Stress

Stress är i grunden något bra. Den gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas ut.

För stenåldersmänniskan var denna kraftansträngning nödvändig för överlevnaden. Det rörde sig då om kortvariga stresstoppar och när faran var över återgick kroppen till sitt normala tillstånd. Idag är farorna av helt annat slag och stresstopparna varar under längre perioder.

Om stressen blir långvarig sliter den på kroppen – främst genom att kroppens återhämtning blir störd – vilket kan göra att vi blir sjuka. Immunförsvaret kan försämras och vi drabbas lättare av infektioner. Långvarig stress kan också orsaka högt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar och nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.

Symtom på stress

Ett första tecken på stress kan vara att du sover dåligt. Återkommande huvudvärk eller ont i magen är andra varningstecken.

Tydliga tecken och varningssignaler:

• Du känner dig trött på på dagen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad.
• Du är likgiltig och struntar i vad som händer omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig.
• Du reagerar på ett helt nytt sätt på vardagliga händelser.
• Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
• Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
• Du har svårare att koncentrera dig och glömmer lättare bort saker.

Graviditet och stress

När du är gravid är det inte bara du som påverkas av din stress. Dina stresshormoner överförs med blodet till barnet i livmodern. Barnet reagerar på samma sätt som du – det blir rastlöst, oroligt och får ökad puls. Om du inte vet hur du ska varva ned, tala med din barnmorska.

Råd vid stress

Steg ett är att erkänna för dig själv att du är stressad. Ta reda på vad som stressar dig. Skriv ned detta på ett papper. Ta även med sådant som känns roligt, men som ändå bidrar till att göra livet stressigt. Denna överblick över situationen gör det lättare att göra något åt stressen.

Förebygg stress

Försök att göra medvetna val och acceptera att tiden inte räcker till allt.

• Låt disken eller tvätten vara för en kväll.
• Öva på att säga nej till saker – välj det som är viktigast.
• Lär dig att lyssna till kroppens signaler.
• Försök att göra vardagliga saker långsammare, som att gå, tala och äta sakta.
• Sov.
• Rör på dig regelbundet, promenader räcker. Då sover du också ofta bättre efteråt.
• Har du möjlighet att minska din arbetstid?
• Ta fikaraster.
• Berätta om din stress för omgivningen.

Sömnproblem, djup trötthet, koncentrations- och minnesproblem, täta infektioner, problem med magen, hjärtklappning, olust, ångest eller nedstämdhet kan vara signaler om att vi är i allvarlig obalans – det vill säga ett stresstillstånd. Ignorera inte sådana tecken.

• Försök att förändra situationen – sådana allvarliga lägen brukar inte lösa sig av sig själva.
• Sök stöd och hjälp från andra. Det är klokt att inte vara ensam i utsatta lägen.
• När man kämpar gäller det att vara en stark kämpe. Se till att du får tillräckligt med sömn, mat, fysisk aktivitet och tid för dig själv.
• Var försiktig med alkohol, nikotin och lugnande läkemedel. De minskar visserligen anspänningen för stunden, men tar energi i det långa loppet.
• Lär dig någon avspänningsteknik. Det är en gåva att kunna när livet blir tufft.
• Låt bli att sträva efter att vara perfekt – åtminstone inte i allt samtidigt.
• Gräv inte ner dig i negativa tankar om dig själv. Börja dagen med positiva bilder – Vad klok jag är!
• Skriv varje dag ned några rader om vad som händer och hur du reagerar. Dagboken kan hjälpa dig att skilja mellan riktiga och påhittade problem och skapa förståelse och kanske distans. 

Fråga om råd

Har du frågor kan du dygnet runt kontakta en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken uppe till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral om du har problem med stress och ovan beskrivna råd inte hjälper dig att varva ner, eller om du har stressrelaterade sjukdomar. Du kan också vända dig till företagshälsovården om din arbetsplats är ansluten till en sådan.

Om du får akuta psykiska besvär av din stress kan du kontakta psykiatrins öppenvård.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Behandling av stress

Det viktigaste är att du försöker ta bort några av orsakerna till stressen. Du kan behöva professionell hjälp för att bryta det mönster som orsakar stressen. Din husläkare, en kurator eller psykolog kan ge dig råd. Av husläkaren kan du också få remiss till kurator eller psykolog för behandling om det behövs.

Om du har svårare stressproblem eller stressrelaterade sjukdomar kan du genom vårdcentralen söka behandling på ställen som är specialiserade på stressrelaterade problem. Ibland är det möjligt att få hjälp från arbetsgivaren att få sådan vård.