Vattkoppor

Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka.

Foto: Ewa printz

Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt och sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det 14–21 dagar innan de första symtomen visar sig.

Vattkoppor som drabbar vuxna och personer med nedsatt immunförsvar ska behandlas. Behandlingen ska påbörjas så snart som möjligt och senast två dygn efter insjuknandet för att ha effekt.

Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus. När du smittas av viruset får du vattkoppor. Viruset finns sedan vilande i kroppen. Det kan vakna upp senare i livet, oftast när man blivit äldre. Då utvecklas i stället bältros. En vuxen person med bältros kan smitta ett barn så att det får vattkoppor. Vattkoppor får man bara en gång. Inte alla som smittas av viruset uppvisar tillräckligt tydliga symtom för att få diagnosen vattkoppor. Däremot kan ett blodprov visa att man varit utsatt för och bär på smittan.

Symtom

Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Sedan följer kliande utslag i form av små blekröda knottror. Utslagen börjar på bålen och i ansiktet och sprider sig sedan ut till armar och ben. De kan också uppträda i hårbotten och i munnen. Efter något dygn utvecklas utslagen till vätskefyllda, kliande blåsor. Olika utvecklingsstadier av blåsorna uppträder samtidigt på kroppen. Mängden skiftar, en del barn får blåsor över hela kroppen medan andra bara får ett par. Efter ett par dagar torkar blåsorna. Skorporna faller av efter ytterligare några dagar utan att lämna ärr.

Blåsorna kan klia kraftigt, vilket gör att barnen lätt kliar sönder dem. Men det är ovanligt att blåsorna blir infekterade.

Smitta

Vattkoppor orsakas av ett mycket smittsamt virus. Viruset sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Det sprids sedan i kroppen via blodet och når huden, där det bildas vätskefyllda blåsor. Eftersom det är en så smittsam sjukdom får de flesta vattkoppor redan som barn. Symtomen är i regel lindrigare ju yngre barnet är.

Föräldrar och äldre syskon som inte har haft vattkoppor kan få en svårare infektion om de smittas i familjen, då smittdosen ofta blir stor, och kan därför ha nytta av läkemedelsbehandling. Behandlingen måste påbörjas så snart som möjligt efter insjuknandet för att ha effekt.

Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det 14–21 dagar innan de första symtomen visar sig.

Graviditet och vattkoppor

Om du är gravid och inte vet om du har haft vattkoppor ska du kontakta mödravårdscentralen om du tror att du utsatts för smitta. Ett vanligt blodprov ger snabbt svar på om du är immun mot vattkoppor. Kontakta mödravårdscentralen så snart som möjligt för att lämna ett blodprov så att du kan få antivirusläkemedel om det skulle behövas.

Om du får vattkoppor mellan en vecka före och en vecka efter förlossningen ska du kontakta mödravårdscentralen eller vårdcentralen eftersom det nyfödda barnet kan bli allvarligt sjukt. Barnet ska då ges antivirusläkemedel.

Egenvård

Barnet ska stanna hemma från förskolan eller skolan fram till dess att blåsorna har torkat in, men behöver inte vara hemma tills alla sårskorpor fallit av. Efter 7–10 dagar brukar de flesta barn vara friska och smittfria. Barn som är smittfria kan gå till skolan eller förskolan så snart allmäntillståndet tillåter det, det vill säga så snart de verkar pigga nog.

Det är ovanligt att blåsorna blir infekterade, men det är bra att tvätta huden noggrant med tvål och vatten. Blåsorna kan ha ett grumligt innehåll. Det är naturligt och inget som ska behandlas.

Du kan lindra klådan genom att stryka potatismjöl eller talk på barnets hud. Det kan också hjälpa att kyla huden med svalt vatten, kylbalsam eller zinksalva. Vid svår klåda finns det receptbelagda läkemedel.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

  • För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om ditt barn besväras mycket av klådan finns det receptbelagda antiallergiska läkemedel som en läkare kan skriva ut. Eftersom vattkoppor är mycket smittsamma ska du inte ta ditt barn till läkare utan att först ringa och fråga.

Om du är gravid och inte är säker på om du har haft vattkoppor, ska du omgående kontakta din mödravårdscentral om du misstänker att du smittats. Likaså om du får vattkoppor mellan en vecka före och en vecka efter förlossningen.

Om blåsorna blir infekterade, det vill säga om huden svullnar och rodnar kraftigt runt kopporna, bör du vända dig till din vårdcentral. Men det inträffar sällan.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan.
Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.

Behandling

Vattkoppor är en sjukdom som för det mesta går över av sig själv, utan allvarliga komplikationer. Ett barn av tusen drabbas av hjärninflammation med yrsel som nästan alltid går över utan behandling.

Vuxna och personer som har nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av cancer, ska erbjudas behandling med antivirusläkemedel. Behandlingen behöver påbörjas inom 48 timmar efter insjuknandet för att ha effekt.

Vaccin

Det finns i dag vaccin mot vattkoppor. Vaccinet ingår dock inte i det allmänna vaccinationsprogram som barnavårdscentralen eller skolhälsovården erbjuder.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.

Artikeln uppdaterad: 2009-03-04
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, Frilans
Granskare: Ingegerd Hökeberg, smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm

Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger