Social fobi

Social fobi är inte samma sak som att vara blyg. Social fobi kan påverka hela din tillvaro. Det är inte samma sak som att vara nervös inför ett tal eller att ha rampfeber, situationer som nästan alla någon gång känner obehag inför.

Social fobi visar sig ofta i samband med skolstart eller i puberteten, då kraven ökar. Redan i sandlådan är en del barn mer än normalblyga för främmande personer. Forskning visar att vissa personer har anlag för den här typen av ångest och att den kan utlösas av påfrestningar.

Symtom på social fobi

Om du har social fobi och ska säga eller göra något som gör att du får andras uppmärksamhet kan du känna en stark ångest. Ångesten kan visa på olika sätt, till exempel genom att du:

• rodnar
• stammar
• svettas
• skakar
• får hjärtklappning
• får domningskänslor
• får yrsel.

Typiska tankar kan vara att ”jag gör bort mig”, ”tänk om det syns” och ”vad ska alla tro”.

Social fobi kan påverka både ditt arbetsliv och privatliv. Det kan vara svårt att hitta ett arbete eftersom det ofta innebär att träffa nya människor, arbeta i grupp och använda telefon. Även att studera blir svårt då det bland annat medför grupparbeten och redovisningar.

Ångesten kan göra att du får svårt att lära känna nya personer och inleda relationer. Många personer med social fobi lever därför ensamma eller med en dominant partner.

Egenvård vid social fobi

Om du har en fobi är det viktigt att du inte undviker det du är rädd för, utan att du istället närma sig det gradvis. Det kan kännas skönt för stunden att undvika fobin, men det gör att det bara blir värre i längden.

Liksom vid annan ångest kan livsstilsförändringar ha goda effekter vid social fobi. Det kan till exempel vara att du:

• sover regelbundet
• minskar kaffe- och nikotinkonsumtionen
• motionerar regelbunden
• tränar dig på att slappna av.

Att läsa på om social fobi och hur det behandlas kan vara ett första steg till att söka hjälp. Det kan också vara ett stöd för att inse att man har en fobi. En bok som kan rekommenderas är "Social fobi - Effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi" av Tomas Furmark, Annelie Holmström, Elisabeth Sparthan, Per Carlbring och Gerhard Andersson.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar, leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor. Du kan också ställa en fråga till dem och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Du bör i första hand vända dig till din vårdcentral. Beroende på dina besvär får du hjälp där eller blir hänvisad vidare till psykiatrin för bedömning och hjälp.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på länken Mina vårdkontakter.

Behandling av social fobi

Både kognitiv beteendeterapi (KBT), som är en särskild typ av psykologisk behandling, och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel har visat sig effektiva vid behandling av social fobi. KBT och läkemedel har lika bra effekt.

Du kan få effektiv KBT-behandling via internet. Du får då inom kort träffa en läkare för bedömning och under behandlingen har du kontakt med en psykolog. Klicka på länkarna Internetpsykiatri för att läsa mer.

Råd till anhöriga

Den som lider av social fobi behöver ofta hjälp och stöd av sina anhöriga. Det är viktigt för den anhörige att förstå vad som är hjälpsamt och att hjälpen inte ökar undvikandet.

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation, till exempel Ångestsyndromsällskapet i Stockholm. Stödorganisationer kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.