Vattkoppor

Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt och sprids i luften när den smittade hostar, nyser och andas. Eftersom det är en så smittsam sjukdom får de flesta vattkoppor redan som barn. Symtomen är i regel lindrigare ju yngre barnet är.

Föräldrar och äldre syskon som inte har haft vattkoppor kan få en svårare infektion om de smittas i familjen, då smittdosen ofta blir stor, och kan därför ha nytta av läkemedelsbehandling. Vuxna drabbas framför allt av hudinfektioner med svår klåda och i vissa fall smärta i huden. Behandlingen måste påbörjas så snart som möjligt efter insjuknandet för att ha effekt.

Vanligtvis får man vattkoppor bara en gång, men det finns studier som visar att enstaka personer har insjuknat mer än en gång.

Vattkoppor har oftast ett okomplicerat och godartat förlopp. Sjukdomen läker spontant ut på cirka en vecka.

Ibland blir kopporna infekterade av bakterier. Då svullnar huden och en kraftig rodnad uppstår runt kopporna. Det kan göra mer ont. Antibiotikabehandling kan behövas.

Det finns även komplikationer som lunginflammation och hjärninflammation, men de är sällsynta. Ett barn på tusen, en promille, drabbas av hjärninflammation med yrsel som nästan alltid går över utan behandling.

Om du misstänker att ditt barn fått en komplikation till vattkoppsinfektionen bör du kontakta vårdcentral eller barnakutmottagning. Var dock noga med att tala om att ditt barn har vattkoppor på grund av smittsamheten. Man ska inte sitta i ett väntrum tillsammans med andra när man har en smittsam sjukdom.

Spädbarn

Barn som föds av mammor som har haft vattkoppor tidigare i livet får antikroppar från mamman under slutet av graviditeten. Antikropparna ger spädbarnet ett visst skydd mot vattkoppsinfektion upp till cirka sex månaders ålder.

Man bör dock inte utsätta sitt spädbarn för vattkoppssmitta i onödan.

Barn som föds av mammor som inte haft vattkoppor får inget antikroppsskydd mot sjukdomen. Om ett spädbarn som inte har antikroppsskydd från mamman insjuknar under den första levnadsmånaden kan det få en svår vattkoppsinfektion – i synnerhet om det blivit smittat av mamman under tiden närmast efter förlossningen. Man bör i dessa fall snarast kontakta barnakutmottagning. Se även Graviditet och vattkoppor längre ner i artikeln.

Bältros

Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus. När du första gången smittas av viruset får du vattkoppor. Viruset ligger sedan vilande i kroppen. Det kan vakna upp senare i livet, oftast då man är äldre. Då utvecklas istället bältros.

Bältros drabbar vanligen personer över 50 år, men även barn kan få bältros.

Bältros är mindre smittsamt än vattkoppor. Men en vuxen med bältros kan smitta ett barn så att det får vattkoppor.

Vattkoppor smittar inte så att äldre personer får bältros.

Symtom vid vattkoppor

Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Efter en till två dagar följer kliande utslag i form av små blekröda knottror. Utslagen börjar på bålen och i ansiktet och sprider sig sedan ut till armar och ben. De kan också uppträda i hårbotten och i munnen. Efter något dygn utvecklas utslagen till vätskefyllda, kliande blåsor.

Olika utvecklingsstadier av blåsorna uppträder samtidigt på kroppen. Mängden skiftar, en del barn får blåsor över hela kroppen medan andra bara får ett par. Efter ett par dagar torkar blåsorna. Skorporna faller av efter ytterligare några dagar utan att lämna ärr.

Blåsorna kan klia kraftigt, vilket gör att barnen lätt kliar sönder dem. Men det är ovanligt att blåsorna blir infekterade med bakterier.

Smitta

Vattkoppor orsakas av ett mycket smittsamt virus. Viruset sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Det sprids sedan i kroppen via blodet och når huden, där det bildas vätskefyllda blåsor.

Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det vanligen 12–16 dagar innan de första symtomen visar sig.

Graviditet och vattkoppor

Om du är gravid och tror att du utsatts för smitta, men inte vet om du har haft vattkoppor, ska du kontakta barnmorskemottagningen för ett blodprov. Blodprovet visar om du är immun mot sjukdomen. Om du inte är immun kan du få antivirusläkemedel om det skulle behövas.

Om du får vattkoppor mellan en vecka före och en vecka efter förlossningen ska du omgående kontakta barnmorskemottagningen eller barnakutmottagning eftersom det nyfödda barnet kan bli allvarligt sjukt. Barnet infekteras med virus från mamman men får inte några skyddande antikroppar från henne. Det nyfödda barnet har inte – även om det är fullgånget – fullgod förmåga att självt bilda antikroppar. Barnet ska då snarast ges antivirusläkemedel för att undvika att det blir allvarligt sjukt.

Egenvård vid vattkoppor

Det sjuka barnet ska stanna hemma från förskolan eller skolan fram till dess att blåsorna har torkat in, men behöver inte vara hemma tills alla sårskorpor fallit av. Efter 7–10 dagar brukar de flesta barn vara friska och smittfria. Barn som är smittfria kan gå till skolan eller förskolan så snart allmäntillståndet tillåter det, det vill säga så snart de verkar pigga nog.

Det är ovanligt att blåsorna blir infekterade, men det är bra att tvätta huden noggrant med tvål och vatten. Blåsorna kan ha ett grumligt innehåll. Det är naturligt och inget som ska behandlas.

Du kan lindra klådan genom att stryka potatismjöl eller talk på barnets hud. Det kan också hjälpa att kyla huden med svalt vatten, kylbalsam eller zinksalva. Vid svår klåda finns det receptbelagda läkemedel.

Man kan ge febernedsättande och smärtlindrande läkemedel vid behov, och då i första hand paracetamol. Se även Vårdguidens artikel Barn och läkemedel.

Fråga om råd

Om du har frågor om vattkoppor kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

• Om ditt barn har andningsbesvär eller långdragen feber (mer än fem dagar) eller andra symtom som yrsel och balansproblem ska du söka barnakutmottagning.
• Om ditt barn besväras mycket av klådan finns det receptbelagda antiallergiläkemedel som en läkare kan skriva ut. Eftersom vattkoppor är mycket smittsamt ska du inte ta ditt barn till läkare utan att först ringa och fråga.
• Om blåsorna blir infekterade, det vill säga om huden svullnar och rodnar kraftigt runt kopporna, bör du vända dig till din vårdcentral. Det är ovanligt att blåsorna blir infekterade.
• Om du är gravid och inte är säker på om du har haft vattkoppor, ska du omgående kontakta din barnmorskemottagning om du misstänker att du smittats. Likaså om du får vattkoppor mellan en vecka före och en vecka efter förlossningen.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling vid vattkoppor

Vattkoppor behöver sällan behandlas hos barn.

Vattkoppor som drabbar vuxna och personer med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av cancer, ska erbjudas behandling med antivirusläkemedel. Behandlingen ska påbörjas så snart som möjligt och senast två dygn efter insjuknandet för att ha fullgod effekt.

Vaccin

Det finns i dag vaccin mot vattkoppor. I Sverige ingår inte vaccinet i det allmänna vaccinationsprogram som barnavårdscentralen eller skolhälsovården erbjuder.

Indikationen för vaccinet är barn över 12 år och vuxna som inte har haft vattkoppor.