Den som lider av spruträdsla är överdrivet rädd för att ta sprutor. Inte alla får så allvarliga symtom så att det dagliga livet påverkas. Den som upplever sin rädsla som ett hinder kan få behandling. För att få diagnosen spruträdsla (sprutfobi) behöver vissa kriterier uppfyllas.
Spruträdsla (sprutfobi) är en undergrupp till så kallade specifika fobier. Att lida av en specifik fobi är inte helt ovanligt. Ungerfär 10 procent av befolkningen uppfyller någon gång under livet kriterierna för specifik fobi. Av dessa personer är det dock inte samtliga som får så allvarliga besvär att deras vardag påverkas.
Specifika fobier delas in i olika grupper beroende på vad som väcker rädsla:
- Djur: ormar, spindlar, råttor, hundar med mera.
- Naturföreteelser: stormar, åska, höga höjder, stora vatten med mera.
- Blod, sprutor och skador.
- Särskilda situationer: klaustrofobi (rädsla för små utrymmen som hissar och små toaletter), rädsla för att flyga, åka bil eller båt.
- Andra former: rädsla för att bli sjuk, att kräkas, att svimma. En del barn kan vara överdrivet rädda för höga ljud eller utklädda personer.
Den som lider av en specifik fobi känner en intensiv rädsla för en viss typ av situation. Det är bara den situationen som utlöser oro och ångest och som gör att personen i det längsta försöker undvika det som han eller hon upplever som skrämmande.
En person med sprutfobi kan undvika läkar- och tandläkarbesök och vågar inte vaccinera sig. Rädslan kan sprida sig till situationer som påminner om läkar- och tandläkarbesök som till exempel vissa TV-program och vissa filmer.
Symtom vid spruträdsla
Det finns två typer av blod-, skade- och sprutfobi. Dessa två typer har olika symtom.
- Personen svimmar. Detta beror på ett kraftigt blodtrycksfall.
- Personen får en panikångestattack. Hjärtklappning, yrsel och andnöd är vanligt, liksom en känsla av att förlora kontrollen.
För att få diagnosen specifik fobi måste rädslan påverka det dagliga livet så mycket att det blir handikappande för personen. Ett exempel kan vara att en person som regelbundet behöver ta blodprov eller sprutor på grund av sjukdom undviker detta på grund av sin överdrivna rädsla.
Egenvård
Liksom vid annan ångest kan livsstilsförändringar som att sova och motionera regelbundet, minska på kaffedrickandet och sluta röka samt göra avslappningsövningar bidra till att minska oro och ångest inför till exempel läkar- och tandläkarbesök. Det är också viktigt att vara uppmärksam på de egna beteendet. Att gång efter annan undvika situationer som väcker rädsla gör att rädslan blir värre och värre. Att i små steg vänja sig vid sådana situationer gör att rädslan på sikt minskar.
Om du vill kan du kontakta stödorganisationer. Där kan du få mer information om fobin och hur den behandlas. Kanske kan du även få kontakt med andra som lider av samma eller liknande fobi.
Fråga om råd
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar, leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla svar. Klicka på länken till höger.
På andra språk
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38
För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96
Sök vård
Du bör i första hand vända dig till din vårdcentral. Om du behöver mer stöd så blir du hänvisad vidare till psykiatrin för bedömning och hjälp.
Adress och telefonnummer till en vårdcentral eller öppen psykiatrisk mottagning hittar du genom att klicka på Mottagningar till höger. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.
En specifik fobi kan botas. Tveka därför inte att söka hjälp.
Behandling
Första steget är att träffa en psykolog eller psykoterapeut. En noggrann kartläggning görs där du får berätta om vad du är rädd för och beskriva olika situationer då rädslan infinner sig. Du får berätta hur du beter dig i situationer som har med fobin att göra och hur du skulle vilja klara av situationen på ett bättre sätt. Specifika fobier kan ha olika orsaker men behandlingen fokuserar på beteendet här och nu.
Nästa steg blir att få information om fobin så att du blir mer insatt. Du får hjälp att beskriva dina tankar, känslor och beteenden i de situationer då du blir rädd. Utifrån dessa beskrivningar utformas behandlingen.
Därefter börjar du att gradvis närma dig det som du är rädd för, så kallad exponering. Hur denna delen av behandlingen läggs upp skiftar från person till person. Ibland rör det sig om behandling vid ett enda tillfälle. Det går också att dela upp behandlingen på flera tillfällen.
Kroppens alarmsystem
Vissa rädslor, som den för farliga djur, har högst sannolikt bidragit till människans överlevnad och är en sund reaktion. Hos en person med fobier går kroppens alarmsystem, ångest-reaktionen, däremot igång för lätt. Personen upplever ångest och vill fly så snabbt som möjligt.
I behandlingen ingår olika övningar och hemuppgifter. Under behandlingen får du uppleva ångestreaktionen fullt ut tills obehaget har minskat. På så sätt försvagas sammankopplingen mellan till exempel sprutor och ångest. Först kan du få titta på en spruta och beskriva den. Nästa steg blir att hålla i sprutan för att sedan lägga nålen mot huden.
Exempel på övningar:
- Du får gå till en sjuksköterska och ta ett blodprov.
- Du får sticka dig själv med en blodprovslancett.
- Du får titta på tv-serier som utspelar sig i sjukhusmiljö.
Undvika att svimma
I behandlingen kan även ingå att lära sig hur man undviker att svimma. Det gäller bland annat att hålla blodtrycket uppe. Då ingår så kallad spänningsträning i behandlingen.
Råd till anhörig
Tvinga absolut inte barn och ungdomar att till exempel ta blodprov eller vaccinera sig. Risken är att ett sådant agerande sätter djupa spår hos barnet, vilket i förlängningen kan göra att barnet utvecklar en handikappande rädsla.
Förlöjliga heller inte rädslan eller skämta bort den. För barnet och ungdomen är spruträdslan något högst verkligt och påtagligt som inte går att vifta bort.
Kontakta BUP, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, för att få råd och stöd om hur du kan hjälpa ditt barn att bli av med rädslan.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
