RS-virus hos barn

RS-virus orsakar årliga epidemier under vinter och tidig vår. Vartannat år brukar epidemin komma tidigare under vintersäsongen och drabba fler barn.

RS-virus smittar vid nära kontakt, till exempel inom familjen eller på dagis. Spädbarn smittas ofta av äldre syskon. Alla barn drabbas någon gång under sina första levnadsår.

RS-virusinfektioner drabbar människor i alla åldrar. Spädbarn och riktigt gamla människor som drabbas av RS-virus riskerar att få lunginflammation som kräver sjukhusvård. Hälften av de barn som vårdas på sjukhus för RS är under två månader gamla, 80 procent är under sex månader. Övriga åldersgrupper får oftast lindrigare snuva och hosta.

Symtom på RS-virusinfektion

Från smittotillfället tar det tre till sex dygn innan sjukdomen bryter ut, ofta som en vanlig förkylning med nysningar och rinnande näsa med slembubblor.

När ett barn drabbas av RS-virus under sin första levnadsmånad kommer insjuknandet ofta smygande, med sakta ökande trötthet och minskande aptit. Feber är vanligt men inte ett dominerande symtom. Sedan kommer den typiska hostan som kan påverka andningen. Barnet sväljer ned slemmet och kräks sedan upp det – det är det normala sättet för små barn att göra sig av med rikligt slem från luftvägarna.

Den svåraste perioden kommer efter fyra till sex dagar. Andningen kan bli ansträngd och väsande. Hostan är värst när barnet vaknar efter att ha sovit en stund och samlat på sig slem i de nedre luftvägarna. Barnet kan ha svårt att få i sig tillräckligt med näring och vätska.

Symtom på allvarlig sjukdom

Rosslande snabb andning, blekhet och slöhet kan vara tecken på att sjukdomen har blivit allvarlig. Om barnet blir slappt, blekt och utslaget av hostattackerna är det ett varningstecken. Blir barnet däremot ilsket, sprattlande och rött i färgen visar det att det finns krafter kvar.

Matningen kan bli problematisk om spädbarnet är trött, täppt i näsan och har svårt att andas, och eftersom behovet av näring och vätska är större under en infektion kan barnet snabbt drabbas av vätskebrist.

Symtom på vätskebrist är slöhet, minskad urinproduktion och viktnedgång. Barnet ska producera minst två kisstunga blöjor per dygn. Torr blöja efter 8–12 timmar är ett varningstecken. Uttorkning gör slemmet segare och svårare att hosta upp, och det leder lätt till en ond cirkel med allt svårare besvär.

Sjukdomen brukar gå över på två veckor, men många barn kan hosta lång tid därefter. Vissa av de barn som varit så sjuka att de behövt vårdas på sjukhus för RS-virus kan få nya andningsbesvär i samband med förkylningar under några år efter infektionen.

Smitta

RS-virus smittar mest i början av sjukdomen. Viruset smittar vid kroppskontakt med infekterade personer, genom kontakt med föremål där smitta hamnat och ibland genom inandning av små droppar från hostningar och nysningar.

Infektion uppstår framför allt när viruset kommer i kontakt med slemhinnor i näsa, mun och ögon, som till exempel när man petar sig i ögat eller stoppar fingararna i munnen efter att ha fått smitta på händerna.

Viruset kan överleva åtminstone ett halvt dygn på hårda ytor som exempelvis dörrhandtag eller leksaker.

Den som har haft sjukdomen blir inte immun och kan därför bli sjuk igen, men besvären blir då lindrigare. Man kan dock fortfarande sprida smittan vidare, speciellt till dagiskamrater och småsyskon.

Det finns inget vaccin mot RS-virus.

Förebygg smitta

Spädbarn

• Om ditt barn är under sex månader, undvik så långt det är möjligt kontakt med förkylda personer. Att hålla isär syskon går knappast, men barnkalas eller förkylda vänner och släktingar kan man försöka att undvika.
• Undvik folksamlingar i förkylningstider.
• Var extra noga med handhygienen när du har spädbarn, särskilt när du själv är förkyld eller om du har äldre barn som är förkylda. Tvätta händerna ofta och noggrannt med tvål och vatten.

Det går inte att förebygga RS-virusinfektion genom amning.

Egenvård vid RS-virus hos barn

Om ditt spädbarn får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter eller tecken på vätskebrist bör du uppsöka närmaste akutmottagning. Barn under sex månader bör helst undersökas av en barnspecialist.

Om du vårdar ditt barn hemma:

• Hjälp barnet att hålla luftvägarna rena. Det gör du genom att ta upp, klappa om, vrida och vända på barnet.
• Om barnet har mycket snuva kan du behandla med näsdroppar eller koksaltlösning som finns att köpa receptfritt på apoteket.
• Ge barnet mycket att dricka. Fortsatt amning är mycket viktig. Om du är tveksam om kroppsvikten kan du be att få väga barnet på barnavårdscentralen efter att de andra barnen gått hem därifrån.
• Om barnet blir medtaget av febern eller har ont när det hostar kan du ge receptfria febernedsättande och smärtstillande läkemedel.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Små barn

Om barn yngre än sex månader får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter eller tecken på vätskebrist bör du uppsöka närmaste akutmottagning.

Barn under sex månader är svåra att bedöma och bör helst undersökas av en barnspecialist. För en första bedömning av äldre barn kan du kontakta vårdcentral eller jourmottagning.

Större barn

Om ditt barn är äldre kan du vårda det hemma. Det är då viktigt att vara uppmärksam på tecken som kan tyda på uttorkning eller ökade andningssvårigheter.

Se också om barnet:

• blir medtaget och svårt att få kontakt med
• blir blekt, slött och otröstligt på grund av hosta eller andningsvårigheter
• kissar mindre än två kisstunga blöjor per dygn eller har torr blöja efter 8–12 timmar.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Läkaren kan ta reda på om barnet har RS-virus genom att ta prover på slemmet i näsan.

Behandling av RS-virus hos barn

Om infektionen är mild behövs ingen särskild behandling. Det är främst spädbarn som behöver vårdas på sjukhus på grund av allvarlig RS-infektion. På sjukhuset får barnet hjälp med att få bort slem från luftvägarna och att få i sig tillräckligt med vätska och näring. Ofta ges behandling med syrgas och någon gång behövs respiratorvård.

Små barn med förhöjd risk att drabbas av allvarlig RS-virusinfektion, till exempel barn med kronisk lungsjukdom eller hjärtsjukdom, kan få förebyggande behandling med speciellt gammaglobulin mot RS-virus, vilket förhindrar att barnet drabbas av svår sjukdom.

Vid RS-virusinfektion har antibiotika ingen effekt. Antibiotika hjälper bara mot infektioner som orsakats av bakterier.