Yrsel

Yrsel kan ofta vara så kallad godartad lägesyrsel. Den uppstår när du lägger dig ned eller vrider huvudet åt sidan. Lägesyrsel beror vanligen på att några av innerörats kristaller har rubbats ur sitt läge.

Du kan också bli yr om du har lågt blodtryck eller om dina muskler är spända, till exempel på grund av att du är orolig eller har ångest.

Att du har fullgod syn, hörsel och känsel är en förutsättning för att du ska kunna gå och stå upprätt utan att känna yrsel eller få svårt att hålla balansen. Dessa sinnen avtrubbas dock med åren, vilket är en orsak till att yrsel är vanligare hos äldre människor. Det går att med träning förbättra balansen, läs vidare nedan under rubriken Egenvård.

Är du över 70 år kan du ha yrsel på grund av normala åldersförändringar i inneröra, hjärna, blodcirkulation och blodtryck.

Ibland kan yrsel vara ett tecken på sjukdom, till exempel:

• inflammation i balansorganet
• en skada i innerörat
• bältros i innerörat
• infektion i innerörat
• Ménières sjukdom
• migrän
• dålig blodcirkulation till innerörat och hjärnan
• stroke med eller utan förlamning orsakad av blödning eller blodpropp i hjärnan 
• en tumör
• multipel skleros, MS

Symtom på yrsel

Det snurrar eller gungar i huvudet. Du kan bli illamående, få svimningskänsla och nedsatt hörsel. Yrseln kan komma i form av en kraftigare attack som varar några sekunder. Yrseln kan också göra dig ostadig och hålla i sig flera veckor.

Vid lägesyrsel börjar det plötsligt snurra intensivt när du lägger dig ned eller vrider huvudet åt sidan. Sådan yrsel varar upp till en halv minut.

Egenvård

Om du har yrsel som beror på stress och/eller att musklerna är spända behöver du kanske ägna lite mer tid åt dig själv.

• Prova avslappning. Avsätt tid för att göra sådant du tycker är roligt.
• Sov ordentligt, ät på regelbundna tider, promenera och motionera.
• Träna rörelser, balans samt huvud- och ögonrörelser. Träningen hjälper hjärnan att läka mellan yrselattackerna. En sjukgymnast kan ge förslag på lämpliga övningar att göra.

Motion är bra även för dig som har yrsel på grund av åldersförändringar eller lågt blodtryck. Detsamma gäller om du har lägesyrsel.

• Rör på dig så mycket du kan. Fysisk aktivitet gör dig mer stadig och därmed mindre yr. Att sitta och gunga i en gungstol ger också bra balansträning.
• Lägesyrsel kan du själv behandla med rörelseövningar som du får av din läkare. Rörelserna kan göra att kristallerna i innerörat faller på plats igen.

Exempel på rörelseövning:

• Lägg dig ned på höger sida.
• Sätt dig upp.
• Lägg dig ned på vänster sida.
• Sätt dig upp.

Upprepa rörelserna tio gånger morgon och kväll under en vecka.

Om du har Ménières sjukdom ska du undvika salt mat eftersom salt binder vätska i kroppen.  Ménières sjukdom beror på att mängden vätska i ena innerörat har ökat.

Fråga om råd

Undrar du över något kan du dygnet runt kontakta en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på. 

På andra språk

• För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral för råd om du blir yr och illamående och samtidigt hör lite sämre på ena örat.

Ring 112 om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv, eller om du samtidigt får något av följande besvär:

• förlamning i ena sidan av kroppen, arm och/eller ben eller domningar i ansiktet samt talsvårigheter, vilket kan vara tecken på stroke
• ont i öronen, öronsusningar, lock för örat
• synstörningar
• våldsam kräkning
• kraftig huvudvärk.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.

Undersökning

Du får beskriva din yrsel för läkaren och berätta om du har andra sjukdomar och vilka läkemedel du tar. Läkaren tar EKG, mäter blodtryck, gör ett hörseltest, ett så kallat audiogram, kontrollerar dina ögonrörelser, benens reflexer och nacken. Blodprov tas ibland för att mäta bland annat blodvärde, blodsocker, ämnesomsättning, vitamin B12 och folsyra. Vid behov röntgas huvudet med datortomografi eller undersöks med magnetkamera.

Behandling

Om yrseln orsakats av en sjukdom behandlas du för sjukdomen.

Yrsel som orsakas av spänningar i nacken kan behandlas av sjukgymnast med värme, massage, rörelseövningar och ibland akupunktur.

Läkemedel

Vissa medel mot åksjuka kan tillfälligt minska yrsel och illamående. Bäst är att ta dessa mediciner som stolpiller.

Lugnande medel kan vara bra för en kortare tid om yrseln beror på oro, rädsla eller ångest.

Läs mer

Läs mer under länkarna till höger.