Tjocktarmsbesvär (colon irritabile, IBS)

Tjocktarmsbesvär kallas också colon irritabile, känslig tarm, funktionella tarmbesvär eller irritabel tarm. Ibland används också benämningen IBS, som är en förkortning av engelskans Irritable Bowel Syndrome.

Sjukdomen är ofarlig – den kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom – men den kan vara besvärlig.

Man vet inte säkert varför vissa människor drabbas av tjocktarmsbesvär. Troligen finns det flera orsaker. Det kan till exempel vara att tarmens rörelser förändras och att tarmen är känsligare än normalt. En del av dem som drabbas sätter besvären i samband med viss kost. De flesta får sjukdomen i 30–40-årsåldern, men den kan drabba både yngre och äldre människor.

Eftersom det ofta inte går att komma åt orsaken till tjocktarmsbesvären finns det alltid en risk för att de kommer tillbaka, även om man under en period är helt fri från dem. Det är vanligt att tarmbesvären kommer i skov, vilket betyder att man under långa perioder känner sig helt frisk. Sedan kan det komma en tid med mera besvär, framför allt om man är stressad, slarvar med maten eller inte går på toaletten regelbundet.

Symtom

De typiska tecknen på funktionella tarmbesvär är:

• ont i magen
• uppblåst mage och gaser
• förstoppning eller diarré, ibland växelvis.

Förebyggande

Det finns många råd om hur man ska sköta sig för att minska besvären. Alla råd passar inte alla och du måste själv prova dig fram till vad som är bäst. Här är några råd:

• Undvik mat eller dryck som förvärrar symtomen.
• Undvik mat som ger gaser, till exempel starkt kryddad mat.
• Undvik stora måltider, men ät regelbundet.
• Ät mat med mycket fibrer - men öka mängden fibrer gradvis.
• Försök att ha regelbundna toalettbesök.
• Motion kan hjälpa.
• Försök att minska stressen. Alla magar, sjuka som friska, reagerar på stress i olika former.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.

Sök vård

När man har besvär i magen eller tjocktarmen lär man sig att känna igen sin egen mage. Snart lär du dig vad som hör sjukdomen till och inte. Skulle du få helt nya symtom, till exempel ändrade avföringsvanor, blod i avföringen eller viktnedgång, ska du kontakta vårdcentralen.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.

Undersökningar

Det är viktigt att du beskriver dina besvär så detaljerat som möjligt för läkaren, som tittar efter speciella kännetecken när han eller hon ställer diagnos. Det kan handla om var det gör ont och hur tarmproblemen märks.

För att läkaren ska kunna utesluta cancer och andra sjukdomar får du lämna blodprov, avföringsprov och eventuellt genomgå en röntgenundersökning. Om du är ung, har symtom som är typiska för tjocktarmsbesvär och proverna inte visar på något onormalt kan läkaren ofta ställa diagnos utan vidare undersökning.

För att utesluta möjligheten att problemen beror på inflammation i tarmen eller överkänslighet mot gluten eller mjölksocker kan läkaren undersöka tarmen och ta vävnadsprover genom att göra en rektoskopi eller koloskopi. Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.

Behandlingar

Läkemedel

Det finns ingen botande behandling mot tjocktarmsbesvär. Däremot kan man minska besvären med hjälp av mediciner mot trög mage. Hos ungefär hälften av dem som drabbas av funktionella tarmbesvär går besvären över av sig själva.

Läs mer om rekommenderade läkemedel genom att klicka på länken uppe till höger.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.