Ryggskott (akut lumbago)

Ryggskott innebär att man får snabbt eller smygande smärtor i ländryggen, som sitter längst ner på ryggen. Det kan kan ibland bero på diskbråck, kotförskjutning eller hoptryckta eller slitna diskar, men oftast hittar man ingen orsak.

Åtta av tio personer får ont i ryggen någon gång. Ryggbesvär är ungefär lika vanligt i alla åldrar, till och med hos barn och tonåringar.

Symtom på ryggskott

Ryggskott är vanligast i nedre delen av ryggen, ländryggen. Värken kan komma plötsligt med smärtor från muskler, kotleder, diskar och ledband. Ibland strålar värken ned över skinkor och höfter och kallas då ischias. Ryggen låser sig.

I början får man mer ont av alla rörelser. Vartefter det blir bättre är det bara vissa rörelser som gör ont, till exempel att stå framåtböjd, sitta eller vrida sig.

Förebygga ryggskott

Motion stärker rygg- och benmusklerna och hjälper till att hålla värken borta. Välj den typ av motion som passar dig bäst. Det viktigaste är att du rör på dig regelbundet.

Lär känna din rygg, vad den kan och inte kan, för att slippa ryggskott i framtiden.

Använd rätt lyftteknik när du ska lyfta tunga saker. Böj på benen i stället för ryggen och håll ryggen rak och lodrät.

Egenvård vid ryggskott

Du blir fortare bra i ryggen om du håller igång som vanligt. Ligg bara till sängs de första dagarna om du har mycket ont och svårt att röra dig. Långvarig vila gör mer skada än nytta. Det kan leda till att du blir stel i leder, muskler förtvinar, skelettet urkalkas och att du får blodpropp.

Försök att arbeta om du kan. Undvik att sitta still. Var försiktig med att vrida kroppen samtidigt som du lyfter något. När du lyfter något tungt, tänk på att hålla det nära kroppen, och på att ta i med benen och inte ryggen när du lyfter.

Så snart det är möjligt kan du börja försiktigt med att promenera, stavgå, åka skidor, cykla eller simma. Det är inte farligt om det gör lite ont.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral om:

• du inte har blivit bättre efter två till tre veckor
• du är 55+ och aldrig har haft ont i ryggen
• du har behandlats för cancer eller benskörhet.

Kontakta akutmottagning om:

• ett barn under 18 år har mycket ont i ryggen
• du inte känner när du behöver kissa eller om du kissar på dig
• du har domningskänsla runt ändtarm och könsorgan
• du har domningar, stickningar eller svaghet i benen
• du är vinglig och inte känner var du har fötterna
• du får akut ont efter en olycka. 

Adress och telefonnummer till en akutmottagning eller annan vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Läkaren ställer oftast diagnosen utifrån de besvär du har. Allmänläkaren eller ortopeden, specialist i skelett- och rörelseorganens sjukdomar, undersöker ryggen samt reflexer, känsel och styrka i benen.

Om man misstänker allvarlig nervpåverkan så undersöker man också ändtarmens ringmuskel.

Röntgenundersökning i akutskedet gör man om patienten varit med om en olycka. Om ryggvärken varar längre än 2-3 veckor kan det också vara aktuellt att röntga för att förstå orsaken till smärtorna.

Behandling

Du behöver vanligtvis inte söka sjukvård. Nästan alla blir besvärsfria inom någon eller några veckor. Däremot kan du behöva behandling som lindrar smärtan.

Det finns många behandlingsmetoder. En av dem är så kallad manuell behandling som har visat sig ge bra effekt vid akut ländryggsvärk. Behandlingen ges av kiropraktor, naprapat, sjukgymnast med specialutbildning eller läkare med specialutbildning i ortopedmedicin.

Ryggskola eller TENS, elektrisk nervstimulering, är andra behandlingsmetoder som kan hjälpa. Även beteendeterapi har i vissa fall visat sig ge ett gott resultat.

Läkemedel

Ta receptfria värktabletter tillfälligt så att du kan börja röra dig. Börja med tabletter som innehåller paracetamol. Om det inte hjälper kan du prova ibuprofentabletter. Fråga på apoteket så kan de ge dig råd.

Det finns även muskelavslappnande medel på recept, som kan ha viss effekt på ryggskott.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid ryggskott enligt Kloka Listan.