Skivepitelcancer i huden är efter basalcellscancer den cancerform som ökar mest. Den främsta orsaken till skivepitelcancer är troligen att vi solar länge och ofta men det finns andra orsaker. Du kan upptäcka skivepitelcancer som en ny hudfärgad, gulvit knuta eller rodnad fjällande fläck någonstans på huden. Ibland kan den börja som ett litet sår som inte läker normalt. Det bästa sättet att minska risken för hudcancer är att alltid skydda sig mot solljus. Kontakta din vårdcentral om du misstänker skivepitelcancer.
Skivepitelcancer i huden är den näst vanligaste formen av hudcancer efter basalcellscancer. Denna hudcancer är också en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige och övriga världen. Skivepitelcancer börjar i cirka hälften av fallen som ett förstadium till hudcancer, ofta inom ett område av solskadad hud.
Skivepitelcancer tar i regel ganska lång tid att utveckla men efter en tid kan hudcancern växa mycket snabbt. Om skivepitelcancern ökat mer än två centimeter i storlek ökar också risken för dottertumörer (metastaser).
Hudcancer är betydligt vanligare bland män och äldre människor, men på senare år har man sett en ökning av skivepitelcancer även hos yngre.
Personer med ljus hy är mycket känsliga för solens strålar. De bränner sig lättare och kan med tiden utveckla hudcancer. Människor med mörkare hud bränner sig mincre lätt. Man brukar tala om olika hudtyper.
Huden består av tre olika lager:
• överhuden
• läderhuden
• underhuden
Solens ultravioletta strålar skadar arvsmassan (DNA) i hudens celler. Skivepitelcancer uppstår i skivepitelcellerna. De ligger tätt packade i hudens yttersta lager, överhuden.
Symtom på skivepitelcancer
Det finns två förstadier till den form av skivepitelcancer som växer på djupet i huden första stadiet kallas Morbus Bowen och andra stadiet kallas Aktiniska keratoser.
Första stadiet: Morbus Bowen
Morbus Bowen är en tidig form av skivepitelcancer som växer i överhuden, men den har ännu inte hunnit växa ned i djupare hudlager. Under detta första stadie av skivepitelcancer växer tumören lokalt på platsen och ger inte några dottertumörer. Morbus Bowen ser ut som rodnade, fjällande fläckar med en välavgränsad kant, ibland får man sår. Fläckarna finns ofta på de områden på kroppen som får utstå mest sol men kan finnas var som helst på kroppen.
Andra stadiet: Aktiniska keratoser (AK)
Aktiniska keratoser (AK) är en långvarig solskada och uppträder som rodnade, fjällande, fläckar i huden. Större områden kan ibland drabbas som till exempel hjässan hos tunnhåriga män eller i ansiktet hos soldyrkare.
Skivepitelcancer på djupet i huden
Under det andra stadiet växer skivepitelcancern genom hela överhuden ned i nästa hudlager, läderhuden. Då bildas ofta fasta och lite rödaktiga knutor som kan ha hårda hudfjäll eller svårläkta sår. Denna typ av skivepitelcancer uppstår vanligen på områden i ansiktet, på händerna och på hjässan hos tunnhåriga, men kan förekomma var som helst på kroppen.
De allvarligaste formerna av skivepitelcancer är de som uppstår nära kroppens öppningar som mun, ögon, öron, ändtarm och slida.
Förebygg skivepitelcancer
Det bästa sättet att minska risken att få skivepitelcancer är att alltid skydda sig mot solens skadliga strålar och undvika att bränna sig. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn då deras hud är mycket känslig för sol.
Du kan hålla koll på hur stark solen är genom UV-index. UV står för ultraviolett strålning, den strålning från solen som har kortare våglängd än det synliga ljuset och kan orsaka brännskador i huden. UV kan även orsaka skador i hudcellers DNA och bidra till uppkomsten av hudcancer.
Sommartid är solen som starkast mitt på dagen, det vill säga mellan kl 11.00-14.00, då är det bäst att vara i skuggan eller skydda huden med svala kläder. Det är bra att komplettera solskyddet med en bredbrättad hatt och solglasögon. Det är också klokt att sakta vänja huden vid solen, kanske att vara i solen under 15 minuter de första dagarna.
