Yrsel

Yrsel är kroppens reaktion på en störning i balanssystemet. Det finns många orsaker till yrsel, men för det mesta är yrsel ofarligt. Kontakta din vårdcentral om du är yr och mår illa. Om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv måste du akut till sjukhus.

Yrsel kommer när kroppen reagerar på en störning i balanssystemet. Har du fullgod syn, hörsel och känsel har du också förutsättningar för att kunna gå rakt och stå upprätt utan att känna yrsel eller få svårt att hålla balansen.

Om balanssystemet blir översvämmat av intryck från rörliga bilder, eller om balansorganen i öronen överstimuleras av dina egna huvudrörelser blir det sammanställande systemet i hjärnan överbelastat. Då kan en fullt frisk person drabbas av yrsel, bli illamående och kallsvettas. Detta kallas även rörelsesjuka.

Du kan också bli yr om du är stressad, har lågt blodtryck eller om dina muskler är spända, till exempel på grund av att du är orolig eller har ångest.

Spänningar i nacken, hjärt - och kärlsjukdomar, läkemedel eller nya glasögon kan också orsaka yrsel.

Om du är 70 år eller äldre så kan du få yrsel på grund av normala åldersförändringar i blodcirkulationen, blodtrycket, innerörat och hjärnan.

Yrsel kan vara svår att diagnosticera, vilket innebär att flera läkare inom olika verksamhetsområden kan bli inkopplade.

Yrsel kan vara ett tecken i sjukdomsbilden, till exempel vid:

  • stroke med eller utan förlamning orsakad av blödning eller blodpropp i hjärnan
  • en tumör
  • migrän
  • dålig blodcirkulation till innerörat och hjärnan
  • multipel skleros, ms.

Yrsel som orsakas av störningar i örat kan i sin tur vara orsakad av flera olika sjukdomar:

Ménières sjukdom

Ménières sjukdom beror på att vätskan som finns i inneröronen inte är korrekt balanserad. Sjukdomen karakteriseras av återkommande anfall av karusellyrsel, hörselnedsättning, tinnitus samt fyllnadskänsla i örat. Man återhämtar sig helt mellan anfallen.

Godartad lägesyrsel

Godartad lägesyrsel beror vanligen på att inneröronens kristaller har rubbats ur sitt läge. Det drabbar mest äldre. Det är ovanligt hos barn.

Om du har lägesyrsel börjar det plötsligt snurra intensivt när du lägger dig ner eller när du vrider huvudet åt sidan. Yrseln varar upp till en halv minut.

Godartad lägesyrsel kan enkelt behandlas av läkare eller sjukgymnast med speciellt anpassade övningar. Behandlingen är ofarlig, men måste göras av en specialist med god kunskap om sjukdomen och som kan diagnostisera båggångarna för att avgöra vilket av balansorganen – det högra eller det vänstra – som behöver behandlas. Det finns minst fyra olika varianter av godartad lägesyrsel på varje sida. Varje variant kräver sin speciella behandling. 

Vestibularisneurit

Vestibularisneurit brukar även kallas virus på balansnerven och kännetecknas av plötslig debuterande karusellyrsel, illamående och kräkningar. Detta tillstånd pågår mer än tio timmar, varefter man får balansproblem under några veckor. Sjukdomen orsakas av att balansnerven svullnar.

Sudden deafness

Vid plötslig hörselnedsättning kan yrsel och balansproblem förekomma.

Ibland uppträder andra symtom utöver yrsel såsom huvudvärk, nedsatt syn, dubbelseende, rubbningar i hjärtrytmen, kroppsliga domningar samt domningar i ansiktet, medvetandepåverkan med mera. I sådana fall bör symtomen rapporteras till vårdpersonal för att patienten ska hamna på rätt avdelning och få lämplig vård. 

Symtom vid yrsel

Yrsel är en väldigt individuell upplevelse. Det snurrar i huvudet, det gungar som på sjön eller roterar som karuseller. Det kanske svajar och du kan få svårt att gå rakt fram. Marken känns mjuk under fötterna. Det kan också svartna framför ögonen.

Yrsel orsakar ofta överstimulering i hjärnan och leder vanligen till att du mår illa och börjar kallsvettas. Därefter kan du också kräkas och bli trött. En del får yrselattacker då och då, men har inga besvär mellan attackerna, medan andra har konstant gungande yrsel.

Egenvård

Om du har yrsel och/eller muskelspänningar som beror på stress behöver du kanske ägna mer tid åt dig själv.

  • Avslappning. Avsätt tid för sådant som du tycker är roligt.
  • Sov ordentligt, ät regelbundet, ta promenader och motionera.
  • Träna rörelser, träna balansen samt träna försiktigt huvud- och ögonrörelser. Träningen hjälper hjärnan att läka mellan yrselattackerna. En sjukgymnast kan föreslå lämpliga övningar som du kan göra.
  • Yrsel som orsakas av spänningar i nacken kan behandlas av sjukgymnast. Behandlingen kan vara värme, massage, rörelseövningar och ibland akupunktur.

Motion

Motion är bra även för dig som har yrsel på grund av åldersförändringar eller lågt blodtryck. Rör på dig så mycket du kan. Fysisk aktivitet ger ökad stadga och därmed mindre yrsel.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa eller sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral för råd om du blir yr och illamående och samtidigt hör lite sämre på ena örat.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Akut

Ring 112 om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv, eller om du samtidigt får något av följande besvär:

  • förlamning i ena sidan av kroppen, arm och/eller ben eller domningar i ansiktet samt talsvårigheter, vilket kan vara tecken på stroke
  • ont i öronen, öronsusningar, lock för örat, hörselförlust
  • synstörningar
  • våldsam kräkning
  • kraftig huvudvärk
  • feber.

Undersökning vid yrsel

Beskriv din yrsel för läkaren. Berätta om du har andra sjukdomar och om du tar läkemedel.

Läkaren tar ekg, mäter blodtryck, gör ett hörseltest, ett så kallat audiogram, kontrollerar dina ögonrörelser, benens reflexer och nacken. Blodprov tas ibland för att mäta bland annat blodvärde, blodsocker, ämnesomsättning, vitamin B12 och folsyra.

Vid behov röntgas huvudet med datortomografi eller undersöks med magnetkamera. Du kan skickas till en specialistläkare för ytterligare bedömning av yrsel samt för att få behandling.

Behandling av yrsel

  • Om yrseln orsakas av en sjukdom får du behandling för sjukdomen. 
  • Det går att träna upp balansen, så motion och rörelseövningar ger bättre balans.

Läkemedel

Vissa medel mot åksjuka kan tillfälligt minska yrsel och illamående. Bäst är att ta dessa läkemedel som stolpiller.

Lugnande medel kan vara bra för en kortare tid om yrseln beror på oro, rädsla eller ångest.

Läs om rekommenderade läkemedel vid yrsel enligt Kloka Listan.

Artikeln uppdaterad: 2011-08-08
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Margareta Rindforth Gillgren, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Tatjana Tomanovic, specialistläkare, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

2232 av 2340 läsare (95%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger