Cystoskopi är en undersökning för att kontrollera förändringar i urinblåsa och urinrör. Cystoskopet är ett smalt instrument med belysning som förs in genom urinröret. På män görs ofta undersökningen med ett böjligt, flexibelt, instrument som lättare kan följa mannens långa urinrör. Efter undersökningen kan du känna en lätt sveda. Ibland kan cystoskopi orsaka en övergående blödning eller, någon gång, en urinvägsinfektion. Kontakta då urologmottagningen.
Cystoskopi görs för att ta reda på orsaken bakom besvär från urinvägarna. Besvär från urinvägarna är mycket vanliga. Symtomen kan vara desamma vid många olika sjukdomar i urinblåsa eller urinrör.
Genom cystoskopi kan infektioner, inflammationer, sten i urinblåsan, förträngningar i urinröret, cancer i urinblåsan eller andra sjukdomar upptäckas. Med hjälp av cystoskopet kan också kirurgiska instrument föras in för att behandla sjukdomar och förändringar i urinvägarna.
Cystoskopi görs oftast på en urologmottagning. Du kan gå hem när undersökningen är gjord. Själva undersökningen tar fem till tio minuter. Med förberedelser och samtal efteråt bör du räkna med att undersökningen tar nästan en timme.
Förberedelser inför cystoskopi
Du behöver inte själv förbereda dig på något speciellt sätt. Men du bör berätta för din läkare om du tar några läkemedel eller har några allergier.
Du får vanligen lämna ett urinprov före undersökningen. Vid tecken på infektion görs undersökningen under antibiotikaskydd. Eventuellt skjuter man på undersökningen så att den kan göras då infektionen läkt ut.
Så går cystoskopi till
Du ligger på rygg och om läkaren använder ett rakt cystoskop får du ligga med benen i benstöd. Om instrumentet är böjligt kan du ligga plant på rygg. Underlivet tvättas med bakteriedödande lösning och urinröret bedövas med en bedövningssalva. Cystoskopet förs in genom urinröret och vidare in i urinblåsan. Ibland är en kamera kopplad till cystoskopet och bilden kan då visas på en bildskärm.
En svag saltlösning spolas in för att spänna ut urinrör och blåsa så att läkaren ska se bättre. Läkaren kan också mäta hur mycket vätska som behövs för att
- känna när blåsan är fylld
- få reda på hur tänjbar blåsväggen är
- mäta hur stor urinblåsa du har.
När vätskan har fyllt blåsan kan du känna dig kissnödig. Säg då till, eftersom det går att tappa ut vätskan genom röret.
För kvinnor, som har ett kort urinrör, innebär undersökningen inget större obehag. För män, som har ett längre urinrör, kan det kännas obehagligt när röret förs in. Det största hindret är vanligen slutmuskeln. Om du kan slappna av går undersökningen lättare.
I samband med undersökningen kan läkaren ta cellprov från blåsan. Provet tas då från den vätska som töms ut efter undersökningen, så du märker själv ingenting.
Cystoskopi på barn
Undersökning på barn brukar, av psykologiska skäl, göras under narkos. Rörets storlek anpassas efter barnets ålder.
Efter cystoskopi
Du kan oftast gå hem när undersökningen är klar. Om du varit sövd får du stanna på sjukhuset tills du är vaken, mår bra och kan gå.
Du bör dricka mer än vanligt under några dagar. Det minskar risken för urinvägsinfektion och lindrar den sveda som kan kännas efter undersökningen.
Eftervård
Ibland kommer en snabbt övergående blödning eller lätt sveda efter undersökningen. Man kan i sällsynta fall få en urinvägsinfektion. Symtomen på detta är tilltagande sveda och trängningar under de första dagarna. Feber kan förekomma. Om du får dessa symtom ska du kontakta urologmottagningen.
Provsvar och resultat
Du får reda på resultatet av undersökningen från din läkare.
Risker
Cystoskopi är en säker undersökningsmetod. Ungefär fem procent av dem som genomgått undersökningen får urinvägsinfektion efteråt. Hos män finns en mycket liten risk att få ärrbildning som ger en förträngning av urinröret.
Fråga om råd
Undrar du över något inför cystoskopin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
På andra språk
- För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
- För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
