Utmattningssyndrom (utbrändhet)

Utmattningssyndrom uppstår ofta som reaktion på långvarig stress. Vi klarar oftast av stress om vi bara får tillräcklig tid för återhämtning. Om denna balans mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden kommer du att bli tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning.

Utmattningssyndrom kopplas ofta till situationen på arbetsplatsen. Även andra långvariga påfrestningar kan också vara utlösande, till exempel långvarig arbetslöshet eller familjesituationen.

I medicinska sammanhang undviker man att tala om utbrändhet och man använder istället begreppet utmattningssyndrom.

Symtom

Utmattningssyndrom ger både fysiska och psykiska symtom. Ofta har insjuknandet föregåtts av ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre period. Exempel på dessa kan vara: 

• mag- och tarmproblem
• värk i nacke, axlar och rygg
• koncentrationsproblem
• sömnproblem
• trötthet.

Ofta kommer de kroppsliga besvären först. Med tiden får du en lägre tröskel för fysisk aktivitet och känner dig utslagen eller väldigt trött efter en kortare stunds aktivitet.

Sömnstörningar är ett vanligt problem, som i sin tur leder till att du är ständigt trött och kan få svårt att koncentrera dig. Även minnet påverkas.

Själva insjuknandet kan ofta uppfattas som dramatiskt. Man kan uppleva att man "går in i väggen".
Vanliga symtom kan vara: 

• påtaglig kroppslig svaghet eller utmattning som inte går att vila upp sig ifrån
• svåra koncentrationsproblem och minnesstörningar
• svårighet att orientera sig, eller utföra vanliga rutinhandlingar
• nedsatt prestationsförmåga och möjlighet att hantera krav
• problem med att tänka klart
• humörsvängningar eller nedstämdhet
• bröstsmärtor
• yrsel
• mag- och tarmproblem
• hjärtklappning
• ljudkänslighet

Det är vanligt att uppleva att den egna prestationen är försämrad och det kan skapa skam- eller skuldkänslor.

Många känner sig känslomässigt utmattade och blir överkänsliga för all typ av stress. Fortsätter stressen är attacker av ångest inte ovanliga och så småningom kan man också utveckla en depression.

Förebyggande

Lyssna till kroppens signaler och försök att ge dig själv tid för vila om du märker tecken på långvarig stress. Ju tidigare du uppmärksammar problemen desto snabbare kan du återhämta dig.

Tala med dina arbetskamrater vad ni kan göra för att förbättra arbetsmiljön. Diskutera med dina närstående om hur du kan förändra förhållandena hemma och på fritiden.

Det här kan du göra för att minska din stress: 

• Se till att få tid till återhämtning. Detta behöver inte bara betyda vila. Att motionera eller att umgås med familj och vänner kan vara återhämtning.
• Öva på att säga nej till saker.
• Skriv ned alla saker som gör dig stressad, även positiva saker. Då kan du få överblick över situationen vilket gör det lättare att göra något åt den.
• Gör en realistisk "att-göra-lista". Fundera på om du kan avstå från en del uppgifter, och se till att få tid över för dig själv eller för spontana infall.
• Försök att få avlastning. Våga be om hjälp.
• Ät på regelbundna tider.
• Se till att sova tillräckligt.
• Rör på dig regelbundet, promenader räcker. Då sover du också ofta bättre efteråt.
• Sätt realistiska krav på dig själv.
• Om du arbetar, se till att ta pauser. Undvik att prata om jobbet under lunchen.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar, leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.

Har du frågor om utmattningssyndrom eller är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Upplever du problem med stress eller stressrelaterade sjukdomar kan du vända dig till din husläkare eller till företagshälsovården om din arbetsplats är ansluten dit.

Får du akuta psykiska besvär kan du kontakta psykiatrins öppenvård.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.

Undersökning

En kroppslig undersökning görs för att utesluta att det finns andra sjukdomar bakom symtomen. Därefter görs en psykiatrisk undersökning för att bedöma vilka mentala svårigheter man har.

En förutsättning för en lyckad behandling är också en analys av vad som bidragit till ett utmattningssyndrom - arbete, privatliv med mera.

Behandling

Behandlingen är anpassad efter vilka besvär och behov du har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller: 

• Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke.
• Rådgivning kring livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel med motion och avslappningsövningar.
• Samtalsterapi med psykolog, kurator eller sjuksköterska och stresshantering individuellt eller i grupp.
• Behandling vid behov med läkemedel vid till exempel hjärtklappning, sömnstörning, ångest och depression.

För att inte riskera att drabbas av samma problem igen är det ofta nödvändigt att utreda och kanske förändra situationen på arbetsplatsen, eller den egna livssituationen i stort.

Läkemedel

Läs om rekommenderade läkemedel under länken uppe till höger.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.