Tuberkulos orsakas av en bakterie som oftast angriper lungorna men som också kan spridas till andra organ i kroppen. Vid lungtuberkulos har man långvarig hosta med slem som ibland kan vara blandat med blod. Tuberkulos behandlas med läkemedel. Vaccination ger ett visst skydd mot sjukdomen.
Tuberkulos, tbc, sprids vanligen genom att man andas in bakterier som kommer ut i luften när en person med smittsam lungtuberkulos hostar. Som regel behövs en mycket nära kontakt för att smittan ska överföras. Smittspridning sker därför oftast mellan personer som bor tillsammans, men en viss risk kan finnas även vid kortare kontakter.
Tuberkulos är en infektionssjukdom som förekommer i hela världen – men framför allt förekommer den i tätbefolkade och fattiga länder. Man räknar med att minst nio miljoner människor insjuknar i tbc varje år, och att två miljoner dör i sjukdomen. I hiv-epidemins spår har många drabbats av tuberkulos då hiv sätter ned kroppens immunförsvar.
Antalet smittade personer är mångdubbelt större eftersom endast var tionde smittad utvecklar sjukdomssymtom. Hos spädbarn, äldre och sjuka som har ett svagare immunförsvar är risken att bli sjuk större.
I Sverige insjuknar ungefär 600 personer per år i tuberkulos. De flesta av dem är födda utanför Sverige. Av de insjuknade som är födda i Sverige är de flesta äldre och har troligen blivit smittade redan som barn. När de sedan försvagas av ålderdom och nedsatt hälsa kan sjukdomen bryta ut.
Symtom vid tuberkulos
De vanligaste symtomen vid tuberkulos är hosta med slembildning, feber, svettningar på nätterna och att man går ner i vikt.
Tuberkulos angriper vanligen lungorna men kan också ge förstorade lymfkörtlar och angripa andra organ, till exempel skelett, leder och njurar.
Tbc kan också ge svår hjärnhinneinflammation med huvudvärk, feber, nackstelhet och sänkt medvetande.
Hos dem som utvecklar sjukdomen kort efter att de blivit smittade kan symtomen komma efter sex till åtta veckor. I andra fall kan bakterierna ligga vilande i kroppen under många år medan själva sjukdomen bryter ut långt senare.
Förebygga tuberkulos
Smitta
Smittspridning förebyggs bäst genom att man snabbt upptäcker och behandlar personer med smittsam lungtuberkulos. Bakterierna sprids genom hostan. Smitta ses vanligen bara hos personer i den sjukes närmiljö, det vill säga familjen och andra personer som man lever nära.
Små barn smittar som regel inte därför att de inte hostar upp så stora mängder bakterier som behövs för att smitta. Men smitta från vuxna till barn på förskolor har förekommit, liksom smittspridning mellan tonåringar i skola. Upptäcks en smitta tidigt kan förebyggande behandling ges.
Du behöver inte vara orolig för att bli smittad av tuberkulos av någon som du träffat tillfälligt, på bussen, i affären eller i liknande situationer.
Vaccination
Vaccination med BCG ger ett visst skydd mot tuberkulos. BCG brukar framför allt ges till spädbarn för att skydda mot hjärnhinneinflammation. Eftersom risken att bli smittad av tbc är liten i Sverige ges ingen allmän vaccination.
Vaccination rekommenderas däremot till barn i familjer som invandrat från områden där tbc är vanligt och där resor till ursprungslandet eller kontakt med släktingar ger en ökad risk för att bli smittad. Vaccinationen görs på barnavårdscentralen när barnet är cirka sex månader gammalt.
Man kan också överväga att vaccinera vuxna personer om det finns en påtaglig risk för att de ska utsättas för tbc-smitta.
Fråga om råd
Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Kontakta infektionsklinik eller lungmedicinsk klinik om du har varit i nära kontakt med någon som insjuknat i tuberkulos. Du kan också kontakta din vårdcentral om du är osäker.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid tuberkulos
- Om man misstänker att du smittats av tuberkulos röntgas dina lungor och du får lämna prov på upphostat slem, upphostningsprov. Om man vid undersökning i mikroskop hittar bakterier i upphostningsprovet betyder det att du är smittsam. Bara cirka en fjärdedel av alla patienter i Sverige med tuberkulos är smittsamma.
- Om du utsatts för tuberkulossmitta kan man göra ett tuberkulintest. Vid testet sprutas en liten mängd av ett ämne in i huden. Är du ovaccinerad mot tbc tyder ett positivt test, då huden blir röd och lite svullen, på att du blivit smittad.
- Som alternativ till tuberkulintestet kan man ta ett blodprov, IGRA-test, som analyseras i laboratorium. Blodprovet ger ett säkrare svar till den som är BCG-vaccinerad.
Behandling av tuberkulos
Patienter med smittsam tuberkulos vårdas ofta på sjukhus de första 10–14 dagarna av behandlingen. Därefter brukar smittsamheten ha försvunnit och man kan vistas i hemmet.
Vid varje nyupptäckt fall av smittsam tuberkulos görs en så kallad kontaktspårning för att hitta och behandla tbc-fall i omgivningen. Familj och andra som haft nära kontakt med patienten kallas till undersökning med lungröntgen och tuberkulintest eller IGRA-test.
Läkemedel
Tbc behandlas med flera olika specialläkemedel under sex till tolv månader. I början ges minst tre olika läkemedel men efter ett par månader brukar man kunna minska till två. Det är viktigt att ta läkemedlen regelbundet och att genomföra hela behandlingen. Annars finns risk att åter insjukna, eller att bakterierna blir motståndskraftiga mot läkemedlen.