Skolios

Skolios innebär att ryggraden är krokig i sidled. Skolios är vanligare hos flickor än hos pojkar. Kontakta vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har skolios. Om skolios upptäcks tidigt finns det större möjlighet att behandla.

Illustration: Svenska Grafikbyrån Förstora bilden

Med skolios menas att ryggraden är krokig i sidled. Krokigheten leder till en samtidig rotation av kotorna. Rotationen kan även påverka bröstkorgen och ge en puckel på den ena sidan av ryggraden.

Den vanligaste formen av skolios visar sig ofta i anslutning till puberteten, då man växer som fortast. Det inträffar hos flickor i 11–13-årsåldern och hos pojkar i 13–15-årsåldern. Fler flickor än pojkar får en skolios som blir så stor att den behöver behandlas.

Krökningen av ryggraden fortsätter att växa så länge barnet växer. Det är bara stora böjar – mer än 50 grader – som kan fortsätta växa även i vuxen ålder.

Det är vanligt att ha en lindrig skolios. En lindrig skolios behandlas bara i undantagsfall. Ibland försvinner krökningen om du sitter eller ligger. En sådan lindrig skolios kan också bero på att benen är olika långa och att bäckenet är snedställt.

Ofta är orsaken till skolios okänd, men ibland är den medfödd.

Symtom på skolios

Skolios upptäcks ofta av skolläkaren. Detta kan vara tecken på tidig skolios:

  • När barnet böjer sig fram är bröstkorgen olika stor på var sida om ryggraden
  • När barnet står upp är skuldrorna olika höga
  • Midjan är inte symmetrisk
  • Bäckenet ser inte rakt ut.

Det är mindre troligt att du får några besvär av din skolios, även om krökningen syns. I vissa fall kan en måttlig skolios leda till trötthetskänsla och värk i ryggen. Det är bara om skoliosen är kraftig – mer än 30 grader – som den kan ge ryggsmärtor. Om skoliosen är mycket kraftig kan den ibland till och med påverka andningen.

Förebygga skolios

Skolios kan inte förebyggas. Du kan inte heller framkalla skolios genom att till exempel bära tungt.

Råd vid skolios

Det bästa är att vara fysiskt aktiv och motionera regelbundet om du har skolios.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta skolhälsovården eller vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har skolios. Ju tidigare den upptäcks, desto större är möjligheten att förhindra en svår skolios.

Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid skolios

Om skolios upptäcks hos ett yngre barn skickas barnet vidare till en ortoped. Ryggen röntgas för vidare utredning.

Om skoliosen upptäcks i puberteten räcker det oftast med kontroller med jämna mellanrum ända tills flickan eller pojken har slutat växa.

Behandling av skolios

En lindrig skolios behandlas vanligtvis inte. Däremot kontrolleras skoliosen regelbundet till dess att flickan eller pojken har vuxit färdigt.

Bara tre av tusen barn har en skolios som kräver behandling. De kan antingen få hjälp med en korsett eller en steloperation för att förhindra att krökningen blir större.

Om krökningen beror på att benen är olika långa kan ett specialanpassat inlägg i skon eller högre klack hjälpa.

En sjukgymnast kan ge råd om lämpliga övningar som stärker rygg- och magmuskler. Men det finns ingen särskild sjukgymnastik som påverkar själva krökningen av ryggraden.

Artikeln uppdaterad: 2011-09-20
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Margareta Rindforth Gillgren, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Paul Gerdhem, docent, överläkare i ortopedi, Karolinska Universitetssjukhuset

144 av 163 läsare (88%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger