Kranskärlsröntgen (koronarangiografi)

Kranskärlsröntgen kan bli aktuell om du har svår kärlkramp, om andra undersökningar tyder på allvarliga förträngningar av ett kranskärl, eller i samband med en hjärtinfarkt. Undersökningen ingår också ofta i utredningar före hjärtoperationer.

Kranskärlen försörjer hjärtmuskeln med blod. Om hjärtat inte får tillräckligt med syresatt blod kan du få kärlkramp. Förträngning i kranskärlen orsakas av åderförfettning som beror på att fett, blodkroppar och bindväv lagrats på kärlväggen under en längre tid. Förträngningarna kan oftast behandlas med till exempel ballongvidgning, PCI, eller genom kranskärlsoperation, CABG. Vid lindrigare förträngningar kan man också behandla symtomen med enbart medicinering.

Om det är aktuellt med ballongvidgning av kranskärlen kan det ibland göras i direkt anslutning till undersökningen alternativt vid ett senare tillfälle.

Förberedelse inför kranskärlsröntgen

Förberedelserna ser olika ut på olika sjukhus. Vanligtvis kommer du till sjukhuset på undersökningsdagens morgon. Dessförinnan har du varit på ett informationsbesök inklusive blodprovstagning.

Du ska duscha före undersökningen. Eftersom det är viktigt med god hygien för att undvika infektion får du en speciell tvättsvamp vid informationsbesöket.

Du får äta en lätt frukost undersökningsdagens morgon. Du bör dricka rikligt både dagen före och på morgonen före undersökningen. Detta för att kontrastmedlet inte ska skada dina njurar.

Läkaren bedömer om du kan ta dina läkemedel eller inte. Oftast gör man uppehåll med till exempel Waran och vissa diabetesläkemedel under några dagar. Du ska inte ta antiinflammatoriska värktabletter, NSAID, dagarna före och efter en kontraströntgen.

Så går kranskärlsröntgen till

Undersökningen görs på en röntgenavdelning av specialistläkare. Personalen förbereder dig inför undersökningen genom att steriltvätta din handled eller dina ljumskar och täcka dig med sterila lakan. En kanyl sätts i armen för att läkemedel ska kunna ges direkt i blodet. Före undersökningen får du lugnande läkemedel. I samband med undersökningen får du även kärlvidgande och blodförtunnande läkemedel.

Du blir bedövad i huden och därefter punkteras pulsådern i handleden eller ljumsken med en injektionsnål. En kort plastkateter förs på plats.

Genom plastkatetern leds därefter en mjuk plastslang in i pulsådern, vidare upp genom stora kroppspulsådern och slutligen fram till hjärtat. Slutmålet är kranskärlen som ska undersökas. Kontrastmedel sprutas in via katetern. Samtidigt filmas kranskärlen med en vanlig röntgenkamera.

Du är vaken under undersökningen och kan själv ställa frågor och se delar av undersökningen på en bildskärm. Undersökningen tar mellan en halv och en timme.

Undersökningen avslutas med att du får ett tryckförband där katetern förts in i ljumsken eller armen.

• Om undersökningen gjorts via ljumsken får du ligga till sängs några timmar.
• Har undersökningen gjorts via armen kan du gå upp direkt efteråt. Du ska dock hålla armen i stillhet resten av dagen.

Provsvar och resultat

Resultatet av kranskärlsundersökningen får du av en läkare efter undersökningen. Resultatet skickas också till den läkare som har skrivit remissen.

Risker med kranskärlsröntgen

• Det finns en liten risk för allergi mot kontrastvätskan och därför är det viktigt att du berättar för din läkare om du tidigare blivit allergisk mot någon kontrastvätska.
• Har undersökningen gjorts via ljumsken finns risk att du får en mindre blödning där. Undvik tunga lyft och kraftig kroppsansträngning den närmaste veckan efter undersökningen för att minska risken. Allvarligare blödningar är sällsynta, men förekommer.
• Om undersökningen görs via handleden finns en viss risk för att du får värk i armen under eller efter undersökningen. Detta beror oftast på att kärlet i underarmen är litet. Plastkatetern skaver då mot kärlväggen. I större kärl har man ingen egentlig känsel och undersökningen är oftast helt smärtfri.
• Det finns också en liten risk att de kärl genom vilka kateterna förs in blir skadade, men det är sällsynt.

Rökning

Rökning är en starkt bidragande orsak till att det bildas förträngningar i kroppens artärer, så kallad ateroskleros eller åderförfettning. Rökstopp är därför en viktig åtgärd när man drabbas av en sjukdom som är kopplad till blodkärlen. Genom rökstopp kan du minska risken för nya förträngningar, hjärtinfarkt eller stroke.

Fråga om råd

Undrar du över något inför kranskärlsröntgen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig eller den läkare som har skickat dig för undersökning.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.