Cancer i struphuvudet, innefattande stämbandscancer, drabbar omkring 300 personer i Sverige per år. Främst är det män i medelåldern och uppåt som får sjukdomen. Om du röker och dricker alkohol är risken större. Heshet, svårigheter att svälja och smärtor är de vanligaste besvären. Kontakta husläkare om du har ihållande besvär som varar längre än två veckor. Behandlingen består av strålning och ibland även operation.
Cancer i struphuvudet är en ganska ovanlig sjukdom. Oftast sitter tumören på stämbanden. Sjukdomen drabbar främst män i övre medelåldern och uppåt. Att röka ökar risken att få cancer i struphuvudet. Hög alkoholkonsumtion ökar risken ytterligare.
Symtom vid cancer i struphuvudet
Heshet är ett tidigt symtom på en tumör i stämbanden. Även en mycket liten tumör på stämbanden kan ge en uttalad heshet. Det gör att tumörer på stämbanden ofta upptäcks på ett tidigt stadium.
Om cancern sitter någon annanstans i struphuvudet är tecknen mer vaga. Det kan vara lätta besvär med att svälja eller en känsla av att ha en klump i halsen. Även smärta kan förekomma som ibland kan stråla ut mot ena örat.
Förebygga cancer i struphuvudet
Om du inte röker och/eller dricker större mängder alkohol är risken liten att du får cancer i struphuvudet.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Har du frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan också när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Det är viktigt att söka vård i tid. Om du är hes mer än två veckor, eller om det känns som om du alltid har en klump i halsen eller om det gör ont när du sväljer bör du kontakta din husläkare. Läkaren avgör om du behöver komma till en öron-, näs- och halsspecialist. Du kan också söka öron-, näs- och halsspecialist direkt.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid cancer i struphuvudet
För att se struphuvudet nere i svalget måste läkaren använda en spegel för att göra en första bedömning. I de allra flesta fall behöver läkaren även använda sig av ett så kallat endoskop. Det är ett smalt och böjligt rör som förs in via näsan. Om en misstänkt förändring upptäcks tas ett vävnadsprov, vilket görs under narkos.
Ibland behöver man göra ytterligare kartläggning med datortomografi.
Behandling av cancer i struphuvudet
De allra flesta fall av stämbandscancer, och annan cancer i struphuvudet, behandlas framgångsrikt med strålbehandling. Rösten kan påverkas, men är oftast normal efteråt. För att uppnå bästa resultat är det viktigt att man inte röker under perioden av strålbehandling.
I sällsynta fall, om man gått för länge utan att söka vård, måste delar av eller hela struphuvudet opereras bort för att man ska få bort all tumörvävnad.
Om hela struphuvudet måste tas bort är det inte längre möjligt att andas genom munnen på vanligt sätt, utan andningen måste ske genom att hål på framsidan av halsen. I samband med operationen sätter man oftast in en så kallad röstventil, se längre ner i texten.
Eftervård
Efter strålbehandlingen är det viktigt att sluta röka för att minska risken för återfall. Oftast behövs ingen särskild eftervård efter enbart strålbehandling.
Efter operation
Det är ovanligt att operation behövs, men om sjukdomen gått långt kan det bli nödvändigt. Efter en operation, då delar av struphuvudet har tagits bort, går det inte att prata normalt. Det beror på att stämbanden, som gör det möjligt för oss att tala, sitter i struphuvudet. Det finns dock olika sätt att lära sig prata igen, även om det är ansträngande och rösten låter annorlunda än före operationen.
Den vanligaste åtgärden är att operera in en liten röstventil så att luftstrupen förbinds med matstrupen. Ventilen gör det möjligt för luften att passera från luftstrupen till matstrupen, men det är omöjligt för maten att gå från matstrupen till luftstrupen. Övre delen av matstrupen lär sig snabbt att ersätta stämbanden för att forma tal och ljud.
Ett annat sätt, men det är numera ovanligt, är att med hjälp av en logoped lära sig att pressa luft från munnen ner i matstrupen och sedan ta upp luften igen. Då bildas ljud som ersätter den tidigare stämbandstonen.
Man kan också använda en vibrator. När den trycks mot utsidan på halsen bildas vibrationer som kan formas till tal.
