Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och varje år insjuknar cirka 6 000 personer. Orsakerna är inte helt kända och symtomen är ofta diffusa. De första kan vara diarréer eller förstoppning som inte går över. Sök vård om du får förändrade avföringsvanor som håller i sig i mer än två veckor eller om du har blod i avföringen.
Det finns stora likheter mellan cancer i tjocktarmen och cancer i ändtarmen. Den medicinska termen är gemensam: kolorektal cancer. Kolon betyder tjocktarm och rektum ändtarm.
Tjocktarmen är en del av mag- och tarmkanalen, där maten vi äter bryts ned till näringsämnen som kroppen kan tillgodogöra sig. Mag- och tarmkanalen börjar med munnen och fortsätter med matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och slutar med analöppningen.
Orsakerna till cancer i tjock- eller ändtarmen är inte helt kända, men studier visar att ärftliga faktorer har viss betydelse. Det finns även mycket som talar för att kost och livsstil har betydelse för risken att utveckla tjock- och ändtarmscancer.
Det finns vissa tarmsjukdomar som ökar risken för tjocktarmscancer, bland annat ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar orsakar inflammation i tarmen och då bildas ovanligt många nya celler. Den här inflammatoriska tillväxten av celler misstänks kunna öka cancerrisken.
Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Tjocktarmscancer är lite vanligare bland kvinnor, medan ändtarmscancer är lite vanligare bland män. Ungefär hälften av alla som får tarmcancer är äldre än 75 år.
Den viktigaste åtgärden för att minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer är att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede.
Symtom på tjock- och ändtarmscancer
Tjock- och ändtarmscancer ger oftast otydliga symtom. Det första tecknet kan vara att man behöver gå på toaletten oftare eller mer sällan än tidigare. Det kan handla om diarréer eller förstoppning som inte går över. Blod och/eller slem i avföringen, liksom smärta vid tarmtömning,kan vara symtom på cancer. Blodbrist, trötthet och viktminskning kan också vara tecken.
Alla dessa symtom måste utredas, särskilt om de är nytillkomna och du inte känner igen dem sedan tidigare. Symtomen kan ha andra orsaker än cancer i tjock- eller ändtarmen. Till exempel kan fickbildningar i tarmen, inflammation eller hemorrojder ge liknande symtom.
Hos cirka 20 procent av dem som får tjocktarmscancer upptäcks tumören vid akutbesök för tarmvred, kraftig blödning eller att tarmen har brustit.
Förebygga tjock- och ändtarmscancer
Orsakerna till tjock- och ändtarmscancer är inte helt kända, och det är därför svårt att ge råd om förebyggande åtgärder. Nya studier visar att våra matvanor har betydelse för risken att utveckla mag- och tarmsjukdomar, däribland cancer.
Det bästa rådet man kan ge i dag är att äta mycket frukt och grönsaker, helst flera gånger om dagen. Fiberrik mat är också bra för oss och kan troligen förebygga flera sjukdomar, däribland cancer. Daglig motion har också en förebyggande effekt.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 66 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Personliga berättelser
Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående. På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.
Sök vård
Vårdcentral
De flesta symtom på tjock- och ändtarmscancer är diffusa, men om du får förändrade avföringsvanor som håller i sig mer än två veckor bör du kontakta din vårdcentral för en undersökning. Det kan exempelvis handla om ett behov av att tömma tarmen direkt efter måltid, omväxlande diarré och förstoppning, täta trängningar, slem i avföringen, smärta i samband med tarmtömning och uppkördhetskänsla i magen.
Om du får blod i avföringen bör du genast kontakta din vårdcentral för undersökning.
Akutmottagning
Om du får akuta buksmärtor med kräkningar och kraftig uppkördhetskänsla eller kraftig blödning från tarmen bör du genast uppsöka akutmottagning på sjukhus för undersökning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg.
Undersökning
För att ställa diagnos vid misstanke om tjock- och ändtarmscancer brukar man börja med en kroppsundersökning. Läkaren känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen. I undersökningen ingår även blod- och avföringsprov.
I den fortsatta undersökningen används röntgen alternativt koloskopi (tarmkikare) eller i vissa fall tjocktarmsröntgen och rektoskopi – ett plaströr genom vilket man kan undersöka slemhinnan i ändtarmen. I dag finns också möjlighet att upptäcka små förändringar i tarmen med skiktröntgen, så kallad datortomografi. För patienter som utreds för ändtarmscancer används magnetkamera för att ta reda på hur djupt tumören växer in i tarmväggen och om det finns tecken på spridning till omgivande lymfkörtlar. Det är viktigt för att kirurgen ska veta var eventuella svårigheter kan finnas under operationen och få en uppfattning om tumörens storlek.
Om det visar sig att diagnosen är cancer i tjock- eller ändtarmen tar man genast reda på hur utbredd den är och om den kan ha spridit sig till andra delar av kroppen i så kallade metastaser, dottertumörer. Vid den utredningen används också datortomografi alternativt ultraljud och lungröntgen för att undersöka lungor och övriga delar av magen.
Behandling av tjock- och ändtarmscancer
Behandlingen skiljer sig något åt beroende på om tumören sitter i tjocktarmen eller i ändtarmen. Oavsett var tumören sitter är operation den behandlingsform som kan ge varaktig bot. Det finns olika operationsmetoder. Vilken metod som används beror på var i tarmen cancern finns och hur utbredd den är.
Ibland används titthålskirurgi, så kallad laparoskopi, för att ta bort tjocktarmscancer. Studier visar att patienten tillfrisknar snabbare efter en titthålsoperation än efter en traditionell bukoperation, som är ett mycket större ingrepp.
Om cancern sitter mycket långt ned i ändtarmen tas slutmuskeln bort och då görs samtidigt en stomioperation. Hos kvinnor växer ibland cancern fram mot slidan och då kan det bli nödvändigt att ta bort bakre delen av slidan tillsammans med ändtarmen. Om cancern sitter lokalt i tarmens slemhinna och tas bort vid operation är risken för återfall mycket låg.
Vid operation av ändtarmscancer kan det ibland vara svårt att operera bort alla cancerceller. Därför brukar man inför dessa operationer strålbehandla tumören för att minska risken för återfall. Strålbehandlingen skadar cancercellerna och minskar tumörens utsträckning.
Strålbehandling, ibland i kombination med cytostatika (cellgifter), kan också användas för att krympa tumören innan den tas bort. Därmed kan man åstadkomma en mer precis operation.
För att ytterligare minska risken för återfall använder man ibland cytostatika efter operationen. Användningen av cytostatika beror på vilken typ av tumör det rör sig om och i vilket stadium den befinner sig. En individuell bedömning görs alltid.