Solskyddskrämer med faktor 15 till 30 är ett bra komplement till att söka skugga och använda täckande kläder. Börja alltid med en hög solskyddsfaktor som du kan minska. På så sätt vänjer du din hud vid solen. Det är viktigt att undvika att bränna sig i solen men det är också angeläget att begränsa den totala soldosen.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du upptäcker knutor, rodnande förändringar eller sårigheter i huden, som du inte känner igen och som inte går över av sig själva, bör du kontakta din vårdcentral för en undersökning. I många fall rör det sig om ofarliga förändringar, men det är viktigt att förändringarna blir undersökta.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid skivepitelcancer
Det är vanligt att läkaren först tar ett hudprov, en så kallad biopsi, från förändringen och därefter beslutar om lämplig behandling. Ibland kan läkaren direkt avgöra vilken typ av hudcancer det är och välja att behandla utan provtagning. Under behandlingen tas i regel prov för undersökning i mikroskop.
Behandling av skivepitelcancer
Det vanligaste ingreppet vid skivepitelcancer är en mindre operation i lokalbedövning. Men det finns flera olika behandlingsformer för de ovan beskrivna förstadierna till skivepitelcancer. Här ges några exempel:
Aktiniska keratoser (AK)
- Skydda dig noggrant mot solen enligt ovan. Det kan tillsammans med kroppens egen läkningsförmåga minska andelen aktiniska keratoser.
- Behandling med en salva som stryks på huden kan antingen förstöra de skadliga cellerna eller stimulera kroppens immunförsvar så att de påverkade cellerna stöts bort. Det behandlade området blir rött och irriterat, ibland bildas sår. Efter en tid läker området med normal hud. Denna typ av behandling kan med fördel genomföras via din ordinarie vårdcentral.
- De drabbade områdena kan skrapas bort och frysbehandlas eller så frysbehandlas fläckarna direkt. Området blir rött och irriterat efter behandlingen, ibland bildas sår eller blåsor. Efter en tid läker området med normal hud.
- Fotodynamisk terapi. En salva som ökar ljuskänsligheten hos de påverkade cellerna stryks på huden och därefter belyses området med rött ljus vilket förstör de skadliga cellerna.
Morbus Bowen
- Cancerfläcken/knutan skärs bort med skalpell. Hudprovet skickas till mikroskopisk analys för att säkerställa att all cancer har tagits bort.
- Tumören skrapas bort. För att ta bort kvarvarande cancerceller bränns eller frysbehandlas därefter området med en särskild teknik. Den vävnad som skrapats bort skickas för mikroskopisk analys.
- Ibland används så kallad fotodynamisk behandling i utvalda fall av Morbus Bowen. Behandlingen är särskilt lämplig på områden där operation med skalpell ofta blir mer komplicerad som större tumörområden i ansiktet eller på bröstkorgens framsida, på fingrar eller på underben. En salva som ökar ljuskänsligheten hos tumörcellerna stryks på huden och därefter belyses området med rött ljus vilket dödar tumörcellerna.
- Hudcancern kan i vissa fall behandlas med radioaktiv strålbehandling. I dessa fall ges upprepade behandlingar med små doser strålning, ofta under några veckors tid.
Skivepitelcancer på djupet i huden
Vid det andra stadiet av skivepitelcancer opereras tumörer bort med marginal för att minska risken för återfall. Cancern tas bort så snart som möjligt för att undvika att den växer ytterligare på djupet eller förstör närliggande hud. Ibland måste ett större hudområde tas bort. Om det behövs kan sårytan täckas med hud från andra ställen på kroppen.
De flesta fall av skivepitelcancer botas. Vid allvarlig form av skivepitelcancer finns en viss risk att cancern sprider sig till lymfkörtlar eller andra delar av kroppen.
Uppföljning av skivepitelcancer
För de som haft förstadium till skivepitelcancer behövs inga ytterligare kontrollbesök. Den viktigaste uppföljningen och kontrollen är den du gör själv. Om något nytt skulle tillstöta i det område som man har behandlat eller om en nytillkommen förändring skulle uppstå någon annan stans på huden bör du kontakta din vårdcentral för en undersökning.
För den som tidigare haft skivepitelcancer på djupet i huden finns det en viss risk att drabbas igen av en ny skivepitelcancer. Även här gäller i första hand egenkontroll och solskydd. I mer komplicerade, allvarliga fall av skivepitelcancer eller om du tar mediciner som minskar kroppens immunförsvar bör regelbunden kontroll av hud och lymfkörtlar ske via läkare.
Personlig berättelse om Hudcancer
Att få läsa om andra som har samma sjukdom kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.
Läs om Ester.
