Skelettcancer

Skelettcancer är oftast sekundär. Det betyder att det är metastaser i skelettet som spridit sig dit från en annan cancersjukdom, vanligen prostatacancer, bröstcancer eller lungcancer. Det kan också vara en primär cancersjukdom. Sök vård om du har värk i armar, ben eller rygg som inte har någon annan förklaring.

Primär skelettcancer

Både benigna, godartade, och maligna, elakartade, förändringar kan uppstå i skelettet. Även godartade förändringar och tumörer kan skada skelettet. Benigna skelettförändringar uppstår vanligen vid 5-25 års ålder.

Primär skelettcancer är ovanligt. Varje år insjuknar drygt 80 personer. Osteosarkom, kondrosarkom och Ewings sarkom är de vanligaste formerna av primär skelettcancer.

  • Osteosarkom drabbar vanligen barn i åldern 10-15 år och tumören sitter ofta runt knäleden eller axeln.
  • Ewing’s sarkom drabbar också barn, men uppstår vanligen mitt på lårbenet eller i kotor, bäcken eller revben.
  • Kondrosarkom växer långsamt och drabbar vanligen äldre människor.

Symtom

Symtom på elakartade, maligna, skelettförändringar är värk, ofta på natten. I ett senare skede ger tumören ofta svullnad.

Undersökning

En vanlig röntgenundersökning räcker ofta för att se om det handlar om godartad eller elakartad skelettförändring. Fullständig diagnos ställs oftast med finnålspunktion (cytologi) och magnetkamera (MRT).

Behandling

Skelettcancer behandlas med cytostatikabehandling (cellgifter) både före och efter operation. Ibland kombineras denna behandling med strålning. Skelettcancer är oftast känslig för cytostatikabehandling och därför är prognosen idag relativt god. Överlevnaden efter fem år ligger mellan 60-80 procent.

Sekundär skelettcancer/Metastaser i skelettet

Sekundär skelettcancer börjar som metastaser från en annan cancer, till exempel bröstcancer eller prostatacancer som spridit sig till skelettet via blodbanan. Hälften av de personer som drabbas av en cancersjukdom får en spridning till något annat organ. Hälften av dessa får metastaser i skelettet. Omkring 10 000 personer drabbas varje år av metastaser i skelettet.

Metastaser i skelettet är sällan en direkt dödsorsak, men försämrar livskvaliteten och förkortar livslängden för den som drabbas. Skelettmetastaser kan göra skelettet så skört att ben kan brytas nästan helt utan belastning. Metastaser uppstår vanligen i ryggraden, bäckenet och revbenen, men även i skallbenet, lårbenet och överarmsbenet.

Symtom

Det första symtomet vid skelettmetastaser är värk i rörelseapparaten. Senare symtom kan vara frakturer i stora ben nästan utan belastning.

Hyperkalcemi, det vill säga förhöjd kalkhalt i blodet förekommer ibland vid skelettmetastaser. Det yttrar sig som illamående, kräkningar, törst, trötthet och förvirring.

Undersökning

För att utreda skelettmetastasering används skelettröntgen och skelettscintigrafi. Oftast görs också en finnålspunktion (cytologi).

Behandling

Behandlingen av metastaser i skelettet inriktas på att höja livskvaliteten och öka livslängden hos patienterna. Hur prognosen ser ut beror på vilken typ av primär cancer som patienten har.

Skelettmetastaser kan behandlas på olika sätt:

  • Strålbehandling kan verka smärtlindrande, förebygga frakturer och minska trycket på ryggmärgen om det finns tumörer i ryggraden.
  • Om patienten har utbredda metastaser kan man ge radioaktiva ämnen som fungerar som en intravenös strålbehandling.
  • Vid frakturer och svåra smärtor kan operation bli aktuell.
  • Metastaser i ryggraden som orsakar förlamning är ett allvarligt tillstånd som oftast måste opereras akut för att minimera bestående skador. För att minska det tryck på ryggmärgen som orsakar förlamningssymtomen, tas skadade delar av kotor bort och ryggraden stabiliseras därefter oftast med metallstag.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer kan du kontakta Cancerupplysningen i Stockholm.

Telefontid: Måndag-fredag kl. 10-12 och 13-15. Tel: 08-517 766 00, (expedition 08-517 755 25)

Adress: Cancerupplysningen, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset, 171 76 Stockholm.

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länkarna till höger. Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

  • För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Du bör kontakta sjukvården för utredning:

  • Om du eller ditt barn har värk i armar, ben eller rygg, som inte har någon förklaring och som inte går över.
  • Om du eller ditt barn får en svullnad, till exempel på benet, som inte har någon förklaring och som inte försvinner.
  • Om du är cancerpatient och får smärtor från armar, ben eller rygg.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg upptill. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Läs mer

Läs mer under länkarna till höger.

Artikeln uppdaterad: 2008-09-24
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, Frilans
Granskare: Rikard Wedin, överläkare, Ortopedkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

20 av 21 läsare (95%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Information till dig som skickar kommentar

  • Observera att du inte kommer att få något svar på dina synpunkter.
  • Dina kommentarer kommer endast att läsas av Vårdguidens webbredaktion.
  • Ring 08-320 100 om du har medicinska frågor.
Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger