Blodprov

Blodprov är det vanligaste prov som tas på en patient för att utreda sjukdom. Du kan behöva lämna blodprov vid många tillfällen och av olika anledningar.

Blodet är en vätska, plasma, som innehåller många olika slags celler, så kallade blodkroppar. Genom ett blodprov kan de olika blodkropparna och deras egenskaper undersökas. Man kan också mäta förekomsten av olika ämnen i plasma, som kroppssalter, mineraler, enzymer och hormoner. Vidare kan olika ämnen, som läkemedel eller bakterier och virus påvisas.

Blodkropparna indelas vanligen i tre grupper: röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

• Röda blodkroppar, erytrocyter, får sin färg av hemoglobin som är den molekyl som transporterar syre i kroppen. När man mäter blodvärdet avser man vanligen halten av hemoglobin, Hb. För att bedöma orsaken till blodbrist studerar man ofta de enskilda röda blodkropparnas storlek och utseende.
• Vita blodkroppar, leukocyter, har stor betydelse i kroppens immunförsvar mot infektioner. De vita blodkropparna kan i sin tur indelas i olika undergrupper. Genom att studera fördelningen mellan dessa undergrupper kan man få vägledning om till exempel en infektion är orsakad av virus eller av bakterier.
• Blodplättarna, trombocyterna, har betydelse för blodets förmåga att koagulera, stelna.

När blodet koagulerar, det vill säga levrar sig och stelnar, blir blodceller och vissa proteiner till en fast substans. Den vätska som inte stelnar kallas för serum. Vissa analyser utförs bättre i serum än i plasma.

I vissa sammanhang skiljer man på venblod (från armveck), med låg syrehalt på väg till lungorna, och på arteriellt blod (från till exempel handled), med hög syrehalt på väg från lungorna ut i vävnaderna.

Ett blodprov kan bland annat visa: 

• blodvärdet, Hb, och koncentrationen av de olika blodkropparna (sammanfattas ofta i begreppet blodstatus)
• blodsockerbalansen (en ögonblicksbild får man genom mätning av plasmaglukos, medan HbA1c ger en uppfattning om hur blodsockret varierat under de senaste veckorna)
• graden av inflammation, vilket kan vara ett tecken på infektion (den vanliga sänkan kallas SR medan snabb-sänkan benämns CRP)
• njurfunktionen (kreatinin är en vanlig markör för detta)
• blodfetter (kolesterol, triglycerider med mera)
• mineraler (kalium, calcium med flera)
• koagulationsförmågan. (PK)INR är ett vanligt prov som ofta används för att kontrollera behandling med blodförtunnande läkemedel
• olika vitaminer eller markörer för vitaminbrist
• olika hormoner
• antikroppar som kan avspegla allergier eller genomgångna infektioner
• olika vävnadsmarkörer som kan användas för att värdera risken för bland annat skador på olika organ, exempelvis hjärtinfarkt, muskelskada, leversjukdom, ibland tecken på vissa cancerformer
• halten av vissa läkemedel
• DNA kan utvinnas och anlag för vissa sjukdomar kan undersökas.

Förberedelse inför blodprov

För att blodprovet ska ge bästa möjliga information är det viktigt att du följer instruktionerna från din läkare om hur du ska förbereda dig. En del prover kräver att du är fastande, en del att provet tas en viss tid på dagen eller att du ska ta provet vid rätt tidpunkt i förhållande till att du tagit ett visst läkemedel. Du får instruktioner av läkaren eller sjuksköterskan om vad som gäller för dig.

Det är aldrig lämpligt att ta prover i samband med svår stress eller efter kraftig fysisk ansträngning. Resultaten från blodproven blir mest rättvisande om du kan sitta ner och ta det lugnt minst 15 minuter före provtagningen.

Alla laboratorier har föreskrifter på sina webbplatser. På webbplatserna står också ofta öppettider och adresser, se under Hitta vård och omsorg.

Barn

Om du vill förbereda ett barn inför en blodprovstagning kan du visa den tecknade interaktiva film om Billy Bläckfisk som får ett stick (1177.se). Där finns också en film som vänder sig till ungdomar. Information om blodprovstagning på barn finns också på Karolinska Universitetssjukhusets webbplats.

Så går provtagningen till

Blodprov tas vanligen från armvecket (venblod) eller fingertoppen (kapillärblod). Vilket man väljer beror på hur mycket blod som behövs och vad provet ska användas till. Huden rengörs alltid med desinfektionsmedel före provtagningen.

• Vid blodprov i fingret görs ett litet stick med ett vasst instrument och några droppar blod samlas upp.
• Vid blodprov i armvecket placerar man ofta ett band kring överarmen. När man spänner bandet lätt kommer blodådern i armvecket att framträda tydligare. Nålen förs sedan försiktigt in i venen och blod sugs in i provtagningsröret med hjälp av undertryck. Efter avslutad provtagning tas nålen bort och ett plåster sätts över stället där nålen stuckits in.
• Blodprov från handleden tas bara i de få fall då man behöver prov på artärblod. När blodprovet tagits från en artär är det nödvändigt att under någon timme trycka mot stället där nålen suttit för att undvika blödning.

Efter blodprovet

Efter blodprovet kan det ibland uppstå en blödning under huden som bildar ett blåmärke. Då kan det även göra lite ont en tid efteråt. Om du har varit med om det tidigare kan du berätta det för sköterskan som ska utföra provtagningen.

För att minska risken för blåmärke bör du undvika att anstränga den arm du tagit blodprovet i och inte lyfta tungt den närmaste timmen efter provtagningen.

Låt alltid plåstret sitta kvar över stickstället minst 15 minuter efter provtagningen. 

Provsvar och resultat

Provsvaren från undersökningen får du av din läkare.

Fråga om råd

Undrar du över något inför provtagningen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig eller den läkare som har skickat dig för provtagning.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Blodprov tas ofta i samband med besök på vårdcentral. Om din läkare anser att du bör göra en blodprovstagning skriver han eller hon en remiss till laboratoriet.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.