Skära sig (självskador)

Självskadebeteende är ett destruktivt beteende som innebär att någon medvetet orsakar skador på den egna kroppen. Anledningen till att man skadar sig själv varierar. Ofta är syftet med självskadorna inte att man vill dö. För somliga kan det vara ett sätt att hantera en inre smärta. Andra hoppas kanske att omgivningen ska uppmärksamma dem i deras sorg eller hopplöshet.

Omkring fyra procent av alla vuxna har någon gång skadat sig själva när de mått dåligt. Bland tonåringar är antalet som skär sig något högre. Självskador förekommer bland både kvinnor och män.

Att skära sig är det vanligaste men det finns olika sätt att göra sig själv illa. Man kanske rispar eller skrapar sig på armarna eller någon annanstans på kroppen. Man kanske bränner sig, sticker sig, hindrar sår från att läka eller bankar huvudet mot en vägg.

Symtom

Att du skadar dig själv kan ha många orsaker.

• Du kanske känner dig nedstämd eller deprimerad och smärtan du känner i din kropp när du skadar dig är lättare att stå ut med än den ångest du känner inom dig.
• Du har kanske blivit kränkt på ett grovt sätt. Hos flickor kan det röra sig om sexuella övergrepp, hos pojkar oftare rena våldsövergrepp.
• Genom att skära dig ”löser” du dina problem tillfälligt. På kort sikt minskar eller överröstar du obehagliga känslor och tankar.
• Du får kanske en känsla av kontroll över en situation eller upplevelse som verkar kaotisk. 
• Du får utlopp för känslor av aggression eller så känner du att du straffar dig själv eller någon annan.
• Du vill kanske väcka uppmärksamhet och skuldkänslor hos omgivningen.
• Du kanske har en upplevelse av att du är dålig eller äcklig och att du behöver straffas eller rengöras på ett destruktivt sätt.
• Du kanske använder självskadan som ett sätt att straffa någon annan.
• Du känner dig sviken eller rädd för att bli övergiven och skär dig som ett rop på hjälp.

Just när du precis har skadat dig själv är det vanligt att känna lättnad men på längre sikt förstärks istället känslor av nedstämdhet, uppgivenhet, skam och värdelöshet. Du växer inte som människa utan hamnar i en återvändsgränd. Att beteendet på kort sikt ändå kan tillfredsställa så många viktiga behov kan göra det svårt att sluta.

Förebygg självskador

Försök att ta hand om dig, både fysiskt och psykiskt. Försök att hitta vägar som gör att du kan hindra dina känslor från att växa sig så starka att du får svårt att stå emot dina impulser att skada dig. Du måste aldrig skada dig - det går att stå emot. Du kan behöva öva dig i att göra saker som får dig att må bra och som får dig att känna dig kompetent och duktig.

Du kan å andra sidan också behöva öva dig i att få misslyckas och få må dåligt ibland utan att för den skull behöva straffa dig eller ta bort känslorna. Det är viktigt att hitta en tilltro till att känslor inte är statiska. Känslor kommer och går. Även plågsamma känslor förändras.

Undvik situationer som kan utlösa eller öka impulser till självdestruktivt beteende. Självskadebeteende kan vara smittsamt. Risken att skada sig själv kan till exempel öka om man får höra att någon i ens närhet har skadat sig själv. Undvik därför hemsidor eller litteratur där självskador diskuteras eller beskrivs i detalj.

När det gäller den kroppsliga hälsan bör du:

• behandla sjukdomar (till exempel förkylning, huvudvärk etcetera)
• äta balanserat (varken för lite eller för mycket)
• undvika alkohol och droger (som minskar impulskontrollen och därigenom även förmågan att stå emot impulser till självskador)
• sova tillräckligt (varken för mycket eller för lite)
• aktivera dig fysiskt genom motion (vilket i sig kan verka stämningshöjande och öka självkänslan)

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Hitta frågor och svar kan du leta upp din fråga eller ställa en egen fråga anonymt till personal inom psykiatrin. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.

