Magnetkamera (MRT)

Magnetkamera kan användas för att ta bilder av nästan alla organ i kroppen, även tredimensionellt. Tekniken används för att upptäcka en rad sjukdomar och tillstånd. Undersökningen får inte göras om du har magnetiska metallföremål i kroppen. Metoden som är smärtfri bygger inte på röntgenstrålning. Det finns därför ingen risk för strålskador.

Fotograf: Södersjukhusets fotogrupp
Se film om magnetkamera Se film om magnetkamera Illustratör: Svenska Grafikbyrån Visa film

Magnetkameratekniken kallas också magnetresonanstomografi, MRT. Tekniken bygger på magnetfält och radiovågor. Du som undersöks utsätts därför inte för någon typ av röntgenstrålning.

Undersökningen används för att upptäcka och kartlägga många olika sjukdomar och tillstånd som är dolda eller svåra att se vid vanlig röntgen- eller datortomografiundersökning. Några exempel är tumörer, pulsåderbråck, ögonsjukdomar, sjukdomar i hjärnans blodkärl och vid vissa skelettsjukdomar. Med MRT-tekniken kan man se olika organ och mjukdelar.

Viktigt!

Du får inte undersökas med magnetkamera om du har pacemaker, insulinpump eller annan elektronisk utrustning inopererad i kroppen, inopererade metallclips i hjärnan eller metallsplitter i någon del av kroppen. Däremot går det bra att genomföra undersökningen om du har omagnetisk metall i kroppen, som tandimplantat, höft- eller knäprotes av titan eller tandfyllningar.

Förberedelse inför MRT

Du behöver oftast inte förbereda dig på något särskilt sätt inför en undersökning. Lider du av cellskräck, klaustrofobi, ska du tala om det för personalen. Detta med anledning av att det är lite trångt i magnetkameran.

Om du använder kontaktlinser måste de tas ut före undersökningen. Du får inte heller ha kosmetika på dig, eftersom produkterna kan innehålla små mängder järnoxid.

Det kan vara en god idé att kissa strax före undersökningen, eftersom den kan ta lång tid.

Ibland måste du fasta några timmar innan. Du får i så fall besked om det. Detta gäller framför allt när du ska undersöka organen i magen eller buken.

För att bilderna ska bli så tydliga som möjligt behövs ibland kontrastmedel som ges i blodet. När du kallas till undersökningen får du också besked om kontrastmedel kommer att användas.

På grund av det starka magnetfältet ska du lämna alla smycken, metallföremål, elektronisk utrustning och kreditkort utanför undersökningsrummet.

Barn

Om du vill förbereda ditt barn inför MRT-undersökningen kan du visa den tecknade, interaktiva filmen om Conny Constrictor som blir undersökt med magnetkamera på 1177.se.

Så går magnetkameraundersökning till

Vid undersökningen ligger du på en brits som skjuts in i en så kallad magnettunnel. Där får du ligga stilla medan magnetkameran tar bilderna.

I en undersökning tas flera bilder under en tidsperiod på 20 till 90 minuter. Personalen finns utanför och kan se dig genom en glasruta.

Undersökningen är helt smärtfri, men vissa personer tycker att det är obehagligt att ligga stilla i tunneln. Under undersökningen kan du hela tiden ha kontakt med personalen. Och du kan lyssna på musik när du ligger i tunneln. Vid behov kan du få lugnande läkemedel eller narkos.

Vissa nyare modeller av magnetkameror har kortare tunnel och är öppna på sidorna.

Se filmen

Klicka på Visa film under den nedre bilden högre upp för att se hur en magnetkameraundersökning går till.

Efter magnetkameraundersökningen 

Du får oftast lämna sjukhuset direkt efter undersökningen.

Om du har fått lugnande läkemedel får du inte köra bil under resten av dygnet.

Provsvar och resultat

Du får veta resultatet av undersökningen av den läkare som skickat dig.

Risker

Undersökningen är bara farlig om du har magnetiska metallföremål eller elektronisk apparatur i kroppen. Även tatueringar, speciellt äldre, kan innehålla järnoxid vilket kan ge hudbesvär men också bildartefakter, det vill säga störningar i kamerabilden.

Magnetkameran använder inte röntgenstrålning. Därför kan undersökningen göras flera gånger utan att du riskerar strålskador.

Fråga om råd

Undrar du över något inför undersökningen med magnetkamera? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig eller den läkare som har skickat dig för undersökning.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Artikeln uppdaterad: 2012-04-13
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Måns Widman, frilansskribent
Granskare: Henry Lindholm, överläkare vid Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

1724 av 1776 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger