Spruträdsla innebär att man är överdrivet rädd för att ta sprutor. Inte alla får så allvarliga symtom att det dagliga livet påverkas. Den som upplever sin rädsla som ett hinder kan få behandling.
Spruträdsla, sprutfobi, är en så kallad specifik fobi. Ungefär 10 procent av befolkningen lider någon gång i livet av specifik fobi. De flesta får dock inte så allvarliga besvär att deras vardag påverkas.
Den som lider av en fobi känner en intensiv rädsla för en viss typ av situation. Personen försöker i det längsta undvika det som han eller hon upplever som skrämmande.
Vissa rädslor har högst sannolikt bidragit till människans överlevnad och är en sund reaktion. Hos en person med fobier går kroppens alarmsystem, ångestreaktionen, däremot i gång för lätt och för ofta. Personen upplever ångest och vill fly så snabbt som möjligt.
Om du har sprutfobi kanske du undviker läkar- och tandläkarbesök och tvekar att vaccinera dig. Rädslan kan till exempel göra det svårt att se TV-program och filmer som visar sprutor eller har läkar- eller tandläkartema.
Det finns två olika sätt att reagera vid sprutfobi:
- Man svimmar. Detta beror på ett kraftigt blodtrycksfall.
- Man får en panikångestattack. Hjärtklappning, yrsel och andnöd är vanligt, liksom tankar om att förlora kontrollen.
Hantera spruträdslan
Det är viktigt att du är uppmärksam på ditt beteende. Om du hela tiden undviker det du är rädd för försvinner aldrig rädslan, risken finns att den istället blir värre med tiden. Försök att i små steg övervinna din rädsla. Att kunna ta sprutor är ibland helt nödvändigt för att vi ska hålla oss friska. Att steg för steg vänja sig vid sådana situationer gör att rädslan på sikt minskar.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du vill arbeta med din spruträdsla bör du i första hand vända dig till din vårdcentral. Om du behöver mer stöd blir du hänvisad vidare. Eller så kan du kontakta psykiatrisk öppenvårdsmottagning direkt. Läs mer i artikeln Söka terapi.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Behandling av spruträdsla
Första steget är att träffa en psykolog eller psykoterapeut som arbetar med kognitiv beteendeterapi. En noggrann kartläggning görs där du får berätta om vad du är rädd för och beskriva olika situationer då rädslan infinner sig. Du får berätta hur du beter dig i situationer som har med fobin att göra och hur du skulle vilja klara av situationen på ett bättre sätt. Specifika fobier kan ha olika orsaker men behandlingen fokuserar på beteendet här och nu.
Nästa steg blir att få information om fobin så att du blir mer insatt. Du får hjälp att beskriva dina tankar, känslor och beteenden i de situationer då du blir rädd. Utifrån dessa beskrivningar utformas behandlingen.
Därefter börjar du att gradvis närma dig det som du är rädd för, så kallad exponering. Hur denna del av behandlingen läggs upp skiftar från person till person. Ibland rör det sig om behandling vid ett enda tillfälle. Det går också att dela upp behandlingen på flera tillfällen. Exponering sker till en början tillsammans med behandlaren, därefter får du träna på egen hand.
I behandlingen ingår olika övningar och hemuppgifter. Under behandlingen får du lära dig hantera din ångestreaktion. På så sätt försvagas sammankopplingen mellan sprutor och ångest.
Exempel på övningar:
- Du får gå till en sjuksköterska och ta ett blodprov.
- Du får sticka dig själv med en blodprovslancett.
- Du får titta på tv-serier som utspelar sig i sjukhusmiljö.
Om du tillhör gruppen som svimmar, som en reaktion på sprutor ingår spänningsträning i behandlingen. Du får då lära dig att hålla blodtrycket uppe och på så sätt undvika att svimma.
Råd till anhörig
Tvinga absolut inte barn och ungdomar att till exempel ta blodprov eller vaccinera sig. Risken är att ett sådant agerande sätter djupa spår hos barnet, vilket i förlängningen kan göra att barnet utvecklar en handikappande rädsla.
Förlöjliga heller inte rädslan eller skämta bort den. För den som är rädd är spruträdslan något högst verkligt och påtagligt.
Barnsjuksköterskor är vana vid barn som är rädda för sprutor och bra på att hjälpa dem att hantera sin rädsla. Barnet kan till exempel få leka med en nalle eller docka och själv ge den en spruta. Ofta erbjuder man även smärtstillande plåster/kräm, Emla, så att sticket inte gör så ont.
Du kan även kontakta barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning för att få råd och stöd om hur du kan hjälpa ditt barn att bli av med rädslan.
Se filmer
På 1177.se finns flera pedagogiska filmer för barn. Bland annat filmen om Billy Bläckfisk som måste åka till sjukhuset och få ett stick i armen. Se även 1177.se / Filmer för barn.
