En gynekologisk undersökning är en undersökning av kvinnans underliv. Undersökningen kan till exempel göras vid underlivsbesvär, när man misstänker någon sjukdom eller provar ut preventivmedel.
Gynekologisk undersökning görs av gynekolog när man söker vård för underlivsbesvär eller misstänker någon underlivssjukdom. Även hos barnmorskan kan du få genomgå en mindre undersökning för att prova ut preventivmedel. Gynekologisk undersökning görs även i början av en graviditet.
Förberedelse inför gynekologisk undersökning
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför undersökningen om du inte ska ta cellprov. Då ska du avstå från samlag, eller annat penetrerande sex, kvällen och morgonen före provtagningen. Cellprov kan inte tas om du blöder.
Så går en gynekologisk undersökning till
Samtal
Före själva gynundersökningen får du tala med läkaren på ett enskilt rum. Du får berätta hur du mår, varför du är där och om du vill ha hjälp med något särskilt.
Undersökningen
Du får börja med att ta av dig kläderna på underkroppen. Du kan behålla strumporna på.
Därefter får du lägga dig i en så kallad gynekologstol som har upphöjda stöd för benen:
- Först tittar och känner läkaren om det finns några förändringar omkring blygdläpparna, urinrörsöppningen, slidöppningen och ändtarmen.
- För att undersöka slidan och livmodertappen sätter gynekologen in ett instrument som kallas spekulum för att öppna slidöppningen. I samband med det kan även ett cellprov tas om det behövs. Läkaren kan också ta andra prover för att ta reda på om du har en infektion i underlivet. Sedan tas spekulumet bort.
- För att kunna känna på livmodern, äggstockarna och andra delar av underlivet känner gynekologen i slidan med två fingrar samtidigt som han eller hon med den andra handen känner utanpå den nedre delen av magen. Det kallas palpation.
Undersökningen gör oftast inte ont, men kan kännas obehaglig. De flesta kvinnor tycker dock att det är obehagligt att lägga sig i en gynekologstol och kan därför uppleva undersökningen som besvärande.
Risker
Gynekologisk undersökning är helt riskfri.
Fråga om råd
Undrar du över något inför den gynekologiska undersökningen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Tveka inte att söka gynekolog om du har besvär eller symtom som du inte känner igen. Onormala blödningar mellan menstruationerna eller efter samlag, färgade flytningar och/eller smärtor i underlivet eller buken, är exempel på symtom som är anledning till undersökning. Kontakta en gynekologmottagning eller en barnmorskemottagning för att göra en gynekologisk undersökning.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Frågor och svar om gynekologisk undersökning
Varför ska man låta undersöka sig?
Genom cellprov från livmoderhalsen kan man på ett tidigt stadium upptäcka förstadier till cancer. Tidig upptäckt innebär goda behandlingsmöjligheter.
Hur ofta ska man undersöka sig?
I åldrarna mellan 23 och 50 år bör du ta prov vart tredje år, mellan 50 och 60 års ålder vart femte år. Dessa tidsintervall används i den planerade cellprovtagningen och bygger på internationell forskning och internationella rekommendationer. Vid besvär, symtom eller när det finns sjukdom i bakgrunden, kan en läkare bedöma att det finns medicinska skäl för tätare provtagning.
Kan jag vara säker på att provtagning vart tredje eller femte år räcker?
Cellförändringar i livmoderhalsen utvecklas långsamt i början och det finns i de flesta fall inget som motiverar en tätare provtagning. Tyvärr kan ingen ge hundraprocentiga garantier när det gäller någon typ av hälsa, men dessa tidsintervall är mycket väl underbyggda.
Även om du är vaccinerad mot HPV bör du gå på de cellprovskontroller som du blir kallad till. Vaccinationen skyddar mot de vanligaste HPV-typerna som förekommer i Sverige, men inte alla. Ännu är det inte säkert i vilken utsträckning HPV-vaccinet fungerar cancerförebyggande på lång sikt.
Finns det andra skäl att göra en regelbunden gynekologisk undersökning?
De flesta sjukdomar visar sig först genom besvär eller symtom. Det är mycket sällan som provtagning eller rutinundersökning av friska människor visar något man inte redan vet. Den som är frisk och mår bra har därför oftast ingen nytta av rutinmässiga hälsokontroller, vare sig det gäller underlivet eller andra delar av kroppen.
När ska jag söka vård?
Tveka inte att söka vård om du har besvär eller symtom som du inte känner igen. Onormala blödningar mellan menstruationer eller efter samlag, färgade flytningar och/eller smärtor i underlivet eller buken, är exempel på symtom som är anledning till undersökning.
Vad gör jag om jag är orolig för att ha smittats av någon könssjukdom?
Vänd dig till en gynekolog, en ungdomsmottagning, en sex- och samlevnadsmottagning eller en barnmorskemottagning. Var tydlig med din oro. Tänk på att denna typ av provtagning oftast inte ingår i en rutinmässig gynekologisk undersökning.
