Screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer

Bland kvinnor och män är tjock- och ändtarmscancer den näst vanligaste cancerformen. Det är bara bröstcancer och prostatacancer som är vanligare. Det är dock fler som dör i tjock- och ändtarmscancer än i bröstcancer och prostatacancer.

Om cancer i tjock- och ändtarmen upptäcks på ett tidigt stadium ökar chansen till att bli botad. Dessvärre ger cancerformen få symtom i ett tidigt skede. Ett tidigt symtom är blod i avföringen, men i så små mängder att det är närmast omöjligt att kunna se med blotta ögat. Med laboratorieanalys kan mikroskopiska mängder blod upptäckas.

Kallelse

Invånare som bor i Stockholms län och Gotlands kommun och som är mellan 60 och 69 år erbjuds att delta i en screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. För att få en jämn arbetsbelastning skickas kallelser ut fördelat över året. Vartannat år skickas därefter ett nytt erbjudande om screening hem i brevlådan.

I tabellen kan du se vilket år du får erbjudande. Det första erbjudandet är markerat med fetstil. 

Personer i åldrarna 60 till 69 år med olika födelseår har slumpmässigt valts ut och omfattas successivt i screeningprogrammet. Under 2014 kommer programmet att vara helt utbyggt så att samtliga åldersklasser mellan 60 och 69 år kan inbjudas vartannat år. Läs mer under rubriken Sök vård nedan.

Förberedelse

Ta inte något prov om du ser blod i avföringen eller urinen, till exempel vid hemorrojder eller urinvägsinfektion. Du bör då vänta med provtagningen.

Viss typ av mat kan påverka provresultatet. Undvik därför att äta kött som inte är väl tillagat. Avstå helt från lever och blodrätter tre dagar före och under provtagningen. Undvik också C-vitaminpreparat före och under provtagningen eftersom det kan ge ett felaktigt analyssvar.

Avföringen som du tar prov ifrån bör inte komma i kontakt med vatten eller urin. Lägg ihopvikt toalettpapper i toalettstolen först.

Så går avföringsprov till

Du ska själv ta avföringsprov och skicka det för analys till ett laboratorium.

I brevet som är adresserat till dig finns tre provkort, sex spatlar, anvisningar, en hygienpåse och ett frankerat svarskuvert.

Avföringsprov ska tas på tre skilda dagar, gärna så snart som möjligt efter att du fått brevet.

Har du inte tagit prov och skickat in provkorten inom två månader får du en påminnelse.

Provsvar och resultat

Avföringsproven skickar du i svarspost-kuvertet till ett laboratorium. Där analyseras proven. Det tar cirka fyra veckor innan du får svar på analysen.

Det finns olika typer av svar:

Normalt prov innebär att inget blod hittats i avföringen. Du får ett svarsbrev hemskickat med beskedet att undersökningen var normal.

Avvikande prov betyder att blod hittats i avföringen. Du kallas då till en fortsatt undersökning av tjock- och ändtarmen med en så kallad koloskopi. En sådan undersökning görs på sjukhus. En sjuksköterska kommer att kontakta dig för att boka tid och ge praktisk information om hur undersökningen går till.

Omprov måste göras när ett prov inte kan analyseras. Det kan bero på att datum för provtagning saknades på provkorten, att alla tre provkorten inte är inskickade, att det var för lite provmaterial på rutorna eller att provkorten var öppnade på fel sida. Du får i så fall nya provkort hemskickade.

Kostnad

Provtagningen är kostnadsfri.

Fråga om råd

Behöver du nya provkort, eller vill tala om att du inte vill delta i screeningen? Ring till Screeningverksamheten, telefon 08-517 707 10, telefontid: måndag, onsdag och fredag klockan 10-11, samt tisdag och torsdag klockan 13-14.

Du kan när som helst under dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Du kan även när som helst fråga en sjuksköterska via Internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Personer med skyddad indentitet

Du som har skyddad identitet får inte något erbjudande. Du kan istället ringa Screeningverksamheten för råd om hur du bör göra för att genomgå provtagning. Telefon 08 517 707 10, telefontid måndag, onsdag och fredag klockan 10-11 och tisdag och torsdag klockan 13-14. 

Sök vård

Om du har symtom eller är orolig måste du alltid ta kontakt med din husläkare. Det är din läkare som ska bedöma vilken typ av utredning som behövs.

Du ska givetvis aldrig avvakta och vänta på att få erbjudande om screening för upptäckt av tjock- och ändtarmscancer om du har symtom som skulle kunna vara tecken på tarmsjukdom.

Personer som har symtom, se nedan, eller är oroliga ska alltid genomgå en utredning. Screening för att upptäcka tjock- och ändtarmscancer är aldrig en ersättning för en utredning – den är bara till för att rutinmässigt undersöka personer som inte har symtom.

Symtomen kan vara:

• blod i avföringen
• oförklarlig trötthet
• känslor av obehag i magen som du inte haft tidigare
• förändrade avföringsvanor, trots att du alltid tidigare haft bra mage och trots att du inte har ändrat din kost.

Några frågor om screening för tjock- och ändtarmscancer

1. Kan jag få delta i screening fast det inte är min tur?

Du kan inte själv beställa provkort för kontroll av tjock- och ändtarmscancer. Vänd dig till din husläkare om du är orolig. Det är läkaren som bedömer om du behöver remiss till en specialist.

2. Jag är inte 60 år ännu men skulle vilja få möjlighet att ta provet ändå. Hur gör jag?

Dessvärre kommer du inte att få den möjligheten då screening riktar sig till de åldersgrupper där man vetenskapligt visat att bästa resultat uppnås. Känner du oro eller har symtom ska du givetvis alltid ta kontakt med din husläkare för att få en medicinsk bedömning gjord.

3. Hur många av de som deltar i hälsokontrollen förväntas ha blod i avföringen?

Ungefär 2 av 100 förväntas ha blod i avföringen. De kallas till en fortsatt undersökning på sjukhus med så kallad koloskopi.

4. Betyder blod i avföringen att jag har cancer?

Nej, blod i avföringen beror i de flesta fall inte på cancer, men måste alltid utredas med koloskopi.

5. Måste jag göra provet som skickats till mig?

Nej, screening är frivillig. Du avgör själv om du vill ta provet.

6. Flera anhöriga har haft cancer i tjocktarm och ändtarm. Är jag då i en riskgrupp?

Det kan vara så att du har en högre risk för cancer i tjocktarmen. Det ska dock alltid utredas av läkare.

7. Finns det något samband med andra cancersjukdomar?

I familjer där många personer insjuknat i tjocktarmscancer har man även sett en viss överrisk för bröstcancer och äggstockscancer.

8. Jag har tarmcancer, ska jag ta provet ändå?

Nej. Personer som opererats för tarmcancer ska inte ta provet, kontroller efter operationen sköts av behandlande läkare. Om du får en kallelse och tidigare opererats för tarmcancer kan du meddela Screeningverksamheten, telefon 08-517 707 10, telefontid: måndag, onsdag och fredag klockan 10-11, samt tisdag och torsdag klockan 13-14.