Du kan också dygnet runt vända dig till en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Eftersom självskadebeteende kan bli mer eller mindre beroendeframkallande är det viktigt att du får hjälp att sluta skada dig. Tala med någon du litar på, dina föräldrar, lärare, skolsköterskan eller kontakta vården direkt själv. Du kan kontakta vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller en psykiatrisk mottagning för barn och unga, BUP, eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning för vuxna.

Undersökning

Det finns strukturerade intervjumetoder som används för att ta reda på om självskador förekommer. Även om dessa inte alltid används ska en psykiatrisk undersökning alltid ta upp frågan om självskador förekommer. I de fall den visar att patienten skadar sig själv ska den alltid ta upp i vilken form, hur ofta och varför.

Att skada sig själv kan vara ett symtom på en psykiatrisk problematik av något slag. Vanligen förknippas självskadande beteende hos unga vuxna med en diagnos som har namnet Borderline personlighetsstörning eller Emotionellt instabil personlighetsstörning.

Även hos ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), Asperger syndrom eller andra autismspektrumtillstånd eller ADHD, (det vill säga problem med uppmärksamhet och eller hyperaktivitet) eller depression förekommer självskadande beteende i en del av fallen 

Behandling

Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder som kan hjälpa dig att sluta skada dig själv.
Kognintiv beteendeterapi, KBT, Dialektisk beteendeterapi, DBT, och Mentaliseringsbaserad terapi, MBT är olika psykoterapeutiska metoder som kan vara framgångsrika vid själskadebeteende. 

Egenvård

För att du ska sluta att skära dig behöver du hitta andra sätt att stå ut med och hantera svåra känslor. Ett viktigt första steg kan vara att observera och göra sig medveten om vilka konsekvenser självskadorna har för ditt långsiktiga mående och din självrespekt.

• Tänk igenom tillfällen när du velat skada dig men stått emot.
• Får du lust att skada dig kan du försöka att be en närstående eller vän om hjälp och kanske hitta på något aktivt att göra tillsammans.
• Försök att koncentrera dig på någon annan känsla eller distrahera dig genom att fokusera på exempelvis musik, ta upp en hobby eller börja idrotta.
• Är du extra sårbar på grund av att du är trött eller hungrig hjälper det kanske att sova eller äta.
• Försök att minska kraven på dig själv.
• Bekräfta för dig själv att det du känner är helt okej. Tänk att du ska ha känslan till den klingar av och att du ska försöka att inte skada dig själv för att få bort den.

Om du har svårt att bryta självskadandet på egen hand eller med hjälp av närstående är det viktigt att du söker professionell rådgivning och får psykoterapi och/eller medicinering.

För föräldrar

Som förälder eller annan vuxen i den ungas närhet har du ett stort ansvar för att i tid upptäcka när unga människor mår dåligt. En varningssignal kan vara att tonåringen stänger in sig och är ensam i sitt rum i långa perioder hellre än att prata om sådant som känns jobbigt.

Din tonåring vill kanske inte längre följa med och bada eller exponera kroppsdelar som de tidigare inte har haft några problem med att visa. Heltäckande kläder, långärmat eller höghalsat vid fel årstid, kan vara ett sätt att dölja skador som de tillfogat sig.

Tonåringar med låg självkänsla, ångest eller depression kan vara i riskzonen. Det kan också vara bra att vara medveten om att självskador kan smitta och i vissa fall utlösas av nyfikenhet och/eller viljan att tillhöra en grupp.

Råd till anhörig

Våga fråga. Om du misstänker att någon i din närhet skadar sig själv kan du fråga personen rakt ut. Skuldbelägg inte, försök att erbjuda personen din hjälp och förståelse, men var också beredd på att just du kan vara den sista som personen vill prata med.

Lär dig mer. Om personen vill tala bör du fokusera på varför personen gör sig själv illa, inte på skärandet i sig. Gör dig tillgänglig, lyssna och fråga men tvinga dig inte på. Visa att du bryr dig om och älskar personen.

Stöd till anhörig

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Om din anhörige har fått vård har du också möjlighet att få stöd av personalen. Du kan också vända dig till en stödorganisation som kan hjälpa dig att få kontakt med andra som befinner sig i eller har varit i en liknande situation.