Smärta

Smärta och värk är alltid en personlig upplevelse och det går inte att jämföra smärtan hos olika personer. Det finns inte heller någon metod för att mäta styrkan på smärtan. Ny forskning öppnar dock upp för att det skulle kunna bli möjligt i framtiden.

Det finns olika typer av smärta och också olika styrkor. Allt ifrån den du kan känna när en insekt sticker, till svår smärta vid allvarliga sjukdomar eller skador.

Man kan dela upp smärta i akut respektive långvarig smärta. Om du har haft ont i mer än sex månader räknas smärtan som långvarig. Man behöver inte ha ont hela tiden, utan värken kan komma och gå.

Det är inte vanligt att smärta bara har psykiska orsaker, men om man har en jobbig livssituation och känner sig nedstämd kan det förvärra värken. Man kan känna fysisk smärta vid sorg, till exempel om någon närstående dör, eller om man är deprimerad.

Långvarig smärta

Med långvarig smärta menas att den pågått under minst sex månader.

Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Många av dem tycker att smärtan och värken påverkar livskvaliteten. För en procent av de drabbade är smärtan invalidiserande.

Att kunna känna smärta är livsviktigt, men ibland blir nervsystemet överbelastat. Smärtsignaler fortsätter att pumpas ut trots att anledningen till värken läkt ut. Det kan till exempel vara värk i leder, rygg, nacke och skuldror eller fibromyalgi. Men hos den största gruppen patienter med kronisk smärta är anledningen okänd.

Ibland kan smärta uppstå efter en operation. Ett liknande fenomen är så kallad fantomsmärta som människor som genomgått en amputation kan drabbas av.

I vissa fall har smärta blivit en diagnos i sig. Man vet ännu inte varför vissa människor är känsligare och utvecklar kronisk smärta. Forskningen försöker nu utreda smärtans mekanismer.

Symtom på smärta

Vi reagerar olika på smärta. Får man plötsligt mycket ont kan man bli blek och börja kallsvettas, andas snabbare och få hjärtklappning. Blodtrycket kan stiga. Läs även Vårdguidens artikel Chock.

Vid långvarig smärta är ofta symtomen mer diffusa, men för många människor präglar smärtan det dagliga livet.

Förebygga smärta

Genom att bygga upp din hälsa kan du minska risken för att drabbas av värk senare i livet.

• Regelbunden motion och träning gör att du får en god grundkondition. Det har visat sig påskynda läkningen och minska smärtan även vid många långvariga smärttillstånd. Vältränade muskler är bra för att förebygga exempelvis ryggont och smärta i axlar och nacke.
• Avslappningsövningar, som du gör regelbundet, kan minska risken för spänningsvärk i huvud, axlar och nacke.
• Genom att variera din arbetsställning och undvika upprepade tunga lyft minskar du risken för överbelastning och muskelvärk. Har du tillgång till ett höj- och sänkbart arbetsbord kan du utnyttja möjligheten att stå under en del av arbetsdagen.
• Bra belysning, sömn och goda matvanor minskar risken för huvudvärk.
• Hög konsumtion av alkohol och kaffe kan däremot ge huvudvärk.
• Om du röker är det bra om du försöker att sluta. Rökning försämrar blodcirkulationen till muskler, leder och ledband vilket kan göra att man lättare får ont.

Egenvård vid smärta

• Vid viss smärta, mensvärk eller värk som beror på stela muskler, kan värme utanpå det ömmande området hjälpa, till exempel från en värmedyna eller värmeflaska.
• Massage och avslappningsövningar kan lindra värk från spända muskler.
• Kyla kan lindra smärta vid akuta skador som stukning och svullnad.
• Det är bra att försöka röra på sig så mycket som möjligt. Genom motion och träning bygger du upp din styrka, smidighet och kondition. Om du inte rör på dig finns risken att smärtan på sikt blir värre.
• Har du värk i någon kroppsdel och problem att röra på dig kan du få ett personligt anpassat träningsprogram av till exempel en sjukgymnast. Med hjälp av programmet kan du steg för steg träna dig starkare och därigenom lindra smärtan.

Fråga om råd

Om du har frågor om din hälsa eller om sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Sök akut sjukhusvård:

• om du har smärtor i bröstet – ring 112
• om du har svåra smärtor i magen eller kraftiga
  smärtor i huvudet.

Kontakta vårdcentralen:

• om du inte vet vad smärtan beror på eller om du haft ont under en längre tid
• om du vill ha råd eller har frågor om hur du ska behandla smärta, kontakta din vårdcentral eller ring Vårdguiden, se Fråga om råd ovan.

När det gäller lindrigare typer av smärta kan du vända dig till distriktssköterskan för förebyggande rådgivning eller behandling.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling av smärta

Smärtbehandlingen varierar beroende på vad som orsakar smärtan. Vid kronisk smärta går det inte alltid att behandla orsaken, då kan behandlingen inriktas på att lindra smärtan. Kognitiv beteendeterapi är i vissa fall en metod att lära sig att leva med sin smärta.

Om värken beror på muskelspänningar kan avslappningsövningar och massage hjälpa. Blodcirkulationen ökar vid massage. Då förstärks också utsöndringen av kroppens eget smärtlindrande hormon, endorfin. Dessutom utsöndras oxytocin, som har en lugnande och avslappande effekt.

Läkemedel

Det finns många receptfria läkemedel mot värk. Apoteket kan ge närmare råd.

Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan mot smärta.