Psykoser

De flesta som drabbas av psykos är mellan 18 och 40 år. Några drabbas bara en gång i livet. Andra kan behöva långvarig behandling för att minska risken för återfall. Risken för att få psykos minskar efter 40 års ålder. Den ökar igen i samband med att hjärnan åldras, speciellt om syn och hörsel också försämras.

Det kan finnas många orsaker till varför man drabbas av psykos. Både ärftliga och miljömässiga faktorer påverkar tillsammans.

Man kan leva med en ärftlig sårbarhet utan problem tills något händer som utlöser psykosen. Det kan vara en psykisk överansträngning eller påfrestning, till exempel en chockartad upplevelse. En psykos kan även bryta ut vid en fysisk påfrestning, som långvarig sömnbrist eller sjukdom. I många fall kommer sjukdomen smygande utan synbar yttre orsak, kanske under loppet av något eller några år. Det kan starta med att personen inte längre fungerar socialt, kanske blir otillgänglig och drar sig undan. Sedan kan märkliga idéer och annorlunda beteende vara det som leder till att närstående söker råd och hjälp.

Insjuknandet kan komma när man förväntas börja fungera som en vuxen och självständig person. Hos en sårbar person kan normala situationer som att flytta hemifrån, börja studera, göra militärtjänsten eller ha känslomässigt djupare sexuella relationer bidra till en psykos. Man kan även drabbas av en psykos under en period då det sker en hormonell omställning och hjärnan fortfarande mognar, vilket den gör fram till 20-25 års ålder.

Droger, till exempel amfetamin, LSD, PCP och hasch, kan utlösa psykoser. Det kan ske både vid långvarigt och kortare missbruk. Ett långvarigt alkoholmissbruk kan också utlösa en psykos.

Olika former av psykos

Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd eller diagnoser med psykotiska symtom. Psykoser kan ha mycket olika förlopp, från att vara korta och övergående tillstånd till långvariga, ibland livslånga.

Korta psykoser

Korta psykoser kan gå över och inte komma tillbaka men de kan också vara ett varningstecken att en mer långvarig psykossjukdom kan följa. Psykoterapi, speciellt med kognitiva inslag, kan minska risken eller skjuta upp en psykossjukdom i tidigt skede. Korta psykoser kan drabba sårbara personer efter till exempel en kroppslig belastning som sömnbrist eller sjukdom.

Förlossnings- och amningspsykos 

Efter en förlossning kan mamman drabbas av en tillfällig psykos, så kallad amningspsykos. Amningspsykos är mycket ovanligt, den drabbar en till två av 1000 kvinnor inom tre månader efter en förlossning. Oftast är det kvinnor med sårbarhet för psykos eller bipolär sjukdom som drabbas. Därför är det viktigt att den som drabbas av psykos efter en förlossning har en uppföljande kontakt med psykiatrin för att tidigt upptäcka och förhindra att sjukdomen kommer igen.

Förlossnings- och amningspsykos ska inte förväxlas med depression i samband med förlossning och amning som är mycket vanligare, mindre akut och mindre riskabelt. Ett annant vanligt tillstånd i samband med förlossningen och som är ännu mildare är maternity blues.

Långvarig psykos

Den som lider av en långvarig psykos får ofta svårt att fungera i sociala och yrkesmässiga sammanhang. Eftersom den sjuke har en sämre förmåga att lära och anpassa sig behöver han eller hon ofta mycket omvårdnad, stöd och en kontinuerlig kontakt med psykiatrin. Det finns behandlingsmetoder som, förutom läkemedel mot psykos, hjälper en person med långvarig psykos att fungera bättre i samhället. Dit hör kognitiv beteendeterapi, gruppbehandlingar som innehåller social träning och yrkesmässig rehabilitering.

Schizofreni

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Förutom psykossymtom som vanföreställningar och hallucinationer har man vid schizofreni ofta svårt att fungera i vardagen. Den sjuka personen har svårt att sköta skola eller arbete. Bland dem som får diagnosen schizofreni brukar ungefär en femtedel tillfriskna och kan klara sig bra med ett minimalt stöd från psykiatrin. Ungefär en lika stor del blir inte hjälpta av behandlingen. De övriga mår oftast bättre med läkemedelsbehandling i kombination med andra behandlingsmetoder.

