Blodprov

Blodprov är det vanligaste prov som tas på en patient för att utreda sjukdom. Du kan behöva lämna blodprov vid många tillfällen och av olika anledningar. Det kan vara för att utreda sjukdomar. Det kan även vara inför olika behandlingar eller för att följa upp om en behandling fungerar.

Blodet består av många olika celltyper som ligger i en vätska, så kallad plasma. Genom ett blodprov kan de olika celltyperna i blodet och deras egenskaper undersökas. Man kan mäta förekomsten av såväl kemiska ämnen, såsom kroppssalter, mineraler och läkemedelssubstanser, som enzymer och hormoner. Vidare kan sjukdomsalstrande bakterier och virus påvisas likaväl som antikroppar mot virus och bakterier.

När blodcellerna ska undersökas används ofta hela blodprovet. Cellerna färgas för att kunna studeras i mikroskop. Olika celltyper kan även separeras från det övriga blodet för vissa undersökningar. Två viktiga celltyper som ofta räknas och analyseras vid blodprov är vita och röda blodkroppar.

Vita blodkroppar har stor betydelse i kroppens försvar mot infektioner orsakade av bakterier och virus. Om antalet vita blodkroppar minskar kan kroppens immunförsvar försämras. Om antalet röda blodkroppar är lågt kan det bero på brist på järn eller vissa näringsämnen, som vitamin B12.

När blodet koagulerar, det vill säga levrar sig och stelnar, blir blodceller och vissa proteiner till en fast substans. Den vätska som inte stelnar kallas för serum. Serum kan användas för att mäta till exempel kroppssalter, halt av läkemedel och antikroppar.

När man vill studera blodets förmåga att koagulera tillsätts ämnen som förhindrar blodet att levra sig, vilket gör det möjligt att göra olika mätningar. Vissa andra substanser studeras bäst i okoagulerat blod eller plasma.

I vissa sammanhang skiljer man på venblod (från armveck), med låg syrehalt på väg till lungorna, och på arteriellt blod (från till exempel handled), med hög syrehalt på väg från lungorna ut i vävnaderna.

Ett blodprov kan bland annat visa:

• mängden vita och röda blodkroppar, blodplättar som även kallas trombocyter
• blodvärdet, det vill säga hemoglobinvärdet, Hb
• blodsockernivån
• halten av blodfetter som kolesterol och triglycerider
• mineraler
• enzymer från exempelvis lever och hjärta
• hormoner
• proteiner, bland annat koagulationsfaktorer, vilket är ämnen som gör att blodet kan levra sig
• antikroppar vid exempelvis allergier och vissa virus- och bakterieinfektioner
• halten av läkemedel i blodet
• vävnadsmarkörer, det vill säga ämnen som ökar vid vissa cancerformer
• olika förändringar i arvsmassan, DNA, som kan ge upphov till sjukdomar.

Förberedelse inför blodprov

För att blodprovet ska ge bästa möjliga information är det viktigt att du följer instruktionerna om hur du ska förbereda dig. En del prover kräver att du är fastande, en del att du är lugn medan andra att provet tas en viss tid på dagen eller efter att du slutat ta ett läkemedel. Du får instruktioner av läkaren eller sjuksköterskan om vad som gäller för dig.

Många laboratorier har föreskrifter både i bokform och på sina webbplatser. På hemsidorna står också ofta öppettider och adresser.

Barn

Om du vill förbereda ett barn inför en blodprovstagning kan du visa den tecknade interaktiva film, 1177.se / Filmer för barn, som finns i länklistan till höger. Där finns också en film som vänder sig till ungdomar.

Så går provtagningen till

Blodprov tas vanligen från fingertoppen eller örsnibben, så kallat kapillärblod; armvecket, venblod; eller handleden, artärblod, beroende på hur mycket blod som behövs och vad provet ska användas till.

• Vid blodprov i fingret görs ett litet stick med ett särskilt vasst instrument och några droppar blod pressas ut.
• Vid blodprov i armvecket gör man först venen tydlig genom att binda ett band kring överarmen så att blodet stannar kvar i armvecket och venen sväller. Armvecket tvättas sedan med sprit så att inga bakterier kommer in i blodprovet eller såret. Nålen förs sedan försiktigt in i venen och blod sugs in i provtagningsröret med hjälp av undertryck. När tillräckligt mycket blod tagits ut, tas nålen bort och ett plåster sätts över stället där nålen stuckits in.
• Vid blodprov från handleden, där det finns en ytlig artär som är lätt att hitta, görs detta vanligen av en läkare. När blodprovet tagits från en artär är det nödvändigt att under någon timme trycka mot stället där nålen suttit för att undvika blödning.

Provsvar och resultat

Provsvaren från undersökningen får du av din läkare.

Fråga om råd

Undrar du över något inför provtagningen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig eller den läkare som har skickat dig för provtagning.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.

Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Blodprov tas ofta i samband med besök på vårdcentral. Om din läkare anser att du behöver göra en blodprovstagning skriver han eller hon en remiss till laboratoriet.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Läs mer

Läs mer under länkarna uppe till höger.