Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn (andningsuppehåll)

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn beror oftast på att halsmandlarna, tonsillerna, är stora och tar för mycket plats i svalget. En annan orsak kan vara att körteln bakom näsan, adenoiden, är förstorad. Då blir det mycket trångt i näs- och svalgrummet, och barnet kan inte andas genom näsan – ibland inte heller genom munnen. Barnet snarkar och kan få andningsuppehåll i sömnen.

Andningsuppehållen kan vara korta eller långa, men båda stör sömnen. De långa kan dessutom ge syrebrist hos barnet. Oftast hörs det när barnet börjar andas igen efter ett uppehåll. Då inträder ett högre andningsljud samt en kraftigare andningsrörelse. Barn kan ha allt från enstaka till hundra uppehåll per sömntimme.

Obstruktiv sömnapné förekommer hos barn i alla åldrar, men är vanligast i förskoleåldern 2-6 år. I den åldern är halsmandlarna och körteln bakom näsan som störst. Alla barn får dock inte problem med andningen. De flesta barn som utvecklat sömnapné behöver behandlas eftersom problemen sällan växer bort.

Central sömnapné

Det finns barn med centrala andningsuppehåll, centrala apnéer. Barnet har då inga andningsrörelser utan ligger helt stilla. Det kan bero på en omognad i hjärnan. Om ditt barn visar tecken på central apné ska du kontakta din vårdcentral för remiss till barnneurolog.

Symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom

Ett barn som snarkar och får andningsuppehåll sover dåligt. För att luftvägarna ska bli friare rör sig barnet mycket i sömnen och hamnar då i obekväma ställningar. Barnet kan även svettas mycket. Det innebär att barnet kan bli trött på dagarna och inte orkar med dagis eller skola. En del lite mindre barn blir istället hyperaktiva och har svårt att koncentrera sig.

• Ett barns naturliga utveckling störs om det inte kan ta tillvara nattsömnen på ett bra sätt. Det kan leda till försämrad inlärningsförmåga.
• Vissa barn kissar på sig nattetid på grund av obstruktiv sömnapné.
• Hos små barn kan obstruktiv sömnapné göra att de inte ökar i vikt.
• Övervikt kan bidra till obstruktiv sömnapné.
• Om barnet har felställningar i ansiktet, till exempel liten underkäke eller korsbett, ökar risken för obstruktiv sömnapné. Liksom hos barn med muskelsvaghet eller Downs syndrom.
• Barn med Prader-Willi syndrom kan få obstruktiv sömnapné som kan förvärras av behandling med tillväxthormon.

I sällsynta mycket svåra fall av obstruktivt sömnapnésyndrom kan hjärtat ta skada.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan också tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Om ditt barn har upprepade andningsuppehåll eller om ditt barn har ansträngd andning när det sover ska du kontakta läkare. Med ansträngd andning menas att barnet får kämpa mot ett motstånd för att få luft. Då uppstår ett biljud oftast i form av snarkning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid obstruktivt sömnapnésyndrom

Undersökning görs av en öron-näsa-halsspecialist. I vissa fall behöver man göra en sömnregistrering på sömnlabb.

Om du har möjlighet kan du videofilma ditt barn under sömnen. Det är viktigt att bröstkorgens rörelser framgår av filmen. Undvik därför pyjamas.

Behandling av obstruktivt sömnapnésyndrom

Det är nästan alltid nödvändigt att operera bort halsmandlarna. Oftast tar man bort körteln bakom näsan samtidigt. I undantagsfall räcker det att bara ta bort körteln bakom näsan. På vissa ställen i landet tas en del av halsmandlarna bort, så kallad tonsillotomi. Den metoden anses lindrigare för barnen med framför allt mindre smärta efter operationen.

Operation

De tre vanligaste operationerna är: 

• Tonsillektomi – halsmandlarna tas bort helt
• Tonsillotomi – delar av halsmandlarna tas bort med laser, värme eller radiovågor för att minska förträngningen i svalget
• Abrasio – körteln bakom näsan opereras bort genom skrapning.

Barnet sövs genom narkos inför operationen. På en del sjukhus stannar de minsta barnen som regel kvar över natten. På andra får barnet åka hem samma dag som operationen utförts. Innan barnet får åka hem ska det kunna äta och dricka.

Eftervård

När halsmandlarna opererats bort ska barnet vara hemma i tio dagar. Värken efter tonsillektomi är besvärande för en del barn, trots att de får värktabletter. Regelbunden dosering av antiinflammatoriska läkemedel rekommenderas i kombination med paracetamol.

Resultaten av operation vid obstruktiv sömnapné hos barn är goda. 95 procent av barnen blir bättre och cirka 70 procent blir helt botade. Barn med övervikt eller annan sjukdom har mindre chans att bli botade och bör kontrolleras efter operationen.

Ibland kan halsmandlarna växa ut igen om barnet genomgått tonsillotomi. Då bör ny operation ske. Likaså kan adenoiden, körteln bakom näsan, växa ut igen efter operation.

Det finns inga bevis för att det skulle vara någon nackdel att halsmandlarna är bortopererade.