Stroke (hjärninfarkt, hjärnblödning)

Stroke måste behandlas på sjukhus så fort som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp.

Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke. Två tredjedelar av dem drabbas för första gången. Män har något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder. Medelåldern för män är 73 år och för kvinnor 77 år.

Stroke orsakas av:

• blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsåder. Proppen täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. En propp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer. Blodproppar från halspulsådrorna orsakas oftast av åderförkalkningsförändringar i dessa kärl.
• en förtjockning av kärlväggen på något av hjärnans fina kärl
• blödning inuti hjärnan som oftast orsakas av högt blodtryck eller missbildade blodkärl.
• blödning mellan hjärnhinnorna, för det mesta orsakat av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.

De viktigaste riskfaktorerna för stroke:

• högt blodtryck
• rökning
• höga blodfetter som ökar åderförkalkning
• hög alkoholkonsumtion
• ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar
• hög ålder
• tidigare genomgången stroke eller TIA
• diabetes
• förmaksflimmer
• förträngning av halspulsådern.

TIA – en varningssignal

TIA är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får symtom som liknar dem man får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn. Misstänker man att man drabbats av TIA ska man åka till sjukhusets akutmottagning, även om symtomen gått över. I vissa fall kan TIA följas av stroke inom några timmar om man inte inleder en förebyggande behandling.

Symtom på stroke

Tecken på stroke eller TIA:

• plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, ofta bara i den ena kroppshalvan
• plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
• plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
• plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel, dubbelseende eller försämrad balans och koordination
• plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.

Förebygga stroke

Det finns inget man kan göra själv när man väl fått en stroke. Men man kan göra en hel del för att minska riskerna för att man ska få ytterligare anfall. Man bör till exempel mäta sitt blodtryck regelbundet. Om man har ett högt blodtryck ska man noga följa medicineringen.

Man kan också förändra sin livsstil eller delar av den genom att sluta röka, äta en bra kost och motionera regelbundet.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Ring 112 om du har något av följande symtom:

• plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben bara i den ena kroppshalvan
• plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
• plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
• plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
• plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill.

Undersökning vid stroke

De flesta fall av stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Utredningen kartlägger symtomen. Då kan man bestämma var skadan sitter, om det rör sig om en blödning eller en propp och man kan bedöma vilka funktioner som är drabbade.

I utredningen ingår:

• kartläggning av sjukdomshistoria
• kroppsundersökning
• blodprov
• EKG
• datortomografi, skiktröntgen, av hjärnan, ofta tillsammans med kärlröntgen 
• ultraljudsundersökning av halskärlen.

Ibland kan ytterligare undersökningar vara aktuella, till exempel ultraljudsundersökning av hjärtat, ryggmärgsvätskeprov och speciella blodprov.

Behandling av stroke

Hjärninfarkt kan numera behandlas med blodproppslösande läkemedel som ges direkt i blodet, så kallad trombolys. Förutsättningen är bland annat att behandlingen kan sättas in inom 4,5 timmar efter insjuknandet.

I vissa fall av allvarligare blodpropp kan det finnas behov av att avlägsna blodproppen mekaniskt genom att man för in en fin slang i en pulsåder i ljumsken och genom denna når blodproppen i hjärnan. Tidsgränsen för denna behandling är inte lika väl definierad, men måste också ske inom de närmaste timmarna.

Den akuta behandlingen av stroke innebär i övrigt att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation. Därefter försöker man ta reda på hur stora skadorna är. Det är viktigt att ta reda på om det rör sig om en blödning eller en propp eftersom behandlingarna skiljer sig åt.

Förutom de direkta följderna av hjärnskadan, till exempel förlamning och talsvårigheter, finns även andra följder av stroke som kräver behandling, som exempelvis:

• hjärnödem, svullnader i vävnader och kring hjärnskadan
• blodproppar i benen och lungan
• lunginflammation
• trycksår
• depressioner. 

Läkemedel

Det finns många olika läkemedel för att förebygga ytterligare stroke. Vissa sänker blodtrycket, andra förebygger nya proppar eller sänker kolesterolhalten.

Operation

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Rehabilitering efter stroke

Att drabbas av stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet, både för dig som drabbats och för närstående.

Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen. Den sker dels på sjukhus och dels i hemmet. Många olika yrkesgrupper arbetar tillsammans, till exempel läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped.

Rehabiliteringen syftar till:

• att träna upp de funktioner som skadats 
• att lära sig nya sätt att göra saker på
• att bostadsmiljön anpassas
• att personlig assistans och stöd i vardagen anpassas efter dina önskemål och behov.

Den långsiktiga uppföljningen av stroke sker för det mesta på vårdcentralen. Den syftar till att förebygga olika komplikationer och förhindra att man insjuknar igen.

Sexualitet efter stroke

Efter en stroke är det vanligt att intresset för sex minskar. Många män klagar också över försämrad erektionsförmåga.

Om "kontrollcentrum" i hjärnan är skadat får den som drabbats en försämrad kontroll av sina sexuella impulser. Personen kan då uppvisa ett sexuellt beteende som uppfattas som opassande. Samma fenomen är ganska vanligt vid demenssjukdomar.