Biopsi (vävnadsprov)

Biopsi är ett vävnadsprov som tas från något av kroppens organ. Provet undersöks sedan i mikroskop för att man ska kunna se om det finns någon sjuklig förändring i organet. En del biopsier tas utan bedövning, andra under lokalbedövning eller narkos. Det finns en liten risk för inre blödning vid vissa biopsier. Därför får du kanske ligga kvar en stund för observation.

Biopsi är en viktig undersökningsmetod vid misstanke om alla former av tumörsjukdomar. Det räcker oftast med ett mycket litet vävnadsprov för att man ska kunna göra en analys och ställa diagnos.

Så går biopsi till

Det finns olika sätt att ta en biopsi beroende på vilken del av kroppen som ska undersökas. När man tar cellprov från inre organ, till exempel prostata, lever, bukspottkörtel eller lungor, men också från bröst, används ofta en fin nål kopplad till en spruta som suger upp celler. Metoden kallas finnålsbiopsi eller punktionsbiopsi. Om ett större vävnadsprov ska tas används en grövre nål, kniv eller tång.

Vissa finnålsbiopsier utförs utan bedövning eftersom ingreppet inte gör särskilt ont. Övriga biopsier genom huden görs under lokalbedövning. En del biopsier, som till exempel prov från livmoderväggen, tas under narkos.

Leverbiopsi

När en leverbiopsi ska tas får du ligga på rygg med höger arm under huvudet. Det är viktigt att du ligger så stilla som möjligt. Du får lokalbedövning och sedan tas biopsin på några få sekunder genom att en nål förs in mellan två revben till levern.

Tunntarmsbiopsi

Tunntarmsbiopsi tas vanligtvis i samband med gastroskopiundersökning. I vissa fall görs en tunntarmsbiopsi med en kapsel som du sväljer. Kapseln är fäst i en tunn slang. Därefter sugs en liten del av tunntarmens slemhinna in i kapseln. Kapseln dras sedan ut. I tarmen finns inga smärtnerver – biopsin gör därför inte ont.

Tjocktarmsbiopsi

Biopsi från tjocktarm och ändtarm kan tas vid koloskopi- eller rektoskopiundersökning. I tarmen finns inga smärtnerver – biopsin gör därför inte ont.

Prostatabiopsi

När en prostatabiopsi ska tas ligger du antingen på sidan eller på rygg med uppdragna ben. Läkaren för in en nål genom ändtarmen och tar biopsin i prostatan.

Benmärgsbiopsi

Benmärgsbiopsier tas ofta från höftbenet, men de kan även tas från bröstbenet. Du får lokalbedövning och sedan förs en nål genom huden och den yttersta delen av benet in till benets mjukare delar. Med nålen suger läkaren ut lite benmärgsvätska.

Hudbiopsi

När en hudbiopsi ska tas får du lokalbedövning och därefter skärs en mycket liten bit av huden bort. Vid små hudförändringar tas ofta hela förändringen bort.

Livmoderbiopsi

När en biopsi ska tas från livmoderväggen blir du oftast nedsövd. Livmoderhalsen utvidgas genom att en rad avrundade och allt tjockare metallstavar förs in för att öppna livmoderhalsen. När öppningen är stor nog förs en liten sked med vass kant in och skrapar av vävnad från livmoderns insida.

Förberedelser inför biopsi

Du som använder blodförtunnande eller antiinflammatoriska läkemedel kan behöva göra ett uppehåll i medicineringen någon dag före biopsin och en tid därefter. Du får närmare besked om detta av din läkare före undersökningen.

Efter biopsi

I samband med att biopsin tas får du veta om du ska undvika något efter ingreppet, som till exempel att anstränga dig fysiskt. Du får också veta vilka besvär som är normala efter just den typen av biopsi. Det kan till exempel göra ont där man stuckit in nålen och du kan få ett blåmärke där. Om det skulle bli aktuellt med ytterligare en undersökning eller en kompletterande biopsi tar din läkare kontakt med dig.

Provsvar och resultat

Du får information om provsvar och resultat av din läkare, som också berättar om du behöver göra fler undersökningar eller behandlingar.

Risker med biopsi

Efter en biopsi med grövre nål kan du få ont i området runt nålsticket. Smärtan kan sitta i några dagar och det är vanligt att man får ett blåmärke där. Det kan också uppstå inre blödningar. Det är ovanligt med större blödningar, men det finns en risk när man tar biopsier från blodrika organ som exempelvis levern. En inre blödning kan vara svår att upptäcka – den märks ofta inte på en gång. Vid vissa biopsier, däribland just leverbiopsi, får du därför stanna kvar för observation efter undersökningen. Om det börjar göra mer ont i den del av kroppen där läkaren tagit biopsin och om du blir blek och får ökad puls kan det vara tecken på en inre blödning. Då ska du alltid kontakta sjukvården.

Fråga om råd

Undrar du över något inför biopsin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Artikeln uppdaterad: 2011-10-25
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Måns Widman, frilansskribent
Granskare: Mikael Lördal, specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi , Stockholm Gastro Center, Sophiahemmet.

194 av 201 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger