrollerar att bilderna blir bra. De finns i rummet bredvid. Eftersom PET-kameran är öppen åt båda håll är det få som känner obehag.

Risker med PET

De radioaktiva isotoper som man tillför kroppen vid en PET-undersökning ger en dos av joniserande strålning som motsvarar några års bakgrundsstrålning från naturliga källor. Även om stråldosen är liten bör du informera din läkare om du är gravid eller ammar.

Fråga om råd

Undrar du över något inför PET-undersökningen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig eller den läkare som har skickat dig för undersökning.

Du kan när som helst på dygnet fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.