Tobaksberoende

Över en miljard människor röker, av dem finns över en miljon i Sverige. I hela världen dör varje år sex miljoner människor i förtid på grund av rökning.

I Sverige dör närmare 7 000 personer varje år av sjukdomar och tillstånd som är kopplade till rökning. Det är framför allt i hjärt- och kärlsjukdom, cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Tobaksrök innehåller mer än 4 000 ämnen, av vilka ett 50-tal orsakar cancer.

Rökningens skadliga följder

Rökning ger på kort sikt bland annat ökad puls och ökat blodtryck, sammandragning av blodkärlen och sämre kondition.

På längre sikt ger rökning effekter på många viktiga organ och kan leda till:

• lungsjukdomar som astma, lunginflammation och kol
• hjärt- och kärlsjukdomar som åderförkalkning, proppbildning, stroke och hjärtinfarkt
• ett 20-tal cancertyper, till exempel i lungor, urinblåsa, matstrupe, bukspottkörtel och tarm
• tandlossning.

Rökning kan också minska möjligheten att få barn, påverka immunförsvaret, öka risken för reumatism, diabetes, benskörhet, åldersblindhet, demens och mycket mer.

Totalt rökstopp

All rökning är skadlig, det finns ingen undre gräns då det är helt ofarligt. Först när du slutar helt kan träning och annan behandling börja göra nytta. Många kroppsfunktioner återhämtar sig relativt snabbt efter ett rökstopp. Risken för sjukdom och förtida död sjunker.

Vid lungsjukdomen kol förstörs väggarna i lungornas små lungblåsor och större hålrum bildas. När du slutar röka stannar förstörelsen av dina lungblåsor omgående upp, men lungvävnad som redan skadats kan inte återställas. Däremot kommer de förändrade cellerna i slemhinnan att ersättas inom ett år och den kroniska inflammationen i slemhinnan lägger sig. Det leder vanligen till förbättrad andningsförmåga.

Efter i snitt sju år har den som slutat röka minskat sin risk att få lungcancer ungefär med hälften och luftrörsbesvären är klart mindre.

Om du snusar utsätter du dig också för hälsorisker. De direkta skadeeffekterna av snus är mindre väl kända och fortfarande omdiskuterade. Men bukspottkörtelcancer förekommer oftare hos snusare och även påverkan på blodtryck och puls.

Passiv rökning

Den som andas in andras tobaksrök, så kallad passiv rökning, löper också högre risk att få lungcancer och framför allt hjärt- och kärlsjukdomar. Passiv rökning förvärrar allergi- och astmabesvär. Den kan också utlösa nya fall av astma, särskilt hos barn. Passiv rökning är en risk för plötslig spädbarnsdöd.

Två sorters beroende

Tobaksberoende innebär två olika slags beroenden:

Fysiologiskt beroende

Nikotinbrist gör att du känner ett sug och får abstinensbesvär.

Psykologiskt beroende

Du känner att du saknar något och du blir lättare irriterad om du inte får i dig nikotin. Du känner behov att få röka i vissa sinneslägen eller sammanhang och du känner också att du måste röka i vissa sociala situationer, exempelvis feströkande.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är du tobaksberoende om tre eller fler av dessa kännetecken passar in på dig:

• Du känner ett slags tvång eller starkt sug efter tobak.
• Du har svårt att hålla konsumtionen på en lägre nivå än normalt.
• Du får abstinensbesvär när du slutar använda tobak. Du blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera dig.
• Du konsumerar mer över tiden, så kallad toleransutveckling.
• Du missköter dina sociala förpliktelser på grund av tobaksbruk.
• Du fortsätter trots skadeverkningarna.

Att sluta röka eller snusa

Det är rökaren eller snusaren själv som måste göra jobbet att sluta. Därför är motivationen A och O för att bryta tobaksberoendet.

De tre första månaderna är svårast. De kroppsliga abstinensbesvären brukar försvinna inom några veckor. Det psykologiska beroendet kan ta längre tid att bli av med och det kortvariga röksuget kan hänga kvar i många år. Det gäller att veta hur man ska stå emot frestelser i olika situationer.

Läs artikeln Sluta röka - och vinn om du vill veta mer om fördelarna med att sluta röka.

Rökstopp inför operation

Rökning gör att kroppens vävnader får sämre med syre, vilket medför att operationssår kan läka långsammare. Det ökar risken för infektioner i såret.

Om du avstår från att röka 4 veckor före och 4 veckor efter operationen kan du halvera risken för infektioner och komplikationer vid sårläkningen.

En kunnig och erfaren rökavvänjare kan ge råd och stöd inför rökstoppet och för att förhindra återfall. Läkemedelsbehandling ökar chansen att bli rökfri.

Fråga om råd

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Rökavvänjning

Du kan få expertstöd och hjälp genom att ringa Sluta-Röka-Linjen 020-84 00 00. Du kan också själv hitta tips på www.slutarokalinjen.org. Sluta-Röka-Linjen är bemannad med kvalificerade rökavvänjare och det kostar inget att ringa.

Om du känner att du behöver träffa någon kan du kontakta din vårdcentral. Där kan en distriktssköterska som under ett antal träffar hjälpa dig att lägga upp en plan, prata om tidigare försök att sluta röka, undersöka din motivation och ge tips och råd för ett rökstopp.

Du kan också använda Vårdguidens interaktiva tjänst Rökfri. Tjänsten är gratis och finns på webben och som app till din smarta telefon.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Läkemedel

I kombination med rådgivning och stöd ökar läkemedel chansen att bli rökfri. Det finns två olika typer av rökavvänjningsläkemedel – nikotinläkemedel och läkemedel som innehåller ett ämne som minskar röksuget. Vissa av läkemedlen är receptbelagda.

Nikotinläkemedel

Nikotinläkemedel fördubblar vanligen chansen att bli rökfri jämfört med om man försöker sluta utan hjälp av läkemedel. Vanligast är tuggummi och plåster. De är receptfria och kan köpas på apoteken men också i livsmedelsbutiker och på bensinstationer. Sikta på att ta de starkare sorterna eftersom chansen att lyckas ökar då. Minska inte doserna för tidigt, då ökar risken för återfall. De råden gäller också för nikotintabletter, nässprej och inhalator. Nässprej är receptbelagt.

Du kan pröva att kombinera nikotinplåster och nikotintabletter. Ett plåster per dag eller dygn plus en tablett vid behov under dagen har visat sig ge allra bäst effekt. Chansen att bli rökfri är tredubbelt så stor jämfört med inget läkemedel alls. Risken för överdosering är liten och om du märker att du mår illa av nikotinet är det bara att minska dosen.