Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Orsakerna är inte helt kända och symtomen är oftast diffusa. Det första kan vara att man behöver gå på toaletten färre eller fler gånger än tidigare. Sök vård om du har haft problem att bajsa i mer än två veckor eller om du får blod i bajset.
Det är stora likheter mellan cancer i tjock- och ändtarmen. Den medicinska termen är gemensam, kolorektal cancer. Kolon betyder tjocktarm och rektum ändtarm.
Tjocktarmen är en del av mag-tarmkanalen, som omfattar de delar som hjälper till att bryta ner maten du äter till näringsämnen som kroppen kan tillgodogöra sig. Mag-tarmkanalen börjar med munnen och fortsätter med matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och slutar med analöppningen. Det finns ingen tydlig övergång mellan tjocktarmen och ändtarmen.
Orsakerna till cancer i tjock- eller ändtarmen är inte helt kända. Men studier visar att ärftliga faktorer har en viss betydelse. Det finns även mycket som talar för att vad vi äter och hur vi lever i övrigt har betydelse för att utveckla tjocktarmscancer.
Det finns vissa tarmsjukdomar som ökar risken för tjocktarmscancer, bland annat ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar orsakar inflammation i tarmen och då bildas ovanligt många nya celler. Den här inflammatoriska tillväxten av celler tror man kan öka cancerrisken.
Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Tjocktarmscancer är lite vanligare bland kvinnor, medan ändtarmscancer är lite vanligare bland män. 75 procent av de drabbade är över 65 år.
Symtom
Tjock- och ändtarmscancer ger oftast otydliga symtom. Det första tecknet kan vara att man behöver gå på toaletten färre eller fler gånger än tidigare. Det kan handla om diarréer eller förstoppning som inte går över.
Blod och/eller slem i avföringen kan vara symtom på cancer. Blodbrist, trötthet och viktminskning kan också vara tecken, liksom akut smärta i magen.
Alla dessa symtom kan ha andra orsaker än cancer i tjock- eller ändtarmen. Till exempel fickbildningar i tarmen, inflammation eller hemorrojder kan ha liknande symtom.
Förebyggande
Orsakerna till tjock- och ändtarmscancer är inte helt kända, och det är därför svårt att ge råd om vad som kan vara förebyggande. Nya studier visar att våra matvanor har betydelse för risken att utveckla mag- och tarmsjukdomar, däribland cancer.
Det bästa råd man kan ge i dag är att äta mycket frukt och grönsaker, helst flera gånger om dagen. Fiberrik mat är också bra för oss och kan kanske förebygga flera sjukdomar, bland annat cancer. Daglig motion har också en förebyggande effekt.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 66 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Om du har symtom och är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken uppe till höger.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
De flesta symtomen på tjocktarms- och ändtarmscancer är diffusa, men om du får:
- förändrade avföringsvanor som håller i sig mer än två veckor bör du kontakta din vårdcentral för en undersökning.
- blod i avföringen bör du genast kontakta akutmottagning på sjukhus för undersökning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.
Undersökning
För att ställa diagnos vid misstanke om tjocktarmscancer brukar man börja med en kroppsundersökning. En läkare känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen. I undersökningen ingår även blod- och avföringsprov.
Det finns två olika metoder som kan användas i den fortsatta undersökningen, röntgen eller en tittkikarundersökning (koloskopi eller rektoskopi). I dag finns också möjlighet att upptäcka små förändringar i tarmen med datortomografi eller magnetkamera.
Om det visar sig att diagnosen är cancer i tjock- eller ändtarm tar man genast reda på hur utbredd den är, och om den kan ha spridit sig till andra delar av kroppen i så kallade metastaser.
Behandling
Tjock- och ändtarmscancer opereras alltid om det är möjligt. För att förebygga infektioner får patienten antibiotika före ingreppet. Det finns olika sätt att genomföra operationen. Vilken metod som används beror på var i tarmen cancern finns, hur den växer och hur utbredd den är. Ibland används titthålskirurgi, så kallad laparoskopi, för att ta bort tjocktarmscancer. Studier visar att patienten tillfrisknar snabbare efter en titthålsoperation än efter en traditionell bukoperation som är ett mycket större ingrepp.
Om cancern sitter mycket långt ned i ändtarmen tas slutmuskeln bort och då görs samtidigt en stomioperation. Hos kvinnor växer ibland cancern fram mot slidan och då kan det bli nödvändigt att ta bort bakre delen av slidan tillsammans med ändtarmen. Om cancern sitter lokalt i tarmens slemhinna och tas bort vid operation är risken för återfall mycket låg.
Vid operation av ändtarmscancer kan det ibland vara svårt för kirurgen att operera bort alla cancerceller. Därför brukar man inför dessa operationer strålbehandla tumören för att minska risken för återfall. Strålbehandlingen skadar cancercellerna och minskar tumörens utsträckning.
För att ytterligare minska risken för återfall använder man ibland cytostatika, cellgifter, efter operationen. Användningen av cytostatika beror på vilken typ av tumör det rör sig om, och i vilket stadium den befinner sig i. En individuell bedömning görs alltid.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
