Svimning (att svimma)

Svimning kan utlösas av flera olika saker. Det kan till exempel vara en stark reaktion på något skrämmande och obehagligt eller utlösas av smärta. Feber, brist på vätska eller sömn kan bidra till att du svimmar. Du kan också svimma i en pressad situation. Själva orsaken till svimningen är ett tillfälligt blodtrycksfall. 

Vissa människor, både vuxna och barn, svimmar lättare än andra om de till exempel står stilla länge eller hastigt reser sig upp. Då hinner inte blodtrycket med att tillräckligt snabbt försörja hjärnan med blod. Det är ofarligt men obehagligt.

Hos vuxna kan svimningen ibland bero på problem med hjärtrytm eller hjärtklaffar. En annan orsak kan vara epilepsi.

Symtom vid svimning

Ett typiskt svimningsanfall börjar med att man blir blek och kallsvettig. Man känner sig yr och blir kanske illamående. Därefter svartnar det för ögonen. Oftast hinner man sätta eller lägga sig innan man förlorar medvetandet.

Medvetslösheten brukar som mest hålla i sig ett par minuter. Efteråt är det normalt att känna sig lite matt, men efter några minuter brukar man känna sig helt återställd.

Om ett svimningsanfall är på väg:

• Är det bra om du lägger dig ned med benen högre än huvudet.
• Du kan också sätta dig ner och böja huvudet ner mot knäna, andas djupt och vänta tills känslan gått över.

Om ditt barn har svimmat:

• Känn efter att ditt barn andas och kontrollera att pulsen slår.
• Se efter att barnet inte har något löst i munnen.
• Låt ditt barn ligga ner och lägg benen högre än kroppen så att blodcirkulationen underlättas.
• Låt ditt barn vakna till av sig själv. Efter en liten stund kan barnet sätta sig upp och sedan resa sig.
• Ge inte barnet något att dricka förrän han eller hon är helt vaken.

Förebygg svimning

Om du har lätt för att svimma bör du: 

• Alltid resa dig långsamt, särskilt när du stiger ur sängen på morgonen.
• Sätta dig ner och böja huvudet mot knäna när svimningen är på väg.
• Sträcka och böja på benen för att förbättra blodcirkulationen när du står länge, till exempel i köer.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Om ditt barn svimmar ska du alltid kontakta läkare för att ta reda på orsaken.

Ring efter ambulans:

• Om svimningen föregås av klåda i hud och/eller mun eller andningsbesvär tyder det på en allergisk reaktion. Kalla då på ambulans.

Kontakta akutmottagning:

• om någon svimmar plötsligt utan någon som helst förvarning
• om någon svimmar fast han eller hon ligger ned
• om någon får kramper när han eller hon är avsvimmad
• om någon varit avsvimmad mer än två minuter
• om det tar lång tid för personen att återhämta sig, och svimningen följs av förvirring och/eller sömnighet
• om svimningen följs av kraftig hjärtklappning, oregelbunden, eller mycket långsam puls
• om någon svimmar efter att ha ansträngt sig.

Dessa tillstånd kan vara tecken på att någon sjukdom orsakat svimningen. Då behövs fortsatt läkarbedömning och utredning. Likaså om den som svimmat slagit i huvudet eller fått andra skador vid fallet.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.