Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt – blodpropp i hjärnan – och hjärnblödning. Stroke kan bli mycket allvarligt och måste omgående behandlas på sjukhus. Ring 112 om du eller någon i din omgivning plötsligt drabbas av svaghet i en arm eller ett ben, svårigheter att tala eller förstå, synstörningar, balansproblem eller plötslig kraftig huvudvärk. Genom att ha en bra livsstil och ta läkemedel kan du minska risken för stroke. Rehabilitering är en viktig del av behandlingen.
Stroke måste behandlas på sjukhus så fort som möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp.
Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke. Tre fjärdedelar av dem drabbas för första gången.
Stroke förekommer i alla åldrar, men risken ökar med stigande ålder. Kvinnor och män drabbas i ungefär samma utsträckning. Men kvinnor insjuknar i allmänhet senare än vad män gör. Medelåldern för män är 73 år och för kvinnor 78 år.
Stroke orsakas av:
- blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsåder. Proppen täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. En propp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer. Blodproppar från halspulsådrorna orsakas oftast av åderförkalkningsförändringar i dessa kärl.
- en förtjockning av kärlväggen i något av hjärnans fina kärl
- blödning inuti hjärnan. Detta orsakas oftast av högt blodtryck eller missbildade blodkärl.
- blödning mellan hjärnhinnorna, för det mesta orsakat av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.
De viktigaste riskfaktorerna för stroke:
- högt blodtryck
- rökning
- förmaksflimmer
- förträngning av halspulsådern
- hög ålder
- höga blodfetter som ökar åderförkalkningen
- diabetes
- hög alkoholkonsumtion
- ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar
- tidigare genomgången stroke eller TIA.
TIA – en varningssignal
TIA är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får samma symtom som vid stroke, men att alla symtom försvinner helt inom ett dygn. Misstänker man att man drabbats av TIA ska man åka till sjukhusets akutmottagning direkt, även om symtomen gått över. I vissa fall kan TIA följas av stroke inom några timmar om man inte inleder en förebyggande behandling.
Symtom på stroke
Tecken på stroke eller TIA:
- plötslig svaghet eller plötsliga domningar i ansikte, armar och ben, oftast – men inte alltid – bara i den ena kroppshalvan
- plötslig svårighet att tala eller förstå, detta kan ibland te sig som förvirring
- plötsligt dubbelseende eller synstörningar på ena eller bägge ögonen
- plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
- plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.
Förebygga stroke
När man väl fått en stroke finns det inget man själv kan göra – utom att snabbt ringa ambulans och ta sig till sjukhus för att få hjälp.
Det finns dock en hel del man kan göra för att minska riskerna för att få en stroke:
- Man bör till exempel kontrollera sitt blodtryck regelbundet. Om du har ett högt blodtryck ska du noga följa läkarens läkemedelsordination.
- Har du haft en TIA eller stroke är det viktigt att du tar de ordinerade läkemedlen och går på regelbundna kontroller hos din husläkare.
- En sund livsstil – med en väl sammansatt kost, regelbunden motion, måttligt med alkohol och att inte röka – kan också minska risken för stroke.
Fråga om råd
Har du frågor om stroke kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.
Sök vård
Ring 112 om du eller någon i din omgivning har något av följande symtom:
- plötslig svaghet eller plötsliga domningar i ansikte, armar och ben bara i den ena kroppshalvan
- plötslig svårighet att tala eller förstå, detta kan ibland te sig som förvirring
- plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
- plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
- plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.
Här finner du adress och telefonnummer till en akutmottagning.
Undersökning vid stroke
Stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. När man kommer in till sjukhuset undersöks symtomen. Utredningen visar var skadan sitter, om det rör sig om en blödning eller en blodpropp, bakomliggande orsaker och vilken behandling som är lämpligast.
I utredningen ingår:
- kartläggning av tidigare sjukdomar
- kroppsundersökning
- blodprov
- ekg
- datortomografi, skiktröntgen, av hjärnan
- ultraljudsundersökning eller kärlröntgen av halskärlen.
Ibland kan ytterligare undersökningar vara aktuella, till exempel ultraljudsundersökning av hjärtat, ryggvätskeprov och speciella blodprov.
