Påssjuka

Påssjuka är en smittsam virusinfektion som sprids via hostningar och nysningar, men även genom kontakt. Man får oftast feber, ont i huvudet och svullna spottkörtlar som kan göra det svårt att gapa och tugga. Infektionen går oftast över av sig själv inom en vecka men man kan drabbas av följdsjukdomar. Risken att få komplikationer blir större ju äldre man är när man blir smittad.

De vanligaste följdsjukdomarna är en oftast lindrig och övergående form av hjärn- eller hjärnhinneinflammation, bukspottkörtelinflammation och, hos pojkar efter puberteten, testikelinflammation.

Sedan 1982 ingår påssjukevaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige. Därför är påssjuka numera en mycket ovanlig sjukdom.

Symtom på påssjuka

De första symtomen är:

• huvudvärk
• feber
• illamående och kräkningar
• ont när man tuggar.

Efter någon dag kan man få följande symtom:

• svullna och ömma öronspottkörtlar
• ännu högre feber
• svullna spottkörtlar under tungan, vilket kan göra det svårt att gapa
• kraftig svullnad, som ser ut som påsar, syns tydligt på halsen. 

Förebygg påssjuka

Det finns bara ett känt sätt att skydda sig mot påssjuka och det är vaccinering. I dag erbjuds alla barn, genom det allmänna vaccinationsprogrammet, ett trippelvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, så kallat MPR-vaccin. Vaccinet ges vid två tillfällen, vid 18 månader respektive 6-8 års ålder (för barn födda 2002 och senare) eller vid 12 års ålder (för barn födda 2001 eller tidigare).

Smitta

Smittan finns i saliven hos den som insjuknar och smittar som droppsmitta vid hostning eller nysning. Påssjukan bryter ut cirka två till fyra veckor efter smittotillfället, men man kan smitta redan sex-sju dagar innan symtomen bryter ut. Man är smittsam till dess att svullnaden lagt sig. Har man haft påssjuka kan man få det igen, men det är sällsynt.

Egenvård

Det finns inga mediciner mot påssjukeviruset men man kan lindra besvären på egen hand:

• receptfria värktabletter, som Panodil (Alvedon, Pamol) eller Brufen (Burana, Ibumetin, Ipren)
• se till att dricka mycket
• undvik sura saker som citrusfrukter, de ökar salivproduktionen vilket kan göra ont när spottkörteln är inflammerad
• vid ömmande testiklar kan man minska besvären med hjälp av en stöttande suspensoar, som går att köpa på apotek.

Följdsjukdomar

Påssjukeviruset kan angripa nervystemet och olika körtlar i kroppen. Detta kan leda till olika följdsjukdomar. Om du misstänker att du har fått någon av dem ska du genast kontakta akutmottagning. Gäller det ditt barn, kontakta barnakuten. 

Hjärn- och hjärnhinneinflammation

Nästan hälften av de som får påssjuka får också en inflammation i hjärnhinnorna eller i hjärnan. För de allra flesta är inflammationen ofarlig, men ibland kan tillståndet bli allvarligt och ge bestående men, som till exempel ensidig dövhet. 

Tecken på hjärn- eller hjärnhinneinflammation är:

• hög feber
• yrsel
• huvudvärk
• illamående och kräkningar
• stelhet i nacken
• ökad känslighet för ljud och ljus.

Testikelinflammation

Var tionde man som får påssjuka efter puberteten drabbas av testikelinflammation. De första tecknen är feber och att testikeln svullnar upp och ömmar. I sällsynta fall kan testikelinflammation leda till sterilitet.

Bukspottkörtelinflammation

Om man har påssjuka och samtidigt mår illa och får ont högt upp till vänster i magen finns risk att viruset har infekterat bukspottkörteln. Detta måste behandlas på sjukhus.

Fråga om råd

Om du har frågor om påssjuka kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Om du tror att du eller ditt barn har påssjuka ska du kontakta din vårdcentral för att få diagnos eftersom sjukdomen är anmälningspliktig, enligt Smittskyddslagen.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Vid en typisk sjukdomsbild är det lätt för en läkare eller sjuksköterska att avgöra om man har påssjuka eller inte. Ibland kompletterar man med ett blodprov för att säkerställa diagnosen.

Behandling av påssjuka

Det finns ingen specifik behandling mot påssjuka, men infektionen är inte allvarlig och går oftast över av sig själv inom en vecka. De följdsjukdomar man kan få, kan däremot innebära större risker och ta längre tid att bli frisk från.