Virus och bakterier

Virus och bakterier finns överallt i vår omgivning. Både bakterier och virus sprids ofta genom kroppsvätskor, vätskedroppar som bildas vid hosta, avloppsvatten som infekterats av avföring eller via luften. Mikroorganismerna sprids också ofta genom direkt kontakt via händer eller föremål som infekterade personer tagit i.

Mer än 600 virus kan ge infektion hos människor. Virusen kan ge upphov till såväl akuta som kroniska infektioner, men också smitta utan att det uppstår några sjukdomssymtom alls. Virus kan finnas i kroppen i latent form, men immunförsvaret hindrar dem från att utvecklas.

Bakterie- och virusinfektioner

Det kan ibland vara svårt att skilja en virusinfektion från en infektion som är orsakad av bakterier. Bakterieinfektioner är generellt sett mindre vanliga än virusinfektioner.

Bakteriens struktur gör att den kan påverkas av antibiotika. Ett ökande problem – som är ett allvarligt hot mot våra framtida möjligheter att behandla bakterieinfektioner – är utvecklingen av resistens, det vill säga motståndskraft, hos bakterierna mot antibiotika. Se stycket om antibiotikaresistens nedan.

De flesta virusinfektioner tas omhand av kroppens immunförsvar som läker ut infektionen. Det finns dock kroniska infektioner, som hiv och kronisk hepatit (gulsot), där immunförsvaret inte lyckas läka infektionen. Mot flera av dessa infektioner finns idag antivirala läkemedel som förmår att kontrollera sjukdomen. Och i en del fall, som vid kronisk hepatit C, också läka infektionen.

Vid herpesinfektioner finns också tillgång till anti-virala läkemedel som rekommenderas vid svår sjukdom, eller till de personer som har stora problem med återkommande uppblossande infektioner.

Virusinfektion

• Virus sätter sig ofta i övre luftvägarna och orsakar förkylningar, halsont och hosta. Virus kan också sätta sig i tarmen och ge diarré och kräkningar. Slemhinnorna i kroppen är inte täckta av hud, vilket gör dem extra känsliga för virus och bakterier.
• Herpesvirus sprids via kontakt med virusblåsor på hud eller slemhinnor.
• Virus kan också spridas sexuellt, via blodkontakt och nålstick. Exempel på sådana infektioner är hiv och vissa former av hepatit.
• En del virus aktiverar infekterade celler till att dela sig. Det kan öka risken för att vissa cancerformer kan utvecklas, till exempel livmoderhalscancer. Se artikeln om HPV.

Bakterieinfektion

• Halsfluss, svinkoppor och rosfeber är exempel på infektioner som kan vara orsakade av bakterier, som streptokocker.
• Bakterier kan också orsaka lunginflammation.
• Urinvägsinfektion och sårinfektion är exempel på andra vanliga bakterierinfektioner, liksom könssjukdomar såsom gonorré.
• I sin allvarligaste form kan bakterierna spridas till blod och hjärnhinnor.

Förebyggande

Vaccin

Man kan vaccinera mot många virussjukdomar. Flera av dem ingår i vårt svenska vaccinationsprogram för barn och ungdomar. Det finns också vaccin mot vissa bakteriesjukdomar, till exempel tbc.

Egenvård vid infektion

Om du har en virusinfektion, till exempel förkylning eller influensa, med hög feber eller värk kan du ta febernedsättande värktabletter. Se till att äta och dricka. Särskilt om du har diarré är det viktigt att dricka mycket eftersom du behöver ersätta den vätska du förlorar.

Viktigt

Ofta blir man trött efter en infektion. Man ska inte motionera förrän man är helt frisk. Tröttheten kan man inte träna bort. Kroppen måste få tid att återhämta sig.

Fråga om råd

Om du har frågor om infektioner kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Om du inte blivit bättre från din infektion efter en vecka, eller om du snabbt blivit sämre bör du kontakta din vårdcentral. Du kan då ha drabbats av en mer allvarlig bakterieinfektion eller så kan viruset ha banat väg för en bakterieinfektion.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling vid infektion

• Bakterieinfektioner behöver inte alltid behandlas. Om läkaren bedömer att infektionen ska behandlas skriver han eller hon ut lämplig antibiotika. Om du får antibiotika är det viktigt att du tar tabletterna enligt läkarens ordination och fullföljer hela behandlingen.
• Virusinfektioner läker oftast ut av sig själva. Antibiotika biter inte på virus utan bara på bakterier.

Antibiotikaresistens

Bakterier kan bli motståndskraftiga mot läkemedel. Risken ökar om man behandlar med antibiotika för ofta och i onödan, till exempel vid virusinfektion. Läs även artikeln MRSA.

För att förhindra en utveckling av antibiotikaresistens – ett allvarligt framtida hot mot sjukvården – ska man vara återhållsam med antibiotika vid självläkande infektioner och aldrig ge antibiotika bara för säkerhets skull.

När man behandlar med antibiotika är det viktigt att välja ett så smalt antibiotikum som möjligt. Det vill säga ett antibiotikum som bara biter på den bakterie man drabbats av utan att störa balansen mellan kroppens nyttiga bakterier.