Behandling av stroke
Den akuta behandlingen av stroke innebär i övrigt att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation. Därefter försöker man ta reda på hur stora skadorna är och vad de beror på. Det är viktigt att ta reda på om det rör sig om en blödning eller en propp eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Hjärninfarkt (blodpropp)
Hjärninfarkt kan numera behandlas med blodproppslösande läkemedel som ges direkt i blodet, så kallad trombolys. En förutsättning är bland annat att behandlingen kan startas in inom 4,5 timmar efter insjuknandet, eftersom effekten avtar och riskerna ökar efter denna tidpunkt. Ju tidigare blodproppslösande behandling sätts, in desto effektivare är den.
I vissa fall av allvarligare blodpropp kan det finnas behov av att avlägsna blodproppen mekaniskt genom att föra in en fin slang i en pulsåder i ljumsken och genom denna nå blodproppen i hjärnan. Tidsgränsen för denna behandling är inte lika väl definierad, men måste också ske inom de närmaste timmarna från insjuknandet.
Hjärnblödning
Blödningar i hjärnan, i synnerhet om blödningen är belägen under hjärnhinnan, kan i vissa fall kräva operation. Äter man blodförtunnande läkemedel kan man vid en hjärnblödning få läkemedel med motsatt effekt. Även i detta fall är det bättre ju tidigare behandlingen sätts in.
Följder av stroke
Förutom de direkta följderna av hjärnskadan, till exempel förlamning och talsvårigheter, finns även andra följder av stroke som kräver behandling, som exempelvis:
Läkemedel
Det finns många olika läkemedel för att förebygga ytterligare stroke. Vissa sänker blodtrycket, andra förebygger nya proppar eller sänker kolesterolhalten.
Läs mer om rekommenderade läkemedel vid stroke enligt Kloka Listan.
Operation
I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.
Rehabilitering efter stroke
Att drabbas av stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet, både för dig som drabbats och för närstående.
Rehabiliteringen är en ytterst viktig del av behandlingen. Den sker dels på sjukhus och dels i hemmet. Många olika yrkesgrupper arbetar tillsammans, till exempel läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped.
Rehabiliteringen syftar till:
- att träna upp de funktioner som skadats
- att lära sig nya sätt att göra saker på
- att anpassa bostadsmiljön
- att personlig assistans och stöd i vardagen anpassas efter dina önskemål och behov.
Den långsiktiga uppföljningen av stroke sker för det mesta på vårdcentralen. Den syftar till att förebygga olika komplikationer och att förhindra att man insjuknar igen.
Här på Vårdguiden hittar du adress och telefonnummer till en strokerehabilitering, sjukgymnast, logoped eller en arbetsterapeut.
Läs även Vårdguidens artikel Frågor och svar om kognitiv funktionsnedsättning.
Efter stroke
Trötthet
Efter en stroke är det vanligt att man upplever en uttalad trötthet och en minskad förmåga att hantera flera saker samtidigt. Detta är svårt att träna bort men blir vanligen bättre med tiden. Läs även artikeln om lätt kognitiv funktionsnedsättning.
Depression
Det är vanligt att man blir nedstämd efter en stroke. Det är viktigt att behandla depression efter stroke, dels för att livskvaliteten minskar, dels för att rehabiliteringen påverkas negativt.
Kognitiv svikt
Efter en stroke är det vanligt att man får problem med minnet eller svårigheter att ta till sig fakta och förstå sammanhang. Hos många blir detta bättre med tiden, men hos andra blir det bestående. Trötthet och stress förvärrar ofta besvären. Läs även artikeln om lätt kognitiv funktionsnedsättning.
Sexualitet
Efter en stroke är det vanligt att intresset för sex minskar. Många män klagar också över försämrad erektionsförmåga.
Om kontrollcentrum i hjärnan är skadat får den som drabbats en försämrad kontroll över sina sexuella impulser. Personen kan då uppvisa ett sexuellt beteende som uppfattas som opassande. Samma fenomen är ganska vanligt vid demenssjukdomar.
Personliga berättelser
Att få läsa om andra som har samma sjukdom kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.
Alf var över 50 när han fick en stroke, läs hans berättelse om sjukdomen och vägen tillbaka. Läs även Runes berättelse om att vara anhörig till någon som drabbats av stroke. Här finner du fler berättelser om personer med erfarenhet av stroke och andra neurologiska sjukdomar.
På Vårdguiden finns även andra personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.
