Ulcerös kolit (blödande tjocktarmskatarr)

Ulcerös kolit är en kronisk sjukdom, vilket betyder att man har den hela livet, men inte att man har besvär hela livet. Symtomen kommer och går i perioder, i så kallade skov. Sjukdomsförloppet ser olika ut – en del får bara några attacker under hela livet medan andra får återkommande besvär. Man kan vara helt fri från besvär i långa perioder. De allra flesta som får ulcerös kolit kan fortsätta att leva ett vanligt, aktivt liv.

Sjukdomen påminner om Crohns sjukdom, som också är en inflammatorisk tarmsjukdom. Crohns sjukdom kan drabba både tunn- och tjocktarmen. Ulcerös kolit drabbar ändtarmen och tjocktarmen och orsakar sår i tjocktarmens slemhinna. Inflammationen kan sprida sig till hela tjocktarmen eller vara begränsad till delar av den. Ulcerös kolit kan leda till cancer i tjocktarmen.

Orsaken till sjukdomen är ännu okänd, men man vet att den delvis är ärftlig.

Varje år drabbas cirka 1 000 personer i Sverige av ulcerös kolit. Sjukdomen drabbar framför allt yngre personer och brukar märkas första gången i 15–30-årsåldern.

Symtom på ulcerös kolit

Symtomen utvecklas vanligen gradvis men kan även komma plötsligt. Några vanliga symtom är:

• diarré med blod och slem i avföringen
• smärtor i nedre vänstra delen av magen som försvinner vid tarmtömning
• försämrad matlust
• eventuellt viktnedgång.

Förebygg blödande tjocktarmskatarr

Har du ulcerös kolit kan du få behandling med förebyggande mediciner. En dietist kan ge råd om näringsriktig kost.

Egenvård

Kostråd vid ulcerös kolit

Eftersom en inflammation i tjocktarmen inte påverkar näringsupptaget i någon större utsträckning rekommenderas inte någon särskild kost vid ulcerös kolit. Diarréer gör däremot att kroppen förlorar vätska, salter och mineraler därför är det viktigt att dricka tillräckligt, gärna mineralvatten. Prata även med sin läkare om tillskott av vitaminer och mineraler.

En dietist kan ge råd om kost och näring.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral om du:

• har diarré med blod och slem i avföringen
• har smärtor i nedre vänstra delen av magen som försvinner vid tarmtömning
• får försämrad matlust
• går ned i vikt.

Om du har fått diagnosen ulcerös kolit behöver du komma i kontakt med en mag- och tarmspecialist. Remiss till en sådan får du av läkaren på vårdcentralen.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid ulcerös kolit

För att läkaren ska kunna ta reda på om du har ulcerös kolit får du först beskriva dina symtom. Därefter görs en undersökning av buken och du får lämna blodprov. Vid svårare sjukdom påverkas sänkan, hemoglobinvärdet, järnvärdet och äggvitan i blodet (albuminet).

Med hjälp av olika undersökningsmetoder, såsom rektoskopi, röntgen eller koloskopi kan läkaren sedan fastställa om du har ulcerös kolit.

• Vid rektoskopi kan läkaren se om slemhinnan i ändtarmen är inflammerad.
• Vid koloskopi, som är den bästa metoden, kan läkaren se hur stor del av tjocktarmen som är inflammerad och ta prov på tarmväggen.
• En röntgenundersökning med kontrastmedel kan visa om det finns en inflammation eller förträngning. Nuförtiden används sällan röntgen.

Du behöver inte sövas inför undersökningen, men om det behövs kan du få lugnande medel. Ändtarmsöppningen smörjs in med ett lokalbedövningsmedel.

Behandling av blödande tjocktarmskatarr

Läkemedel

I första hand måste man häva inflammationen. Vid kraftig inflammation används kortison. Vid mildare inflammation används andra inflammationsdämpande läkemedel.

Vid svåra fall krävs ofta sjukhusvård. I så fall behandlar man först och främst med kortisonläkemedel. Om inte kortison hjälper finns numera läkemedel som innehåller antikroppar mot ett av de ämnen som driver på inflammationen. Har du förlorat blod kan det bli nödvändigt med blodtransfusion.

Om du blir inlagd på sjukhuset får du också ofta näringstillskott, antingen att dricka eller som dropp.

När skovet gått över ges oftast läkemedel för att minska risken för ett nytt skov.

Operation

I vissa fall hjälper inte medicinsk behandling och då kan man behöva operera bort tjocktarmen. När tjocktarmen avlägsnas görs en så kallad stomi. Det betyder att man får en konstgjord öppning i buken för att tömma avföring. Efter några månader, då inflammationen läkt, kan man oftast ta bort stomin och ansluta tarmen till ändtarmsöppningen igen. De allra flesta patienter behöver inte opereras.

Utvecklingen går framåt

Det är stor skillnad att få ulcerös kolit idag jämfört med för 20 år sedan. Behandlingen har förbättrats betydligt tack vare nya diagnosmetoder, effektivare mediciner och operationsmetoder som bevarar så mycket som möjligt av tarmen. Och utvecklingen går hela tiden framåt.