Schizoaffektiv psykos

Schizoaffektiv psykos är en annan form av psykos. En person med denna psykos drabbas av återkommande maniska, det vill säga sjukligt upprymda, och depressiva perioder. Schizoaffektiv psykos kan likna manodepressiv sjukdom eller, som den också kallas, bipolär sjukdom. Skillnaden mellan schizo-affektiv och manodepressiv sjukdom är att psykossymtomen kan finnas kvar även efter att de upprymda eller depressiva perioderna har behandlats och försvunnit. Därför måste personer med schizo-affektiv sjukdom oftast ta två sorters mediciner, både mot psykosen och mot stämningssvängningarna, medan personer med bipolära sjukdomar bara behöver en sorts medicin för att förebygga återfall. För det mesta går det att förebygga återfall med rätt behandling.

Symtom på psykos

Vid en psykos är det svårt att uppfatta och förstå händelser och information, vilket kan leda till vanföreställningar. En vanföreställning är en idé eller tanke som grundar sig på en missuppfattning av verkligheten. Man kan tro sig vara förföljd eller hotad och uppfattar att omgivningen vill en illa Den person som har vanföreställningar är absolut övertygad om att vanföreställningarna är sanna och kan inte påverkas av rationella argument.

Hörselhallucinationer, det vill säga att man hör röster, är ett annat tecken på psykos. Det kan leda till ångest, rädsla, oro och ibland förvirring. Det kan vara en eller flera röster som kan kommentera eller uppmana en att göra olika saker. Om man hör röster som ger uppmaningar och har svårt att stå emot dem är det viktigt att söka hjälp uten dröjsmål.

Andra hallucinationer än röster kan vara känslor av beröring, syner, oförklarliga smaker eller lukter som inte finns i verkligheten. Rösthallucinationer är vanligast, andra typer av hallucinationer kan vara tecken på andra sjukdomar i hjärnan eller att personen missbrukar droger.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga eller ställ en fråga själv till personal inom vården. Klicka på Hitta frågor och svar uppe till höger. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor. Du kan också ställa en fråga till dem och få ett personligt svar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående. Läs Anitas berättelse.

Sök vård

Om du misstänker att du själv eller en anhörig har drabbats av en psykos bör du snarast ta kontakt med en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller med de mobila team som finns inom psykiatrin.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling av psykos

Den som insjuknar i en psykos behöver snabb hjälp, ju tidigare desto bättre. Dessutom behövs professionell omvårdnad av kvalificerad vårdpersonal, särskilt under den första tiden.

En psykos som inte behandlas kan leda till att den sjuke känner förföljd och blir alltmer isolerad och fixerad vid sina vanföreställningar. Detta leder till svårigheter att umgås med och bland andra människor.

Om psykosen är akut med "stormiga" symtom kan den sjuke behöva sjukhusvård. Om behovet är uppenbart och personen inte vill eller kan medverka frivilligt, kan det bli nödvändigt med tvångsvård.

Modern psykosvård innebär, förutom omvårdnad och läkemedelsbehandling, att man även ger den sjuke stöd så att han eller hon klarar det dagliga livet. Kommunen kan hjälpa till med olika former av stöd, till exempel boendestöd och sysselsättning. Det finns också andra behandlingar som man kan ge för att underlätta det dagliga livet. Kognitiv beteendeterapi, social färdighetsträning och familjestöd hör dit. 

Läkemedel

Läkemedel mot psykos, så kallade antipsykotika läkemedel, botar inte själva sjukdomen, men lindrar och dämpar symtomen. Det i sin tur gör att personen kan fungera bättre i vardagen. Medicinerna är särskilt effektiva mot hallucinationer, oro och vanföreställningar.

Olika läkemedel ger olika biverkningar. Därför måste varje läkemedelsbehandling anpassas efter varje person.

En för hög dos av läkemedel ger biverkningar, till exempel stela muskler, sämre förmåga att röra sig, trötthet och dämpad sexuell lust. En del går upp i vikt. Man kan även få muntorrhet som ökar risken för hål i tänderna. Det är viktigt att berätta för sin behandlande läkare om man får biverkningar. Ofta kan man lösa problemet genom att minska dosen eller byta läkemedel.

Man kan ibland behöva ångestlindrande läkemedel och sömnmedel under en kort tid.

Läs om rekommenderade läkemedel vid psykos enligt Kloka Listan.

Råd till anhöriga

Det är viktigt att även du som anhörig får stöd. Om din anhörige har kontakt med vården kan du få stöd från vårdpersonalen som ansvarar för din anhöriges vård.

Du kan även vända dig till stödorganisationer, till exempel Schizofreniförbundet. I stödorganisationerna kan du få stöd, information och hjälp med att få kontakt med andra i en liknande situation. Se länkar till stödorganisationer.